BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Sannolikheten att ett dammbrott ska inträffa i Lule älv antas vara mycket låg, men konsekvenserna skulle bli stora om ett sådant inträffar. Syftet med examensarbetet är att undersöka behovet av information hos boende i Porjus och Boden före och vid ett tänkbart dammbrott i Lule älv. Frågeställningarna är: Vill de boende ha information och, om så, vilken slags information vill de ha före och vid ett eventuellt dammbrott? På vilket sätt vill de boende informeras vid ett dammbrott? Hur är förtroendet för Vattenfall, kommun, Länsstyrelsen och media hos de boende? Är det viktigt för de boende vem information kommer från före och vid ett eventuellt dammbrott? Hur bedömer de boende riskerna och effekterna av ett dammbrott? Är de boende oroliga för att ett dammbrott ska inträffa? Finns det någon skillnad mellan könen eller boende på respektive ort? Överensstämmer ansvaret hos Vattenfall, Länsstyrelsen och kommunerna med de boendes uppfattning om vad dessa myndigheters ansvar är vid ett dammbrott? Ett frågeformulär skickades ut till slumpmässigt utvalda invånare i Porjus och Boden. Telefonintervjuer genomfördes med representanter för Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå kommuner samt Vattenfall Vattenkraft AB.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

Kritik har riktats av forskare mot bristerna i kommunikationen mellan företag och dess investerare, vilket leder till onödigt höga kostnader för investerare att analysera och bearbeta informationen. Detta leder i sin tur till att företagens kapitalkostnader blir högre än nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att ge förslag på hur svenska företag kan förbättra kommunikationen med sina investerare för att deras beslutsfattande förbättras. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med representanter för kreditinstitut, aktieägare och professionella analytiker, som arbetar med investeringar i svenska aktiemarknadsföretag. Angreppssättet har varit normativt/induktivt, vilket innebär att vi har gjort en induktiv studie, men vårt syfte har varit normativt.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Bipacksedlar är den enskilda individens enklaste möjlighet att på egen hand inhämta information om sitt läkemedel och bör därmed komplettera läkares och farmacevters information. Alla har ju inte tillgång till Internet till exempel för att kunna läsa informationen på fass.se. Informationen bör vara lättläst och lätt att förstå, utan att individen behöver medicinska kunskaper för att kunna tolka den. Därför bör bipacksedlar granskas och resultaten publiceras så att tillverkarna kan finna den optimala utformningen av bipacksedeln, så att den blir anpassad för gemene man. Studiens syfte var att granska bipacksedlarna för preparat inom gruppen icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, NSAID (M01A) samt läkemedel innehållande kodein (N02AA59), dextropropoxifen (N02AC) och tramadol (N02AX).

Revisorns arbetsuppgifter är i samhället föremål för missuppfattningar. Intressenter har, som denna uppsats skall visa, under många år haft för högt ställda förväntningar på revisionen.Denna kravfullhet borde även yttra sig i höga förväntningar vad gäller revisionens omfattning. Då många intressenter tycks ha uppfattningen att revisionen mer eller mindre innebär en totalgranskning, är det därför ett skäligt antagande att dessa vad gäller revisorns väsentlighetsbedömning, kommer kräva en bredare granskning.Denna studie skall klarlägga om och hur revisorernas uppfattning av väsentlighet skiljer sig från en av de allra viktigaste intressenternas, nämligen kreditgivarna. Således skall både kreditgivarnas perspektiv, och vad som kan tänkas vara anledningen till dessas anspråksfullhet, liksom revisorernas och de faktorer som påverkar dessas väsentlighetsbedömning, innefattas i vår redogörelse.Både revisorer och kreditgivares väsentlighetsuppfattning har i uppsatsen genom en webenkät studerats. Det empiriska materialets giltighet analyserades med hjälp av ett statistikprogram.Enkäten och testen kunde inte urskilja något förväntningsgap mellan revisorer och kreditgivare.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

This two years master?s thesis consists of a domain analysis on the local Swedish newspaper Gefle Dagblad (GD). The domain analysis was developed by the Danish library and information scientist Birger Hjørland. The purpose of this theory is to understand the information behavior of individuals by studying the social and collec-tive context which surrounds this person. According to Hjørland, four different areas need to be studied in order to analyze a domain.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

I en ny tidsanda med fler öppna gränser mellan olika geografiska handelsområden har rörelsefriheten för mäniskor och företag ökat. Städernas folkmängd har vuxit med människors förflyttning från glesbygd till stad. Städernas resurser har samtidigt fått ökad betydelse för företagsetablering. I denna globaliseringsprocess konkurrerar städerna om företag som söker nya platser att etablera sig på. För att ha framgång måste städerna marknadsföra sig väl och tillgodose företagens behov av nyttig information.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

I Sverige har samtliga aktiebolag revisionsplikt, vilket innebär att en revisor granskar ett företags verksamhet. Redovisning och revision tillfredsställer olika Informationsbehov för företagens intressenter t.ex. bank och skattemyndighet.På uppdrag av regeringen har en utredning utförts som föreslår avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Motivet är att dessa företag skall undvika kostandena för revisionsarvode för att uppnå bättre lönsamhet. Om förslaget tillämpas kommer 96 % av Sveriges aktiebolag att stå inför frivillig revision.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för återinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vården och rehabiliteringen av hjärtinfarktpatienten. Informationens liksom vårdandets yttersta mål är att vägleda patienten mot en högre grad av hälsa och välbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande.

SAMMANFATTNINGÄggstockscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje år fler dödsfall än någon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer är till stor del ärftligt men kan även orsakas av andra faktorer. För att upptäcka äggstockscancer görs främst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna är kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strålbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan påverka individens livskvalitet negativt.