Information och kommunikation är två viktiga faktorer som påverkar hur effektivt en organisation fungerar. Hur informationen och kommunikationen fungerar påverkas av många olika saker. Dessa är bland annat hur den organisatoriska strukturen ser ut, företagskulturen, om ledaren uppmuntrar till öppna debatter och dialoger etcetera. Syftet med uppsatsen var att med den offentliga äldreomsorgen som undersökningsobjekt identifiera hur kommunikationen mellan chefer och anställda såg ut att fungera och varför den fungerade som den gjorde samt om det fanns skillnader mellan hur individer inom olika hierarkiska nivåer uppfattade att kommunikationen fungerade. Vi genomförde en survey-undersökning som omfattade äldreomsorgen i två kommuner i Västerbottens län.

Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna.För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv ? synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de snabbast växande sjukdomarna i både Sverige och resten av världen. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingår att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det på bästa sätt förmedlas till dem. Däremot saknas ett instrument som mäter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de värderar information.SyfteSyftet med arbetet är att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrån kön, HbA1c, ålder, utbildning och duration samt identifiera de frågor där informations- och kunskapsbehovet är störst respektive lägst.MetodArbetet grundas på en kvantitativ enkät utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och är analyserat utifrån data från 86 patienter.  Frågor ur denna enkät har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.

Informations- och kommunikationskanaler har ett stort inflytande vad gäller framgångsrikheten inom företag. Studier har visat att många organisationsförändringar resulterar i en negativ effekt på grund av bristande kommunikation. Anledningen kan vara att antingen för få eller för många kanaler används. Syftet med undersökningen var att bidra med beskrivande kunskap om vilka kommunikationskanaler som används internt inom företag. Undersökningen bidrog även med kunskap om vilka skillnader vad gäller användandet av informations- och kommunikationskanaler mellan större företag och mindre företag. Olika teorier beskrevs i ett teorikapitel som använts i undersökningens forskningsområde.

SammanfattningInformations och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig del av samhället och kommer vara så i än högre grad i framtiden. Idag talar man om den digitala kompetensen som behövs för att kunna delta som fullvärdig medborgare. Lärande sker i alla sammanhang och många elever använder redan idag olika digitala medier på fritiden. För elever som har läs- och skrivsvårigheter kan olika IKT-lärverktyg ge möjligheter att hitta nya vägar för att nå målen i skolan. Syftet med denna studie är att beskriva erfarenheter av IKT-lärverktyg hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat visar att eleverna såg IKT-lärverktygen som både stödjande och hämmande beroende på när, var och hur de används.

Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet.

Denna studierapport handlar om hur man kan gå tillväga för att bygga upp ett fiberoptiskt bredbandsnät i stadsdelen Ersliden utanför Umeå. Arbetet har styrts efter en kravspecifikationför vad nätet ska klara av.Rapporten innehåller två delsystem. Det ena tar upp det fasta nätets uppbyggnad och det andra tar upp vilken trådlös accesspunkt nätet ska ha.I studien tas det upp vilken typ av fiber nätet ska använda sig av, hur noder och kanalisationska planeras och vilken typ av hårdvara som passar nätets kravspecifikation..

Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det interna materialflödet. Det kan ske med hjälp av affärssystem, vilka är komplexa och verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt affärssystem kan påverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med studien var att undersöka vilka verksamhetsförändringar som sker vid ett affärssystemsinförande och vilka förändringar som uppkommer i informations-, arbets- och materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som genereras ur affärssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan på materialflödet.

En av lärarens stora utmaningar som pedagog är att nå fram till eleverna. Speciellt i dagens samhälle där klyftan mellan lärare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssätt inom skolan och användandet av modern teknik. Ett användande som sällan förmår att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det är intressant att utreda hur lärare på bästa sätt kan möta de förväntningar som ställs på en undervisning som är anpassad till IKT i ett postmodernt samhälle. Studien avser därför att utreda verksamma gymnasielärares IKT-användning i undervisningen genom att undersöka hur lärare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur Informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hållbarhet..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Jag tänker med denna rapport visa vilka informationsskyldigheter polisen har mot brottsoffer, och hur brottsoffer tycker att polisen lever upp till dessa. Jag kommer även visa på eventuella problem med uppgiften att informera brottsoffer på ett korrekt sätt. Polisens informations och underrättelseskyldighet kommer jag att klarlägga efter lagtext, och då främst genom Förundersökningskungörelsens regler om polisens informationsskyldighet i § 13. Med hjälp av intervjuer av poliser på olika myndigheters brottsoffergrupper kommer jag även att ta reda på om de i sitt arbete ser några problem med informationen, eller om de tycker att den fungerar som den ska. Via litteratur ska jag i detta arbete också visa om brottsoffer anser att polisens information har nått ut till dem enligt reglerna.