SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

Hedersmord Àr ett fenomen som fÄtt mycket utrymme i media. Massmedia belyser betydelsen av kulturen i förhÄllande till mÀns makt och relaterar detta till hedersmord. Media har stor inverkan pÄ vÄra uppfattningar och dÀrför Àr intresset att se vilka uppfattningar och kunskaper samt hur man vet det man vet, innehar informant gruppen, bestÄnde av fem kvinnor och fem mÀn. Syftet med denna studie Àr alltsÄ att beskriva fem kvinnors och fem mÀns uppfattningar kring hedersmord. Metoden Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Det Àr av stor vikt att företag Àr medvetna om vad som skapar vÀrde i deras verksamhet. En viktig faktor Àr att organisationsstrukturen och dess inneboende informations- och kommunikationskanaler fungerar tillfredsstÀllande. Individers personliga egenskaper kan inverka pÄ vilket förhÄllningssÀtt de har till, och hur de hanterar samt kommunicerar information. För att kartlÀgga individers karaktÀristika kan med fördel Myers-Briggs Type Indikator anvÀndas, dÄ detta Àr ett vedertaget, tillförlitligt ÀndamÄlsenligt instrument. Genom en fallstudie av tjÀnsteföretaget Cherry Casino Norr AB:s har en MBTI-kartlÀggning av Ätta distriktchefers personliga karaktÀristika genomförts, varefter intervjuer kring deras kommunikationsförhÄllningssÀtt utförts och sammanstÀllts.

Resandet ökar i dagens samhÀlle och mÀnniskor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna Àr stor. Med hjÀlp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och fÄ dem att stanna lÀngre. Genom tekniken kan intressanta berÀttelser presenteras med bÄde ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krÀvs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingÄr i ett projekt, uppdelat i tre steg.

Kommunikatören Àr en yrkesroll som pÄstÄs befinna sig under en förÀndring. Yrket ska gÄ ifrÄn den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll pÄ ledningsnivÄ. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring Àmnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrÄn ett reflexivt förhÄllningssÀtt. Detta Àr en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet Àr att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur vÀl det stÀmmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det Àr relevant att undersöka den moderna kommunikatören bÄde pÄ grund av att yrket pÄstÄs vara under en förÀndring dÀr det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhÀllsförÀndringar Àven stÀller nya krav pÄ informations- och kommunikationsansvariga.

A student at the Technical University in Jönköping was given an assignment from Falköping municipality. The assignment was to evaluate their IT systems 'users' awareness of information security and even present suggestions for IT-Users to improve their information security within Falköping municipality.Falköping municipality consists today of seven administrations. The target groups for the study of the information security are a pilot group consisting of 30 IT Users and four different managers from various administrations within Falköping Municipality.The purpose of this work is mainly to indicate an understanding of the importance of the information security knowledge among IT Users in Falkopings municipality, mainly those who use their smartphones and tablets for work-related activities.This work aims to answer the following questions:? How wide is the awareness of information security among municipality's IT users?? How can information security improve among the municipality's IT users?Theories that work consists of are mainly what information security is, how it is handled and the threats and risks that may create problems for the municipality, basically when IT Users use their smart phones and tablets.The Work Implementation started with sending surveys to a pilot group of IT- system users and the student even interviewed four general managers working in Falköpings municipality. Both the questionnaires results and interviews results are presented in diagram and text.The result from both surveys and interviews was very positive and it shows that the municipality investigated IT-Users are very aware and have knowledge about information security, when they use their smart phones and tablets.

Dagens företag befinner sig i komplexa nÀtverk av interagerande företag, dÄ de tillsammans kan nÄ ett högre vÀrde. Varje interaktion innebÀr att företagen delger information, detta kan ske elektroniskt via Electronic Data Interchange, EDI, (Johansson, 1994). SÀttet att styra och leda EDI har blivit en nyckelfaktor hos de flesta IS (Informations System) chefer. EDI-prestationer skiljer sig ofta företag emellan och dÀrför Àr det viktigt att förstÄ vilka faktorer som pÄverkar EDI-utförandet (Lee & Lim, 2003). Syftet med denna studie Àr att beskriva hur EDI-prestation pÄverkas vid en fusion av tvÄ företag och hur företag kan arbeta proaktivt för att EDI-prestationen skall utvecklas. Studien Àr en kvalitativ fallstudie, pÄ företaget X som befinner sig i stundande fusionsarbete, en deduktiv ansats har tillÀmpats.

Det har sedan lÄng tid tillbaka förekommit att svenska skattskyldiga försökt att undkomma beskattning i Sverige genom att gömma undan tillgÄngar utomlands i lÄgbeskattade lÀnder, dÀr sekretessen av information har varit stor. Lagstiftarna i Sverige har försökt att förhindra detta genom att tidigare infört den s.k. CFC-lagstiftningen. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra eller Ätminstone försvÄra att svenska skattskyldiga företar transaktioner med ut-lÀndska juridiska personer och genom det urholkar den svenska skattebasen. Lagstiftningen möjliggör att svenska skattskyldiga beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppstÄr i utlÀndska juridiska personer, oavsett om delÀgaren erhÄller nÄgon utdelning eller inte.De senaste Ären har skatteavtal angÄende utbyte av information mellan Sverige och lÄgbe-skattade lÀnder haft hög prioritet i regeringens arbete för att med denna metod sÀkerstÀlla den svenska skattebasen.

Kommunikatören Àr en yrkesroll som pÄstÄs befinna sig under en förÀndring. Yrket ska gÄ ifrÄn den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll pÄ ledningsnivÄ. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring Àmnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrÄn ett reflexivt förhÄllningssÀtt. Detta Àr en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet Àr att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur vÀl det stÀmmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det Àr relevant att undersöka den moderna kommunikatören bÄde pÄ grund av att yrket pÄstÄs vara under en förÀndring dÀr det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhÀllsförÀndringar Àven stÀller nya krav pÄ informations- och kommunikationsansvariga.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Marinen mÄste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan sÄvÀl nationellt som internationellt.Detta stÀller höga krav pÄ nyanserad anvÀndning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlÀgga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar grÀns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen Àr svÄrdefinierade och tolkas pÄ olika sÀtt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel pÄ faktorer som pÄverkar den enskildes uppfattning om huruvida det Àr ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller ocksÄ vara sÄ att kommandostyrning kommer bÀst till sin nytta vid lÀgre konfliktnivÄer samt vid funktionsledning. För att sÀkerstÀlla ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svÄr överskÄdliga situationer tvingas till delegering av beslutsrÀtten, om hur uppgifter skall lösas till understÀllda chefer.

Mobiltelefonin expanderar oerhört snabbt över utvecklingsvÀrlden i stort och har blivit nÄgot av de fattigas form av Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Redan idag (2008) finns fler mobiltelefonanvÀndare i u-lÀnder Àn i i-lÀnder. Samtidigt anser bl a SIDA och Grameen Bank att anvÀndningen av ICT utgör ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling, ett steg pÄ vÀg mot ökad tillvÀxt och en av förutsÀttningarna för en minskad fattigdom.Slutkonceptet Àr en visualisering och förslag för att minska den digitala klyftan, vilket leder till integration och i slutÀndan möjlighet till minskad fattigdom, och ett förhoppningsvis rikare liv Àven sjÀlsligt. Arbetet Àr ett projekt i hÄllbarhetens tecken och Àr tÀnkt att fungera som inspiration och att ge ljus Ät en viktig frÄga, vilket jag hoppas leder till diskussion och större insikt samt visar möjligheter och en positiv framtidsvision. Arbetet kan ses som ett pedagogiskt projekt för att utforska vad som kan uppnÄs genom att fÄ inspiration av och sÀtta fokus pÄ realiteter i utvecklingslÀnder och undersöka om resultatet har potential för överföring och anvÀndning i hela vÀrlden.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) Àr en viktig del av vÄr vardag, dÄ tekniken pÄ olika sÀtt förenklar och effektiviserar vÄrt dagliga agerande pÄ arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra mÀnniskor, pÄ en mÀngd olika sÀtt genom en mÀngd olika medier. Förskolan ska pÄ ett lustfyllt och varierande sÀtt spegla samhÀllets utbredning av de digitala verktygen och lÀrplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. LÀrplattan har mÄnga egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfÀllen av sprÄklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för och anvÀndandet av lÀrplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling pÄ förskolan.Studien baseras pÄ en mindre enkÀtundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lÀrplattan pÄ förskolan. Denna metod tror jag pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsÀttningarna pÄ förskolorna Àr relativt lika.