Denna studierapport handlar om hur man kan gÄ tillvÀga för att bygga upp ett fiberoptiskt bredbandsnÀt i stadsdelen Ersliden utanför UmeÄ. Arbetet har styrts efter en kravspecifikationför vad nÀtet ska klara av.Rapporten innehÄller tvÄ delsystem. Det ena tar upp det fasta nÀtets uppbyggnad och det andra tar upp vilken trÄdlös accesspunkt nÀtet ska ha.I studien tas det upp vilken typ av fiber nÀtet ska anvÀnda sig av, hur noder och kanalisationska planeras och vilken typ av hÄrdvara som passar nÀtets kravspecifikation..

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det interna materialflödet. Det kan ske med hjÀlp av affÀrssystem, vilka Àr komplexa och verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt affÀrssystem kan pÄverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med studien var att undersöka vilka verksamhetsförÀndringar som sker vid ett affÀrssystemsinförande och vilka förÀndringar som uppkommer i informations-, arbets- och materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som genereras ur affÀrssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan pÄ materialflödet.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

En av lÀrarens stora utmaningar som pedagog Àr att nÄ fram till eleverna. Speciellt i dagens samhÀlle dÀr klyftan mellan lÀrare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssÀtt inom skolan och anvÀndandet av modern teknik. Ett anvÀndande som sÀllan förmÄr att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det Àr intressant att utreda hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan möta de förvÀntningar som stÀlls pÄ en undervisning som Àr anpassad till IKT i ett postmodernt samhÀlle. Studien avser dÀrför att utreda verksamma gymnasielÀrares IKT-anvÀndning i undervisningen genom att undersöka hur lÀrare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

I dagens samhÀlle Àr vi mÀnniskor dagligen i kontakt med IT. De senaste Ären har informationstekniken stÀndigt utvecklas vilket har gjort att vi har fÄtt nya möjligheter att till exempel kommunicera och lÀra. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs- och skrivutveckling, samt hur metoden anvÀnds i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lÀrande. För att uppnÄ vÄrt syfte formulerade vi tre frÄgestÀllningar som handlade om hur lÀrarna upplever hur metoden Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs-och skrivutveckling, hur lÀrarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lÀrande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

Jag tÀnker med denna rapport visa vilka informationsskyldigheter polisen har mot brottsoffer, och hur brottsoffer tycker att polisen lever upp till dessa. Jag kommer Àven visa pÄ eventuella problem med uppgiften att informera brottsoffer pÄ ett korrekt sÀtt. Polisens informations och underrÀttelseskyldighet kommer jag att klarlÀgga efter lagtext, och dÄ frÀmst genom Förundersökningskungörelsens regler om polisens informationsskyldighet i § 13. Med hjÀlp av intervjuer av poliser pÄ olika myndigheters brottsoffergrupper kommer jag Àven att ta reda pÄ om de i sitt arbete ser nÄgra problem med informationen, eller om de tycker att den fungerar som den ska. Via litteratur ska jag i detta arbete ocksÄ visa om brottsoffer anser att polisens information har nÄtt ut till dem enligt reglerna.

Organisationer som Àr verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en bÄde dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder stÀndigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara pÄ stÀndigt uppkommande förÀndringar förutsÀtter det i sin tur en adaptiv förmÄga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation mÄste tillskansa sig för att en sÄdan adaptiv förmÄga ska kunna uppnÄs. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar. Den första delen Àmnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan anvÀndas för att en adaptiv förmÄga ska uppnÄs.

Det hÀr arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bÀrbar dator i Äk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning pÄ informations- och kommunikationsteknik (IKT). InitiallÀget för undersökningen var att jag och andra lÀrare sÄg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen pÄ olika sÀtt pÄ rasterna. Införandet av bÀrbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det Àr uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det pÄstÄs att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hÀnger? med sina datorer och Àr inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det vÀckte tanken pÄ att det mÄste undersökas nÀrmare hur eleverna anvÀnder sina datorer under rasterna.

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.