Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan?Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan. .

AbstractThis paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I?ve focused on the youngest childrenin preschool. I?ve searched for information in litterateur and articles.

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om hur IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan användas vid skolors studiebesök på museer.Det teoretiska arbetet grundas i en sociokulturell teoritradition vilken har kompletterats med contextual model of learning, diskursanalys, multimodal diskursanalys, och multiliteracitet.Metoden ramas in av en etnografisk ansats, vilken inrymmer fältarbete, deltagandeobservationer, videodokumentation och fokusgruppsintervjuer, med metoden stimulated recall.Resultatet belyser hur elever har använt mobil teknik och multimodala språkformer för att lösa uppgifter vid ett museibesök. I studien upplevde eleverna att de mobila resurserna var enkla att hantera. Samtidigt inverkade den digitala tekniken och sammanhanget på hur eleverna kunde uttrycka sig. I situationen uppstod hierarkier kopplade till resurshanteringen, då mobilen gav användarna förhandlings- och tolkningsfördelar. Ett angeläget område för framtida forskning är att utveckla mer kunskap om hur etiska frågor bör hanteras i förhållande till de multispråk som utvecklas vid användning av IKT.

Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 män och 91 kvinnor.

An article review about chronic stress, which is harmful, how it manifest itself and affect females. The nursing perspective was also in focus, how the nurse can prevent unhealth caused by harmful stress among these females and how the nurse can help these women to help themselves..

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare.

The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande.

Syftet med den här studien var att undersöka hur användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lärarstudenternas examensarbeten. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Hur har användningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lärarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frågeställning har metaanalys använts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie är att lärarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som både mångsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom området hur informations- och kommunikationsteknik kan användas i undervisningen i grundskolans senare del..

IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi) är något som idag präglar vårt samhälle vilket leder till att dess användningsområden numera enbart begränsas av vår egen fantasi. Att använda IKT vid kriser ser vi idag som en självklarhet, men hur ser egentligen användningen av IKT ut före, under och efter en kris ut bland kommunala skolor?Studies resultat, som baserats på svar från två kommuner belägna i olika delar av Sverige, visar att kommunala regleringar och policys till stor del styr hur IKT används vid krissituationer. Kommunen säger att all officiell information skall publiceras via deras hemsida, vilket begränsar i vilken utsträckning skolan kan använda IKT i krissituationer. Resultat av studien visar också att det är främst verktygen som personalen använder i det vardagliga arbetet som också används till hjälp i krisarbetet och att sociala medier används i viss mån..

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning.

Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) utveckling har medfört nya sätt att organisera och genomföra arbete. Kommunikation och i slutändan dess innebörd information har förlängts i form av både tid och rum, då människan inte i samma utsträckning är beroende av en specifik tid och plats för att kommunicera med andra. Att organisera innebär i stora drag att dela upp ett övergripande mål i mindre delar (aktiviteter) samt fördela arbetet (vem gör vad och i vissa fall även hur). Att koordinera innebär att hantera beroenden mellan aktiviteter, som organisationeringen skapar. I och med att tekniken bidrar med nya sätt att kommunicera och organisera förändras även möjligheterna till att koordinera, dock är det problematiskt att veta hur tekniken bör användas för att på bästa sätt stödja detta, alltså vilken roll IKT bör ha i koordinationen.