Sök:

Sökresultat:

557 Uppsatser om Informationsöverlämning - Sida 32 av 38

KvinnorKan : ett steg nÀrmare sina medlemmar

Kommunikation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som baserar sig pÄ relationer och möten mellan mÀnniskor. Det handlar Àven om information och pÄverkan mellan mÀnniskor med hjÀlp av tal och kroppssprÄk. Kommunikativa handlingar Àr och bör vara inriktade mot att uppnÄ inbördes förstÄelse, att parterna uppfattar ett budskap pÄ likartat sÀtt.Vi kan se att dagens samhÀlle prÀglas av nya informations- och kommunikationsalternativ vilka grundas i teknologi och dess utveckling. Dessa skapar nya förutsÀttningar för överföring och hantering av information i organisationen.KvinnorKan Àr en förening som arbetar för att:? StÀrka kvinnors stÀllning i nÀringsliv och samhÀlle? Utveckla entreprenörskapet och företagandet? Bidra till generell utveckling och tillvÀxt, nationellt och internationelltKvinnorKan arbetar bland annat med mÀssor, stipendieverksamhet samt har ett nÀtverksbygge för medlemmar.

Ledarskap i lÀrarutbildningen : En kvalitativ studie om ledarskapets plats i lÀrarutbildningen

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen Ă€r att ge en överblick av den nuvarande och framtida lĂ€rarutbildningens ledarskapsutbud för lĂ€rare samt att utforska om ett behov av utökat ledarskap för lĂ€rare Ă€r aktuellt.FrĂ„gestĂ€llningar:- Är lĂ€rare med ledarskapskunskaper sĂ€krare lĂ€rare Ă€n lĂ€rare utan?- Hur kan lĂ€rare anvĂ€nda sig av ledarskap i klassrummet?- Är ledarskap en bristvara i dagens lĂ€rarutbildning?- Hur ser trenden ut för ledarskapets utrymme i lĂ€rarutbildningen?MetodUppsatsen har en kvalitativ inriktning dĂ€r intervjuer stĂ„r i fokus. De intervjuade har olika relationer till lĂ€rarutbildning. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppet ledarskap i skolmiljön.ResultatLitteraturen visar att lĂ€rare med ledarskapskunskaper har en större förmĂ„ga att kĂ€nna sig lugna och ta kontroll över situationer som kan uppstĂ„ i klassrummet. Detta framhĂ„ller Ă€ven respondenterna.

Införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst - en diskursanalys

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

Vad Àr god kvalité pÄ distans? En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lÀrandeprocesser

Titel: Vad Àr god kvalité pÄ distans?Undertitel: En samtalsintervjuundersökning om distansstuderandes lÀrandeprocesserFörfattare: Jonas Lidström & Jonathan Persson.Avslutad av Jonathan Mattebo Persson.Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, (JMG) Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009.UppdragUppdragsgivare Àr Göteborgs Universitet som vill veta hur deras distanskurs imassmediekommunikation pÄ 7,5 högskolepoÀng stÄr sig i jÀmförelse med liknande kurser pÄ andra universitet i Sverige.SyfteVi undersöker studenters upplevelser av distansutbildningar i medie- och kommunikationsvetenskappÄ svenska universitet. Vi studerar vad deltagarna upplevt och tagit med sig frÄn olika A-kurser i medievetenskap, samt genom vilka lÀrandeprocesser de tillskansat sig dessa kunskaper. Genom en teoretisk analys av studenternas upplevelser avser vi bredda förstÄelsen av distanskursen som form och fenomen samt ge förslag till utveckling av Göteborgs universitets distanskurs i masskommunikation.MetodUppsatsen Àr en kvalitativ studie vars empiriska material utgörs av femton telefonintervjuer speglade genom teorier frÄn erkÀnda forskare inom de pedagogiska och informations och kommunikations-didaktiska fÀlten.ResultatStudenterna i vÄrt urval anser att flexibilitet i tid och rum Àr de viktigaste faktorernaför en positiv distansstudieupplevelse. Grupparbeten har dÀrför överlag dÄligt rykte dÄ sÄdana krÀver synkronitet studenterna emellan, pÄ bekostnad av flexibilitet.Merparten av studenterna skapar förstÄelse för Àmnet med stor hjÀlp av sökmotorersamt fria encyklopedier pÄ internet utan ledning frÄn kursernas ledare.

Ledtider och kostnader vid korta leveranstider: en
fallstudie vid Elektroskandia AB

Elektroskandia Ă€r en grossist med ett brett utbud av produkter. FrĂ„n lagret i Örebro levereras gods till kunder i hela Sverige över natten. Examensarbetet ger förslag till hur Elektroskandia kan arbeta mot snabbare leveranser och ökad kontroll över kostnader. Det Elektroskandia kan erbjuda kunden Ă€r möjligheten att bestĂ€lla sent och fĂ„ leveransen tidigt nĂ€sta morgon. Detta beror pĂ„ att godsflödet Ă€r mycket ojĂ€mnt och för att kunna erbjuda konkurrenskraftiga priser samlastas godset i ett distributionsnĂ€t dĂ€r transporten sker över natten.

AffÀrsÀnglar - Ett företags rÀddning eller fördÀrv?

SammanfattningBehovet av kapital Àr vÀldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. SvÄrigheten att fÄ externt kapital uppstÄr oftast vid denna fas, dÄ kan nÀmligen en affÀrsÀngel bidra med kapital och vara till stor hjÀlp för företaget. AffÀrsÀngel Àr en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa Ànglar tillför ocksÄ affÀrsmÀssig kunskap till onoterade företag, dÀr de finner tillvÀxtpotential. För att ett företag skall kunna anvÀnda riskkapital som en finansieringskÀlla pÄ bÀsta sÀtt, mÄste de först uppfatta vad en affÀrsÀngel har för egenskaper samt hur de agerar.Syftet med denna uppsats, Àr att studera hur aktiva affÀrsÀnglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns?hypotes.

IPO-prospektet ur ett informations- och kommunikationsperspektiv

Bakgrund: Informationen företagen stÀller samman i sina prospekt dÄ de genomgÄr sinprocess mot notering pÄ Stockholmsbörsen Àr deras första riktiga kontakt medkapitalmarknaden. Företagen delger marknaden dels den information som enligt regler skallfinnas med i prospektet och dels den information företagen finner vara intressant förmarknaden att erhÄlla.FrÄgestÀllning: Uppsatsens frÄgestÀllning Àr ?Hur vÀl lyckas företag att i sitt IPO-prospektkommunicera ut den information kapitalmarknaden efterfrÄgar??.Denna frÄgestÀllning har kÀnts intressant att stÀlla dÄ informationen i prospektet tjÀnar till attfungera som en indikation av bolagets ekonomiska stÀllning förmedlad genom en rapport föratt anvÀndas av marknaden som underlag till analys.Syfte: Uppsatsen skall visa pÄ den information som företagen vÀljer att kommunicera tillmarknaden, och den information marknaden faktiskt efterfrÄgar för att kunna göra enbedömning av företaget.AvgrÀnsningar: Det Àr fyra företag som granskas i denna uppsats, samtliga noterade pÄ denNordiska börsens Mid Cap-lista. Studien Àr bedriven utifrÄn ett kvalitativt synsÀtt dÀrjÀmförelser Àr möjliga att utföra mellan dessa fyra bolag.Metod: AngreppssÀttet som valts Àr den ?hypotetiskt-deduktiva metoden? vilken har sinutgÄngspunkt i bÄde empirin och teorin.

Vem ska annars ge mig styrka att gÄ hÀrifrÄn?

Sedan 2003 har alla kvinnor som Àr intagna pÄ kriminalvÄrdanstalten Sagsjön erbjudits deltagande i ett frigivningsprogram. Det Àr ett informations- och motivationsprogram som gÄr ut pÄ att tvÄ frivÄrdsinspektörer (som Àr ledare för programmet) Äker till anstalten en gÄng i mÄnaden och har ett möte med de intagna kring frivÄrdens funktion samt frigivningen och dess förberedelser. Mötet varar i ett par timmar och kvinnorna har dÄ möjlighet att stÀlla frÄgor. Mötet Àr frivilligt och det finns inga regler om att man mÄste delta ett visst antal gÄnger utan kvinnorna gÄr dit sÄ lÀnge de sjÀlva kÀnner att det behövs. Ytterligare en del i frigivningsprogrammets mÄl Àr att informera vÄrdarna om frivÄrdens roll och funktion.Studien syftar huvudsakligen till att undersöka hur de kvinnliga intagna upplever programmet och om det har hjÀlpt dem i deras frigivningsprocess.

BĂ€rbara datorer och elevvanor

Det hÀr arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bÀrbar dator i Äk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning pÄ informations- och kommunikationsteknik (IKT). InitiallÀget för undersökningen var att jag och andra lÀrare sÄg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen pÄ olika sÀtt pÄ rasterna. Införandet av bÀrbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det Àr uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det pÄstÄs att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hÀnger? med sina datorer och Àr inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det vÀckte tanken pÄ att det mÄste undersökas nÀrmare hur eleverna anvÀnder sina datorer under rasterna.

Vad dÄ IKT? : Om lÀrares attityder till att anvÀnda digital teknik inom de tidiga skolÄren.

Denna uppsats bestÄr av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lÀrare verksamma inom de tidiga Ären pÄ grundskolan har samt deras instÀllning till att anvÀnda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lÀrare verksamma pÄ samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för Ärskurs 1 och tre som undervisar för Ärskurs 3. FrÄgorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhÄller sig till de digitala verktygen, deras instÀllning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som pÄverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lÀrarna beskriver sig sjÀlva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. DÀremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT Àr i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lÀrarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, bÄde i skenet av tidigare forskning samt utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ hur lÀrarnas attityder skapas.

Inköpsklassificering pÄ MÀlarenergi AB : MetodutvÀrderingsamt utförande av varu- och tjÀnsteklassificering

MÀlarenergi AB Àgs av VÀsterÄs stad och Àr ett kommunalÀgt energibolag som verkar i MÀlardalsregionen. Enligt van Weele (2012) utgör ett företags inköpskostnad cirka 50 % av nettoomsÀttningen vilket innebÀr att inköpskostnaden Àr en viktig del i företagens resultat. MÀlarenergi har under 2012 pÄbörjat en centralisering av inköpsfunktionen, dÀr en del av arbetet inkluderar inköpsstrategiska ÄtgÀrder för att klassificera företagets varor och tjÀnster.Syftet med denna studie var att genomföra en klassificering av koncernen MÀlarenergi AB:s varor och tjÀnster för att reducera koncernens totala inköpskostnader. För att kunna genomföra klassificeringen samt svara pÄ tillhörande frÄgestÀllningar valde författarna att genom en förstudie intervjua en inköpsexpert vid Linköpings universitet samt en inköpschef pÄ ABB. Detta resulterade i att författarna kunde fÄ feedback pÄ sitt förslag pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för klassificeringen dÄ dessa personer kunde dela med sig av sina erfarenheter av klassificeringsarbete.

Metod för anvÀndning av Geografiska Informations System vid lÄngsiktig vÀgplanering : en studie genomförd pÄ Sveaskogs marker i Norrbotten

The forest industry is one of the most important industry branches in Sweden. Since the demand of high precision wood deliveries has increased, the demand on a well constructed forest road net also has increased. A good road net gives the wood-supplier competition advantages and also increases its service level towards its customers, lumber-mills and pulp-mills. In some parts of Norrbotten, the road net is still insufficient and not yet built out enough, and that is why it is important to know how to act and where to improve the road net in these areas. The purpose of this thesis was to create a work-model for long term road planning in areas with no road net or a not yet complete road net. The model has been created in an ArcGis environment, where a long chain of tools has been tied together with the program ?Model builder?.

HögskolepoÀng med minusgrader : en kartlÀggning av vinterfriluftsliv pÄ lÀrarutbildningar i idrott och hÀlsa

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Studiens deskriptiva syfte Àr att undersöka och kartlÀgga vinterfriluftslivsutbildningen pÄ lÀrosÀten i Sverige som utbildar lÀrare i idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningen till detta syfte Àr: Hur Àr vinterfriluftslivsutbildningen pÄ lÀrosÀtena beskriven och utformad gÀllande innehÄll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjÀllanlÀggning och ekonomi? Studiens syfte Àr Àven att ur ett analytiskt perspektiv och utifrÄn Bernsteins teorier jÀmföra lÀrosÀtenas vinterfriluftslivsutbildning med varandra. FrÄgestÀllningen till detta syfte Àr: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lÀrosÀtenas vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÄ metodvalet Àr dokumentanalys.

Processmodellering med fysiskt- och informations-flöde : Hur utförs detta i dagens programvaror?

Syftet med arbetet var att utveckla en metod för att rena fram cytokrom c-Id1 ur periplasma frÄn Ideonella dechloratans. Inledningsvis undersöktes proteinets stabilitet vid lÄga pH. Flera olika kromatografiska metoder provades under arbetets gÄng. Till de inledande experimenten anvÀndes flow-through fraktioner frÄn rening av annat protein som startmaterial. Senare försök gjordes pÄ periplasma frÄn I.

LÀrares metoder : En studie om hur en lÀrare omvandlar en metod för lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av datorer till sin egen

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->