Sök:

Sökresultat:

563 Uppsatser om Informationsćteranvändning - Sida 18 av 38

FörÀldrarsamarbete : Hur förhÄller sig lÀrare inom förskola och grundskola till styrdokumentens krav gÀllande förÀldrasamarbete?

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

?Pa? internet va?gar jag mer? : En studie om elever syn pa? digitala mediers roll i engelsk spra?kinla?rning.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Energiutredning pĂ„ Chips AB, Åland

En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.

Applikationer för matematikundervisning : Analys av egenskaper och matematikinnehÄll

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som anvÀnds i Ärskurs 1-3 pÄ en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt pÄ applikationernas egenskaper och innehÄll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi anvÀnde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss pÄ vilket matematiskt innehÄll applikationerna har, vilka kognitiva processer (utifrÄn Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlÀrningsprocesser Àr konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om anvÀndningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

VÀgen till GesÀllbrevet-En studie om samarbetsmöjligheter. The road towards passing the exam-A study of possible co-operation

Frisörelever har svÄrt att klara frisörbranschens gesÀllprov och antalet utdelade gesÀllbrev blir fÀrre med resultat av ett ökat antal obehöriga frisörer verksamma i frisörbranschen. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola, handledare pÄ arbetsplats och branschorganisationen ser ut samt att ta fram förslag till skolan hur skolan kan förbÀttra samarbete, kommunikation och information. Metoden som anvÀndes för att hÀmta materialet var kvalitativt med intervjuer av medlemmar frÄn Svenska Frisörföretagarna och enkÀter ifyllda av frisörer som har erfarenhet av att vara handledare Ät elever under deras utbildning. Resultatet visade pÄ brister med informations och kommunikationen mellan skola, handledare och branschorganisation. Samarbete mellan dessa kan förbÀttras och utvecklas till det bÀttre. Ett litet samarbete fanns mellan skola och branschorganisation men inte tillrÀckligt tillfredstÀllande. Det fanns ett behov och vilja av att förbÀttra den delen. Samarbetet mellan skola och handledarna mindre bra och det fanns stort behov av att förbÀttra det.

Castells och den Digitala Klyftan : En Litteraturstudie

Den hÀr c-uppsatsen Àr en studie om hur av delar av Manuel Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrummet överensstÀmmer med ett urval av akademiska artiklar som publiceras under Ären 1990-2010 i databasen LISA (Library and Information Science Abstracts). Den digitala klyftan ett gap med ojÀmn tillgÄng till dator med internetuppkoppling. Studien Àr utförd med litteraturstudier och textanalytiska metoder. Castells fick stor uppmÀrksamhet för InformationsÄldern: Ekonomi, SamhÀlle och Kultur, NÀtverkssamhÀllets FramvÀxt. Syftet Àr att med en litteraturstudie undersöka om det skett nÄgon förskjutning i förklaringen av den digitala klyftan.

Innebandy och handbollsspelares tankar och attityder till digital spelbaserad skadepreventionstr?ning : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Att ben?mna det som ?r sv?rt. En textanalys av informerande texter om sv?ra ?mnen f?r barn och vuxna

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

En filmretorisk vÀg till insikt - En studie av hur ungdomar tar emot en informationsfilm om rattfylleri

Vid Högskolan i Halmstad producerades vÄren 2008 en informations-/dokumentÀrfilm omrattonykterhet, ?FarvÀl Lillebror ? tvÄ olyckor, tvÄ livsöden?. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur filmen tas emot av dess huvudsakliga mÄlgrupp: ungdomar i gymnasieÄldern. Studiens frÄgestÀllningar Àr: 1) Vilka reaktioner skapar filmen FarvÀl Lillebror hos vÄra informanter?, 2) Hur resonerar vÄra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgÄngspunkt i filmen FarvÀl Lillebror? och 3) Vad tycker vÄra informanter om att anvÀnda film som ett redskap för att nÄ ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.

FrÄnluftsdon pÄ operationssalen - blockeras de?

Vara förÀlder till ett barn som Àr inneliggande pÄ ett sjukhus Àr komplicerat, svÄrt och upplevs olika av förÀldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vÄrd av sina barn pÄ sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att förÀldrarna kÀnde sig besvÀrliga och var rÀdda för att störa nÀr de behövde be om hjÀlp.

ATT HANTERA SV?R K?RL?TKOMST VID PVK-INS?TTNING ? SJUKSK?TERSKANS RESURSER OCH ST?D. En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Design av anvÀndarupplevelse : i författande av ljudburen text

Detta arbete undersöker hur information kan författas och hanteras genom en produktionskedjas olika medier och aktörer med medvetenhet om dess destination och utan att innebörd förvrÀngs. Vidare om en instruktion för författande kan underlÀtta författarprocessen samt att öka anvÀndarupplevelsen av producerad text. För att svara pÄ forskningsproblemet utförs en teoretisk analys pÄ litteratur förenlig med interaktionsdesign som mynnar i 35 stycken riktlinjer för design av talad text. Vidare genomförs en mÄlinventering med tre textförfattare och med 13 museibesökare. Med utgÄngspunkt i framtagna riktlinjer och resultat av mÄlinventering skapas en skrivinstruktion.

IT och IKT i förskolan

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo Ären och det har skett stora förÀndringar i samhÀllet. De stora förÀndringarna sÀtter krav pÄ förskola och skola vars uppgift Àr att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv dÀr det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken.Det frÀmsta syftet med denna studie var bland annat att se vad nÄgra pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har anvÀnds eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att fÄ en djupare förstÄelse för de olika Äsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har Àven kvalitativ metod anvÀnts dÄ det Àr enklare att tolka och förstÄ det resultat som framkommer.Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli Äsidosatta. Men pedagogerna anser Àven att datorn Àr ett bra komplement och hjÀlp till barnens matte, lÀs- och skrivinlÀrning.

HÄllbart företagande : miljöanpassning och avfallshantering hos smÄföretag i Sandvikens kommun

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Digitaliseringens p?verkan p? revisionsprocessen. En kvalitativ studie om hur mindre och st?rre revisionsf?retag p?verkas av digitalisering

Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg. Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->