Standardsystem görs idag för att passa de flesta verksamheter, och ses i de flesta fall som det naturliga valet vid införskaffandet av ett nytt IT-system. Skillnaderna i att skaffa ett standardsystem i förhållande till ett skräddarsytt system är stora. Processen börjar med att välja system och själva utvecklingen består av att anpassa systemet. Vid en första anblick kan det se ut att vara en lätt, snabb och billig process men det visar sig oftast vara en komplex, tidsödande och dyr process som leder till leverantörsberoende. Uppsatsens syfte är därför att närmare undersöka vilka anpassningsrelaterade problem och förhållanden det är som gör att ett standardsystem inte fullt ut lever upp till kundens krav i samband med införande och underhåll av systemet.

Det finns i dagsläget mängder av formaliserade systemutvecklingsmetoder, men det finns även företag som väljer att arbeta mer fritt efter erfarenhet. En aspekt som vi finner intressant är hur användandet av metoder eller avsaknaden av desamma påverkar ett företag ur ett profilperspektiv. Vi undersöker hur Know IT ECM i Malmö arbetar vid utveckling av system, för att sedan jämföra detta med hur deras image, identitet och strategi ser ut för att urskönja vad som är bra respektive dåligt. För att göra denna analys har CMM- och SAMM-ramverken använts som stöd. Datainsamlingen har mestadels bestått av intervjuer.

I denna studie har vi försökt förstå vad ett kompetenshanteringssystem används till inom kompetensförsörjningsarbetet av olika roller. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett konsultföretag som använde sig av ett kompetenshanteringssystem. Dataanalysen som följde ledde till en uppdelning av respondenterna i olika roller och beskrivningar av hur systemet användes inom kompetensförsörjningens faser. Av resultatet går det att avläsa att användning skilde sig mellan de olika rollerna. De roller som befann sig inom den operativa verksamheten använde systemet främst för att hantera kompetensförsörjningen i den egna enheten.

Under vår utbildning har vi funnit att resonemangen kring användarmedverkan oftast beskrivs utifrån systemutvecklarens perspektiv och menar att det här finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur användarna ser på systemutvecklingsprocessen. Vi har därför valt att undersöka hur användarna påverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssätt får för påverkan hos deras uppfattning, inställning och kunskap kring datorstödet. Syftet är att förbättra kommande involvering av användarrepresentanter då man med en förbättrad förståelse av hur dessa ser på sin medverkan, bättre kan anpassa den till deras uppfattningar och målsättningar med arbetet. I syfte att ge en så djuplodande bild av användarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer där respondenterna gavs tillfälle att svara fritt och med egna ord. Vår studie har, bland annat, visat att användarmedverkan leder till att användarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de är bra system eller inte.

Mobila enheter såsom bärbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssäkerhet byggts upp föratt skydda organisationer från attacker utifrån, men nu måste man även skyddaorganisationen inifrån. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsätts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan på nytt föras in i organisationensnätverk. Basnivå för informationssäkerhet, BITS är riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.

Med en ansats i kognitiva teorier om de omedvetna processer som kan ligga bakom fenomenet intuition undersöks i denna kvalitativa studie begreppet ?intuitiva användargränssnitt? på djupet. En teorisyntes om vad intuition är och hur det fungerar presenteras. I en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer frågas interaktionsdesigners om deras definition av begreppet intuitiva användargränssnitt. Resultaten från undersökningen ställs därefter i relation till det teoretiska materialet.

Informationssystem, i form av affärssystem eller liknande, används idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. Användningen har spridit sig från att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu användas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen är traditionellt sett rekrytering, något som företag nu eftersträvar att effektivisera med hjälp av e-Rekryteringssystem. Syftet med användningen av dessa system är följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och därmed även företaget i stort. Med detta i åtanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie på ett sådant system.

Offshoring, att ett företag delar av sin verksamhet till ett annat land, har blivit allt mer uppmärksammat, både av IT-företag och av fackpress. I denna uppsats har vi undersökt hur informanter vid tre företag i Sverige anser att deras företag har påverkats, organisatoriskt, efter det att de startade sin offshoring till Indien. Utöver detta har informanter vid kringliggande organisationer i den svenska IT-sektorn intervjuats för att ge sin syn på hur offshoring kan påverka den svenska IT-sektorn och dess företag. Resultatet av undersökningen visar att de undersökta företagen har påverkats genom förbättrade arbetsprocesser inom organisationen. Personal har omplacerats eller vidareutbildats inom organisationen.

Allt fler verksamheter väljer att investera i IT lösningar, med avsikt att skapa konkurrensfördelar gentemot organisationer i samma bransch. ERP system är en av dessa IT lösningar, och det har framkommit att dessa system inte alltid fungerar på ett tillfredsställande sätt. Därför är dessa system att betrakta som mindre dugliga ur ett användbarhetsperspektiv. Avsikten är att utveckla vår modell (TTF/A) som studerar hur en matchning mellan systemkaraktäristiska drag och karaktäristiska drag hos arbetsuppgifter påverkar systemets användbarhet. Modellen betraktar även hur erfarenhet av teknologianvändning och erfarenhet av att utföra arbetsuppgiften påverkar matchningen.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av eventuella användbarhetsproblem och brister på webbplatser som tillhandahåller tjänster för digital uthyrning av film. I de fall existensen är ett faktum, har vi haft för avsikt att undersöka vilka dessa användbarhets-problem är och om det är möjligt att bygga bort dem genom att applicera befintlig kunskap inom användbarhet och webbdesign. För att kunna uppnå detta syfte har vi genomfört kvalitativa experiment på tre av de dåvarande största webbplatserna som erbjöd denna tjänst. Experimentens resultat analyserades både kvalitativt och kvantitativt för att uppnå en högre trovärdighet. Vår studie visade att det inte bara råder en uppsjö användbarhetsproblem på dessa webbplatser, utan att många av dem är så pass allvarliga att de omöjliggör användning av webbplatsernas tjänster.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka faktorer som påverkar själva användningen vid införande av ny teknik i mobiltelefoner. Vi ville undersöka hur 3G tekniken används samt vilka komplikationer som tänkas finnas med brukandet av tekniken. Vi har valt att endast titta på funktionaliteten i själva mobiltelefonen ur ett användarperspektiv samt hur användaren uppfattar och tar till sig tekniken. Vi har använt oss av ett mindre antal semistrukturerade intervjuer i vår studie. Teorin som används i uppsatsen behandlaranvändaracceptans och användbarhetsaspekter.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer. Vi tar reda på om det finns några hinder eller begränsningar i detta och om det finns några fördelar i att använda webben som plattform. Resultatet indikerar att med de nya tekniker som är på ingång kan man utveckla webbbaserade applikationer med prestanda motsvarande Java eller C#.

Syftet med denna studie är att ge en bild av vad som motiverar till användandet av nätdejtingtjänster och om denna motivation skiljer sig mellan kön, ålder eller de som betalar eller inte betalar för sin nätdejting. Vi ville även se om denna tjänst gav användaren något mervärde gentemot den traditionella kontaktannonsen. För att uppnå detta syfte har vi, genom en kvantitativ metod, samlat på oss information, given nätdejtare, med hjälp av en webbundersökning. Denna undersökning baserades på tidigare forskning kring motivation till Internetanvändning. De svar vi fick analyserades och jämfördes sedan mot teorier kring Internetanvändning.

Förr i tiden producerades musik med analog hårdvara och datorer användes inte i någon vidare utsträckning. På 80-talet introducerades datorer och nu produceras nästan all musikmed hjälp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i så fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har påverkat musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal musikproducenter för att se hur deras användande av datorer i sina arbetsuppgifter har förändrat, förbättrat och försämrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent på en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem musikproducenter.

Cloud computing has become a very publicized and popular concept in recent years, both in business literature and research, where data ownership is the security aspect which has usually been ranked the highest of the disadvantages that can be identified with cloud services. Today there is a lack of research on information ownership from an Informatics perspective, as it is most often discussed from a legal perspective.In our study we interviewed six different companies that use cloud services, on which attitudes and reasoning they had on their information ownership. We compared these attitudes with the attitudes we identified in business literature and research on the subject. In business literature we found four recurring themes which were very clear about how a company should govern information ownership.Overall the results of our interviews showed that there is widespread ignorance at the companies on how information ownership in the cloud is regulated between the company and the cloud provider. All companies expressed that they had not experienced any change in ownership when they placed their data in the cloud, and they expressed no major concerns about how the ownership was handled.