Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Syftet var att undersöka vilka arbetssätt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhållningssätt till dem. Undersökningen genomfördes på en gymnasiefriskola i norra Sverige där sex elever som gick första året på gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer användes för att få en större förståelse för hur elever uppfattar olika arbetssätt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det på denna skola förekom relativt traditionella sätt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men även lärarledd undervisning med bland annat föreläsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

Syftet med denna studie är att forska kring förändringen i förskolan angående utvärdering och bedömning. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare talar om och upplever just dessa begrepp. Studien analyseras och tolkas utifrån diskursanalytisk forskningsansats där materialet bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare.Resultatet visar att kontinuerlig utvärdering spelar en stor roll för arbetets progression där barnens och föräldrarnas Inflytande är betydelsefullt. Barns och föräldrars delaktighet är väsentliga delar i utvärderingen för att föra verksamheten framåt. Att utvärdering tar tid från barngruppen och är mer påtaglig framkommer också i resultatet.

Vi har undersökt hur väl arbetet med elevdemokrati och elevInflytande utförs på en skola i Västerbotten, i form av hur klassråd och elevråd fungerar på den berörda skolan. Detta har vi gjort genom enkäter och intervjuer, enkäterna genomförde vi i förskoleklass, år 3 och år 5, intervjuerna har vi gjort med två pedagoger och en rektor. En slutsats som vi har kunnat göra efter vår studie är att trots att det finns klara direktiv om skolans uppdrag i läroplanen och i grundskoleförordningen gällande elevdemokrati, fungerar det inte fullt ut på skolan. Rektorn och pedagogerna är väl medvetna om sina brister och hur det borde vara. En anna slutsats är att de elever som ingått i vår studie har bristfälliga kunskaper och ibland inga alls när det gäller begrepp som elevdemokrati, klassråd och elevInflytande.

Utgångspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om och hur individuella utvecklingsplaner används i förskolan. Vi använde oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur används individuella utvecklingsplaner på de förskolor där informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gällande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram används historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells självregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel på hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer användes till undersökningen där 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrågade. I resultatet urskiljs ett mönster där pedagogerna är positivt och/eller negativt inställda till de individuella utvecklingsplanerna beroende på hur materialet är utformat, deras eget Inflytande och hur den är kopplad till förskolans läroplan Lpfö 98..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka medarbetarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön på en operatörsavdelning inom ett säkerhetsföretag, samt utifrån erhållna resultat ge rekommendationer om hur arbetsmiljön skulle kunna förbättras. Frågeställningar som skulle besvaras var: Hur upplever medarbetarna den psykosociala arbetsmiljön? Vad kan organisationen göra för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna? Studien genomfördes på uppdrag av ett svenskt säkerhetsföretag. Metoderna som användes var enkät samt intervju. Samtliga tio medarbetare på avdelningen besvarade enkäten och fem av dem intervjuades.

Dagens forskning inom medicinteknik öppnar möjligheter för billig och enkel analys av kapillära blodprov. Detta, i kombination med ett ökat behov av vård och en ansträngd ekonomi har lett till en debatt i vårt samhälle om hemdiagnostikens roll i en framtida vårdplattform. Målet med projektet har varit att skapa ett koncept för kapillär blodprovstagning som ska fungera inom ett system där patienten har större Inflytande och insyn i sin egen hälsa. För att uppnå detta att studenten har undersökt betydelsen av gränssnittet mellan användare och teknik i en kontext där tillförlitliga resultat och säker användning är avgörande. Slutresultatet är ett produktkoncept som minimerar risken för skador och stress vid förstagångsanvändande samtidigt som den hjälper användaren att genomföra aktiviteten på ett sätt som ökar möjligheten till att uppnå ett tillförlitligt testresultat..

Reklamen tar allt större plats i samhället, så även läkemedelsreklam för receptfria produkter. Allmänheten har dock inte alltid tillräcklig bakgrundskunskap för att tillgodogöra sig informationen. Detta har visat sig kunna resultera i missförstånd av reklam med konsekvenser som felaktiga val, liksom felaktig läkemedelsanvändning. Syftet med examensarbetet var att utläsa i vilken omfattning läkemedelsreklam kan vara en källa till läkemedelsrelaterade problem, utröna var missförstånden uppkommer, vilken typ av problem som är vanligast samt hur man bäst kan förebygga missförstånden. Undersökningen genomfördes under februari-mars 2005, genom en kundenkät respektive en personalenkät.

Sedan 2002 har kommuner runt om i landet infört medborgarförslag med syfte att öka delaktigheten och dialogen mellan medborgarna och kommunen. Detta är ett projekt som prövar att införa deltagardemokratiska inslag inom ramen för den representativa demokratin.Uppsatsen bygger på en jämförelse vi gjort mellan Lund och Kristianstad kommun med avseende på hur väl dessa lyckats med införandet av medborgarförslag och vad som detta resulterat i. Materialet som vi använt oss av är framförallt de medborgarförslag som inkommit till de båda kommunerna men även intervjuer och relaterad litteratur. Vår slutsats är att det i båda kommunerna finns ett grundläggande problem när det gäller sammansättningen av de som deltar men även att kommunerna lyckats olika väl när det gäller uppslutningen och informationen kring medborgarförslag..

Syfte ? Syftet med denna uppsats var att genom existerande fallstudier, enkätundersökningar och annan sekundärdata identifiera vilka faktorer som ger upphov till motstånd vid implementeringen av ERP-system och hur detta motstånd kan förebyggas.Metod ? Metoden som användes i denna uppsats är dokument. Dokument i denna uppsats var sekundärdata i form av artiklar och böcker från världsledande journaler inom området ERP-implementering. Uppsatsens teori, analyser och modeller bygger kring dessa artiklar och böcker.Resultat och analys ? Resultaten från denna studie tyder på att alla ERP-implementeringar möter motstånd vid ERP-projekt.

Makten över ordet, den sanna definitionen och auktoriteten att uttala sig är grunden till uppsatsen, såväl teoretiskt som metodologiskt. Studien är en diskursanalys, vilket ger uppsatsen en tvärvetenskaplig karaktär, en korsning mellan tre vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt: statsvetenskapen, sociologin och lingvistiken. Uppsatsen fokuserar på EU-toppmötet i Göteborg den 14-16 juni 2001, i efterhand även kallat för ?Göteborgskravallerna?. Utifrån denna händelse har vi studerat två aktörsgrupper: demonstranter och myndigheter.

Mobbningssituationer är ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprättade kan vara något man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad händer egentligen när mobbningssituationer uppstår? Fungerar det att omsätta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt läggs vid detta i skolan? Syftet är att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut på en specifik skola vad gäller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas Inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallärare och lärare intervjuades för att få en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lärarna har i mobbningsproblematiken..

Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 upplever tiden i skolan. Arbetet består av två delar; en litteraturstudie, samt en liten empirisk undersökning över elevernas upplevelser av tiden i skolan. Resultatet visar att eleverna kopplar samman sina upplevelser av tidens skiftande hastighet med känslor och värderingar. Tiden upplevs gå snabbt när tiden är fylld med meningsfulla aktiviteter, samt gå långsamt när något upplevs mindre meningsfullt eller tråkigt. Tidsorganisationen i skolan och skoldagen upplevs av de flesta eleverna som lång, tråkig och stressande.

Huvudsyftet med denna undersökning har varit att undersöka och jämföra lärares och elevers uppfattningar av lärares arbete med elevInflytande i engelska A-undervisningen på gymnasiet. Det andra syftet har varit att beskriva hur den nya ämnesplanen för engelska (Gy 2011) förändrats vis-a-vis ämnesplanen och kursplanerna för engelska (Gy 2000) och vad dessa förändringar kan få för effekt på lärares fortsatta arbete med elevInflytande i engelskundervisningen. Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i följande huvudfrågeställningar: (1) hur förhåller sig lärare respektive elever till begreppet elevInflytande samt (2) vilka förändringar återfinns i de nya styrdokumenten för engelskundervisningen i Gy 2011 och hur kan det påverka lärares arbete med elevInflytande?Metoderna som tillämpats i undersökningen har varit kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, en enkätundersökning som riktades till elever och en jämförande textanalys av ämnesplanen för engelska Gy 2011 och Gy 2000. Dessa tre metoder valdes med utgångspunkten att kunna triangulera och på så vis jämföra det insamlade datamaterialet.

Den här studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lärobok, angående utformning och påverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex läroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att läroboksförfattarna har en väl utarbetad tanke med hur deras läroböcker ska användas i undervisningen. Vi kan också se att författarna strävar efter att följa gällande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat några av de olika faktorer som påverkar författarna i deras skrivande, något som ger utslag i läroböckerna.