Syftet med denna studie är att studera och jämföra föräldrars uppfattning om sin möjlighet att påverka den dagliga verksamheten på den förskola där deras barn går. Studien bygger på en kvantitativ metod där 34 föräldrar på en förskola har deltagit i en enkätstudie. Resultatet visar att de föräldrar som svarat på vår enkät i hög grad upplever att personalen lyssnar på deras åsikter samt att det främst är genom föräldramöten, föräldraråd och vid det dagliga mötet vid hämtning och lämning som de upplever att de kan utöva Inflytande. Bland de föräldrar som valt att svara på vår enkät tycker vi oss kunna se hur de något äldre respondenterna varit de som i vår studie dels haft åsikter om vad föräldraInflytande innebär för dem och dels kommit med förslag på vad de vill vara med och påverka i förskolan.  .

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Konflikter och händelser som drabbar människor hårt har under historiens gång ofta engagerat sin omgivning och omvärld till att agera. Så också under det spanska inbördeskriget (1936-39) då general Francos styrkor reste sig mot den sittande regeringen. Runt om i Europa startades insamlingar till förmån för det lidande spanska folket och så också i Sverige i den så kallade Spanienhjälpen. Under den svenska rörelse som kallades Spanienhjälpen var kommunisterna väldigt aktiva och synliga i rörelsen vilket också enligt Bertil Lundviks avhandling,Solidaritet och partitaktik. Den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936-1939, innebar att de kunde gå framåt i såväl kommunval, landstingsval som inom fackföreningsrörelsen.

Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och Inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till Inflytande i skolan..

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lärares och elevers uppfattning av begreppet elevInflytande samt hur detta elevInflytande gestaltar sig i praktiken. Arbetet ger en översikt över vad som står om elevInflytande i skolans olika styrdokument samt i aktuella delbetänkanden från Skolkommitén. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lärare, i en klass på en mindre skola på landet, har om elevInflytande. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att det finns brister i hur elevInflytandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur elever och lärare uppfattar elevInflytande. Lärarna poängterar det informella Inflytandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål..

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevInflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers Inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevInflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevInflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning..

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats.

Det är i glappet mellan mål och resurser som specialpedagogiken gestaltas. Specialpedagoger har i uppgift att tolka mål och intentioner som finns knutna till specialpedagogiskt arbete samt att arbeta utifrån givna resurser får att de specialpedagogiska visionerna ska förverkligas. Detta arbete är en intervjustudie med tre specialpedagoger som ger sin syn på vad de uppfat-tar som specialpedagogikens mål samt fördelning och tillgång på specialpedagogisk resurs. Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från kritisk teori med Foucault, diskursanalys och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattning om specialpe-dagogikens mål i stort sett överensstämmer med hur de själva uppfattar specialpedagogiken.

Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stärka barnens/elevernas Inflytande i förskolan till årskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevInflytande, vilket våra läroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevInflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.

Syftet med studien är att undersöka hur barnperspektivet används i det dagliga arbetet. Avsikten är också att undersöka hur barnens Inflytande ser ut över de beslut som fattas kring deras livssituation. Studien genomfördes genom intervjuer med socialsekreterare på socialtjänsten. Teorin som användes är systemteori, även barnperspektivet och ett teoretiskt perspektiv på dominansförhållanden i samtal med barn tillämpas. Med hjälp av ovan nämnda teorier och teoretiska perspektiv analyseras och förklaras hur socialsekreterarna använder barnperspektivet.

Vårt syfte med denna undersökning är att belysa niondeklassares val till gymnasiet samt vilka olika faktorer som påverkar dem. Fokus ligger på den sociala reproduktionen, omgivningens påverkan, samt ung-domarnas könstillhörighet. Vår forskningsfråga är: hur resonerar ungdomar när de väljer gymnasieprogram och vilka faktorer påverkar dem? Vi har valt den kvalitativa metoden, strukturerad intervju. Vårt resultat visar på flera signifikanta faktorer angående den sociala omgivningens påverkan på individen.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka elevernas åsikter om vår definition av elevInflytande samt att se hur eleverna uppfattade ett specifikt arbetssätt med avseende på elevInflytande. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Luleå kommun. Undersökningsgruppen bestod av fjorton flickor och åtta pojkar. De mätinstrument vi använde oss av i undersökningen var observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Resultatet visade att eleverna verkade tycka att det var roligt att själva välja arbetssätt, tidsåtgång och sätt att kontrollera kunskaperna på.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga invandrarkvinnor på gymnasiet upplever sin skolgång i Sverige. Vi som blivande gymnasielärare vill få en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever på ett bra sätt och vilka faktorer som bör tas ställning till för att ge dessa unga kvinnor en likvärdig och rättvis utbildning. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från tre gymnasieskolor. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lärare, att de känner sig rättvist bedömda och att de känner att de har Inflytande över sin utbildning.