Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang får gitarrelever att uppleva lust att lära och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva på sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade även till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvärlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillämpats för att uppnå syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation är Personligt Inflytande, Lärarens positiva bemötande och Känsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen är Att inte förstå varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen på personligt Inflytande och Känslan av att inte utvecklas. Studien kan även konstatera att kvinnliga förebilder är av stor vikt inom musikvärlden för ? utöver att finnas där som inspirationskällor för kvinnor att identifiera sig med ? att påvisa det faktum att det faktiskt är möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade områdena inom musikerbranschen..

Syftet med denna studie är att undersöka för vem gymnasieelever som studerar sång/instrument på gymnasiet presterar och hur olika yttre faktorer påverkar såväl motivationen som prestationen samt hur gymnasieelever upplever prestationsångest inom instrument- och sångundervisning. Fyra gymnasieelever deltog i denna kvalitativa intervjustudie.Resultatet visar på att bekräftelse och uppmuntran anses vara viktigt för informanterna, där bekräftelse från omgivande personer som exempelvis lärare, familjen och kompisarna har ett starkt Inflytande. Bekräftelsen i sig bidrar med ökad motivation att fortsätta spela/sjunga och att sträva längre. Prestationsångest tycks vara ett mindre problem. Informanterna upplever mest nervositet vid konsertsammanhang till skillnad på lektionssituationer.

This essay has a purpose to understand and investigate how disabled people, where the handicap imply difficulty to speak for one self, get the rights of self-determination and influence satisfied. Our purpose with this essay is to focus on how representatives from organizations, trustees and Support and Service for Persons with Certain functional Impairments- officials(abbreviated LSS after the Swedish title of the Act lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), describe and discuss matters concerning the individuals? opinions and requests from within their respective position. We will with this as a base analyze how these three parties facilitate and meet the individuals? influence and self-determination.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

BAKGRUND: Samlingen på förskolan har funnits med sedan lång tid tillbaka. Det är en aktivitetsom verkar ha en självklar plats bland förskolans rutiner. Vi är intresserade av hur förskollärarnamenar att samlingen bidrar till barns lärande. I bakgrunden tar vi upp forskning som beskriversamlingen, med dess form, innehåll och syfte. Bakgrunden innehåller också en tolkning av detsociokulturella perspektivet, som vi använder i vår tolkning av resultatet.SYFTE: Att undersöka hur förskollärarna resonerar om syftet med den planerade samlingen irelation till form och innehåll, gruppens betydelse, barns lärande, barns Inflytande och delaktighet ochläroplanens betydelse.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av en kvalitativ metod, som redskap använde viintervju och vi startade med en öppen fråga.

Syftet med den här undersökningen har varit att utgå från Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun från 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nämligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och måluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika områden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den här undersökningen som alla går i samma klass i ett område som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och där skolresultaten försämrats. Syftet har vidare varit att öka förståelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det är gå på en mångkulturell skola och hur de upplever bemötandet från lärare. Min undersökning har visat att lärarnas bemötande gentemot elever ibland bygger på förutbestämda förväntningar som grundar sig på elevers tidigare resultat.

För att komplettera mitt ansvarstagande och mitt framtida Inflytande som landskapsarkitekt, syftar denna studie till att förbättra min inlevelse i hur barn använder och upplever sin fysiska omgivning.

SammanfattningTitel:                                      Klara färdiga Investera Författare:                            Samar Al-kuwaityHandledare:                          Thomas Karlsson Nivå:                                      C ? uppsats 15 hp, HT 2010Nyckelord:                            Samarbete, Varumärke, Relationer och MarknadsföringProblemformulering:           Hur ser investeringsprocessen ut i svenska riskkapitalbolag vid investering i tillväxtföretag och vilka problem kan påverka investeringsprocessen?Syfte:                                     Syftet med denna studie är att utifrån ett riskkapitalbolags                                              perspektiv beskriva hur investeringsprocessen går till vid                                              investering i ett tillväxtföretag. Metod:                                   Jag har använt mig utav en kvalitativ forskningsmetod och intervjuat Håkan Nelson VD för Malmöhus Invest AB samt en anonym respondent från ALMI Företagspartner AB. Teoretiskt & Empirsikt perspektiv:                            Jag kommer att börja med att presentera vad investeringsprocessen innebär för att sedan gå djupare in på varje steg i investeringsprocessen. Därefter kommer jag att komplettera teorin med hjälp av mn empiriska data som jag fått genom mina intervjuer. Slutsats:                                 Jag har kommit fram till under min studie att riskkapitalbolagen genom går sex olika steg i investeringsprocessen. Dock går man inte lika djupt in på varje steg. Det kan uppstå problem under investeringsprocessen.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklärare jobbar med sitt ämne på gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua två svensklärare och en lärare i svenska som andraspråk, samt genom en attitydenkät som besvarades av lärarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lärarna jobbar på många olika sätt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. Lärarna som medarbetade i denna studie anser att svenska är ett ämne där det faller sig väldigt naturligt att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Varierande sorts texter och litteratur används i undervisningen för att diskutera olika sorts värdegrundsfrågor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i människors olika livssituationer, som anses stärka elevernas demokratiska förmåga.

En del av skolans uppdrag är att lära ut demokratisk kompetens och det skall skolan göra genom att låta eleverna utöva Inflytande som gäller även undervisningen. Problemet är att dagens skola mest använder sig av klass och elevråd och dessa har visat sig inte uppfylla kravet på att alla elever skall delta i demokratiska sammanhang.Syftet med uppsattsen är därför att undersöka hur informella samtal som exempelvis deliberativa samtal kan påverka elevers möjligheter för Inflytande inom skolan. För att ta reda på detta har jag analyserat några avhandlingar som innehåller empiriska undersökningar där samtal i allmänhet och deliberativa samtal i synnerhet undersöks. I min läsning och analys av dessa avhandlingar har jag använt mig av diskursanalytis och konstruktivistisk metod.Det mer informella samtalet kan ses som en alternativ eller kompletterande metod för att uppnå elevInflytande över undervisningen. Flera avhandlingar framhäver en samtalsmetod som kallas deliberativa samtal som effektiv när det gäller att ge elever mer Inflytande.

 Vårt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 år och deras pedagoger uppleverbarns medInflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.De metoder vi har använt i studien är intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna på två olika förskoleavdelningar avpraktiska skäl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vårt resultat frånförskolorna för att nå fram till vår diskussion och våra slutsatser.Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större Inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen också önskar det ochibland känner sig maktlösa. En orsak är att mycket i verksamheten är styrt och regleratvilket varken pedagoger eller barn kan påverka. De flesta pedagoger upplever attdå de provat att ha ett mer tillåtande klimat har tillvaron blivit avsevärt lugnare.Respondenternas syn på arbetet med barns medInflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar på svårigheterna att kombinera barnens behovoch rätt till medInflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som ärpraktiskt genomförbart. Här kan vi se att förskolans engagemang och förutsättningarpåverkar, men även pedagogernas intresse, vilja, förmåga och kunskap om både barnenoch innehållet i styrdokumenten..

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till Inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om samlingen jämfört med lärarens syfte med samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys. Den forskning som idag förekommer om förskolans samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till Inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring samling i förskolan varit betydelsefull.

Studien utgör en analys av Malmö stads samråd vid översiktsplaneringen efter kriterier som tas fram ur FN: s Habitatagenda. Habitatagendan är den internationella överenskommelsen för en hållbar utveckling inom samhällsplanering. Social hållbarhet innebär goda möjligheter till Inflytande för den enskilde och för ideella föreningar. Sverige är en del av ett globalt sammanhang och samarbetar genom FN på en mängd områden, däribland medborgarInflytande och fysisk planeringDe svenska arbetsmetoderna och målsättningarna följer emellertid inte alltid de internationella överenskommelserna. Analysens undersöker hur väl Malmö stads samrådsprocess i översiktsplaneringen överensstämmer med Habitatagendan och hur samrådsprocessen kan utvecklas för att skapa bättre möjligheter för ett lokalt Inflytande.

Syfte Syftet med studien är att undersöka hur rektorer utvecklar sitt skolledarskap och vad i skolans kontext som har störst Inflytande över deras ledarskap. Rektorerna har dessutom tillfrågats om hur de går tillväga för att utveckla sitt ledarskap. Metod För att undersöka och få svar på den valda frågeställningen har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med sex stycken yrkesverksamma rektorer. Intervjuerna har baserat sig på en i förväg utskickad intervjumall. Urvalet av respondenter har skett utifrån att de tillfrågade är verksamma som gymnasierektorer.