Som obegränsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har väsentlig anknytning till Sverige, under förutsättning att de tidigare haft bosättning här i landet. Vid bedömning av väsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrättad för åretruntbruk, familj samt väsentligt Inflytande i svensk näringsverksamhet anses väga tyngre i bedömningen än de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrättad för åretruntbruk inkluderar två olika bostadstyper, nämligen permanentbostäder och fritidsbostäder. Innehav av permanentbostäder medför regelmässigt till väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder aldrig gör det.

BakgrundUnder förskollärrautbildningen har det väckts tankar hos oss huruvida ingången i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt på vilket sätt kunskapen från utbildningen får utrymme i arbetslaget när vi själva är färdigutbildade förskollärare.SyfteVårt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollärares upplevelser om ingången i arbetslivet samt möjligheten till Inflytande i arbetslaget med utgångspunkt i den kunskap de tillägnat sig under sin förskollärarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingår sex stycken förskollärare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollärarna upplevde ingången i arbetslivet som smidig när det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlättade eller försvårade ingången. Några av förskollärarna betonade att förskollärarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fått Inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat väl och kollegorna har tagit hänsyn till varandra.

Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, Inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och Inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och Inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Sparbanker har en mycket speciell ställning på den svenska bankmarknaden då de i dess traditionella form saknar ägare. Målen för verksamheten skiljer sig därmed från affärsbankerna och en av de mer framträdande målen i dagens svenskasparbanker är att verka för en positiv utveckling för verksamhetsområdet. Huvudpoängen är att överskottsmedel i banken på ett eller annat sätt ska återgå till verksamhetsområdet, bland annat i form av medel till allmännyttiga ändamål. Målen med sparbankens verksamhet är dock inte entydiga bland sparbankens intressenter vilket gör att de metoder sparbankenväljer för att förmedla medel till verksamhetsområdet inte är självklara och därmed kan påverkas av olika intressenters och representanters Inflytande..

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utsträckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat Inflytande över undervisningen men att deltagandet begränsas att olika faktorer. Det är framförallt i undervisningens initialsteg som elever väljer att inte agera trots att de är missnöjda med undervisningens innehåll. När innehållet i undervisningen inte fångar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande på lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlärningsförmågan minskar. Detta får som återverkan att många elever går igenom skolan som passiva åskådare.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevInflytandet i en verksamhet på en skola i Mellansverige, där vi har fokuserat på elevens perspektiv och lärarens roll. Vi har undersökt progressionen i årskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevInflytandet. Vårt syfte är att undersöka om eleverna har det Inflytandet som de är berättigade till utifrån styrdokumenten. Vi har använt oss av både intervjuer med elever och lärare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken årskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevInflytande utifrån intressen och idéer.

Uppsatsen intresserar sig för hur pedagoger definierar och talar om fenomenet elevInflytande. Vidare problematiseras begreppet och belyses ur olika aspekter med hjälp av Michel Foucaults teorier kring makt och maktutövning. Makten och dess praktik syftar till att kon-trollera och styra elevers beteenden enligt särskilda normer. Syftet med arbetet är att belysa teknikerna för denna styrning; såsom de framträder i den diskurs som konstituerar och pro-ducerar föreställningar om elevInflytande. Arbetets empiriska del består av inspelade kvalitativa djupintervjuer med sex stycken gym-nasielärare verksamma inom skilda ämnen.

Bojan Tomicic: Musiken och tekniken. En översikt över teknikens Inflytande inom populärmusiken. - Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C- uppsats (60 p). Tekniken har alltid varit av största vikt för musiken. De stora tekniska uppfinningarna har påverkat både musikproduktion och musiklyssnande.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren.

Syftet med vår undersökning var att vi ville undersöka fritidspedagogers, förskollärares och grundskollärares upplevelser av jämlikhet mellan deras olika yrkeskompetenser i arbetslag inom skolans tidigare år. För att ta reda på detta har vi utfört en enkätundersökning samt ett antal intervjuer som utgick från enkäten och det resultat vi fick genom enkätsvaren. Undersökningen visade att de olika yrkeskategorierna upplever det som positivt och utvecklande att ingå i ett arbetslag. Vad gäller jämlikhet och lika Inflytande har vi kommit fram till att det är av skiftande upplevelser. Planeringstid och avtal skapar missnöje och upplevs inte som jämlikt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds kommun ombesörjer omsorgen för de ensamkommande asylsökande barnen med utgångspunkt från (3) utvalda artiklar ur Barnkonventionen. Studien bygger på sex halvstrukturerade intervjuer med olika nyckelpersoner kring de ensamkommande barnen; såsom socialsekreterare, gode män, personal samt team-ledare på asylboendet. Resultatet av studien visar att kommunen vidtar olika åtgärder för barnens rehabilitering och möjlighet till Inflytande och delaktighet. Emellertid är begreppet rehabilitering problematiskt, då denna målgrupp inte alltid är mottaglig för behandling. Vidare framkom att rehabilitering inte alltid är den bästa målsättningen.

Syftet är att problematisera det informella elevInflytandets förutsättningar i undervisningspraktiken. Genom enkäter och observationer undersöktes förutsättningar för det informella elevInflytandet. Genom en kvalitativ analys av resultatet av enkäterna och observationerna kom jag fram till att det informella elevInflytandet begränsas för att demokratimålen får stå tillbaka för kunskapsuppdraget på grund av tre anledningar. Dels fanns det inte en gemensam syn på hur lärarna definierade begreppet i enkäterna, dels ansåg lärarna i enkäterna att mål och kriterier begränsade elevInflytandet. Till sist begränsades elevernas Inflytande i mina observationer när läraren använde monologisk kommunikation i undervisningspraktiken.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam målsättning då det gäller arbetet med Inflytande i skolan. Forskare i ämnet är eniga om elevInflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsättningar som krävs, hur omfattande arbetet med elevInflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. Skolämnet hem- och konsumentkunskap bygger på fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med ämnet hem- och konsumentkunskap är att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsområden nämligen social gemenskap, mat och måltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument är tydliga med att elevInflytande skall vara ett inslag i skolan.