Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen.I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap.

Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Denna studie är kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka läroplanen och uppdraget hos några anställda som har som målgrupp ?elever i behov av särskilt stöd?. Lärarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av särskilt stöd. De teoretiska utgångspunkterna är allmänna och gäller även för lärare med grundutbildning.

Att demokrati är ett mångfacetterat begrepp är en utgångspunkt för denna studie. Tolkningsfriheten av demo-krati är stor ? både i samhället och inom skolväsendet. Ett intresse för studien är att undersöka vad lärare lägger för innebörd i begreppet demokratiska värderingar, men även hur förutsättningar skapas för att demokratiska värden ska genereras, hur demokratiska värden utvärderas samt varför lärarna tycker att demokratiarbetet är viktigt är aspekter som denna studie belyser.Åtta lärare deltog i studien, varav hälften arbetade inom årskurs 6 och resterande hälft i årskurs 9. Det över-gripande syftet är att söka likheter och skillnader mellan lärares syn på demokratiarbetet i dessa årskurser.

Erna Terzic och Anna Väisänen (2013). Föräldrars upplevelser av föräldrasamarbetet i förskolan. Parents´ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: Lärande och samhälle. Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgår från följande frågor: Vilka erfarenheter har föräldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser föräldrarna på möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva småbarnsföräldrar från Malmö. Ett gott samarbete är en förutsättning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli två åtskilda värdar för barnet måste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

Syftet med denna studie var att synliggöra och skapa förståelse för barns och pedagogers uppfattningar om skäll. Pedagogernas osäkerhet av konflikthantering framkom under intervjuerna vilket beror på att pedagogerna i denna studie saknar utbildning inom konflikthantering, vilket i sin tur kan leda till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Jag ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en intervju med pedagogerna har de fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Jag inspirerades utifrån det danska Skældud-projektet kring barns perspektiv på skäll.

Denna studie behandlar de statliga intressen som bidrar till att Nato fortsätter att vara en attraktiv institution för stater, då hotet den bildades för att möta har försvunnit. Jag har utgått ifrån min hypotes att det finns varierande intressen hos staterna beroende på deras kapacitet och maktposition i systemet, som gör det lönsamt för staterna att fortsätta verka inom institutionen. I studien används realismen för att finna och identifiera dessa intressen hos USA, Frankrike och Polen som alla är medlemmar av Nato, men även den liberala institutionalismen avvänds som ett komplement till realismen. Mina resultat bekräftade min hypotes om staternas egenintressen i organisationen, och visade att Nato främst är en arena för staterna att utöva och utöka sin makt och sitt inflytande över andra stater. I USA:s fall handlar det om att fördröja och kanske förhindra att ett europeiskt försvarssamarbete tar form och utvecklar kapacitet att utmana deras unipolära ställning.

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur olika faktorer påverkar eleverna samt pedagogerna i klassrumsmiljön. Vi har valt att kalla dessa faktorer för styrfaktorer genom hela arbetet, då vi tror det är dessa som tillsammans skapar och påverkar klassrumsmiljön. De styrfaktorer vi har valt att lägga vikt vid är asymmetrin mellan elev ? pedagog, maktrelationer, elevernas bakgrund, språkets betydelse samt pedagogernas bakgrund. Fokus ligger på hur dessa styrfaktorer samverkar med varandra samt utgår ifrån ett demokratiskt förhållningssätt.

Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut?Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

The aim of the study has been to gain an increased understanding of the sense of participation and influence that the enrolled nurses, working with home-help services within the purchaser ? provider model, feel and how this participation and influence affect them. Five enrolled nurses in three of Stockholm's districts related their experiences of participation and influence at work in the qualitative interviews that were conducted. The result was then analyzed with the help of two theories, Karasek's and Theorell´s Demand- Control Model and Antonovsky's theory regarding ?a Sense of Coherence (SOC)?.

Bakgrund: Förskolevardagen innehåller flertalet aktiviteter, somliga är tidsbundna medan andra utförs oberoende av tiden. Utevistelse är tillsynes en aktivitet som både kan vara tidsbunden alternativt oberoende av tiden. I Lpfö 98 rev. 2010 återkommer vikten av barns rätt till inflytande över sin vardag, men hur mycket inflytande ges barnen över när utevistelse förläggs? Kan det vara så att rutiner från tidigare pedagoger avgör när utevistelse förläggs? Vår upplevelse är att synen på beslut om utevistelse varierar mellan olika pedagoger.