Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lärares ledarskap i klassrummet. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger på en mindre empirisk studie kring lärarens ledarskap i klassrummet. Syftet är att hitta och försöka förstå likheter och skillnader mellan lärares och elevers olika perspektiv och uppfattningar på lärarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jämföra lärares och elevers syn på ledarskap i skolan, strävar uppsatsen efter att finna svar på hur ledarskapsdiskursen upprätthålls och verkar i en svensk grundskola idag.

According to pre-school curriculum, the children´s needs and interests from the basis for the design and planning of the educational activities. The curriculum also highlights that all children should have the opportunity to satisfy their increasing ability to influence the content and approach. The purpose of this study is to examine whether and how teachers work in involving children's influence and interest in forest excursions.The essay is based on a qualitative approach in which we have chosen to carry out unstructured observations by a team of three educationalists. The study includes children of 3-5 years of age.The results show that the educationalists take advantage of children's interests and needs foremost in conversations. The children are given the possibility of influence that of which concerns only themselves and nobody else.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), är en av latinamerikas och kanske världens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen är dessutom verksam i en av världens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smältdeglar.I vår uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillämpa när det gäller att driva frågor om demokrati framåt. Som teoretiskt ramverk tillämpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara på frågeställning har vi genom en bred empirisk bas försökt åskådliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrån denna information dragit våra slutsatser..

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

The purpose of this study is to determine if and how municipal consultative entities through influence may affect the legitimacy of the Swedish democratic model. The study aims to do this through analysing the opportunities for influence present with the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality, to determine how the councils may affect political participation and the role of elected representatives. To do so, the study asks the following primary research question:"What requisites for influence are present for participants of municipal consultative entities, as found for the representatives of the youth and the retired within the framework of their participation in the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality?"The study answers this research question by dividing it into one question of policy and one question of democratic perspective, and investigating these matters through nine snowballing interviews with the decision makers, organisational actors and participants of the councils. The information from the interviews is then analysed per council through a framework of democracy theory, policy process theory and organisation theory.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

This is a study about the transition process and the consolidation of power in Belarus. In this paper the concept of "authoritarian state building and the sources of regime competitiveness in the fourth wave" is the major theory used. After giving a description of the theory?s concepts a short historical background of Belarus follows. Chapters four describes and explain the political situation in Belarus during five periods.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida läroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt på de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur lärobokstexterna uttrycker demokrati, och därigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

Syftet med denna uppsats är att påvisa de likheter som finns mellan det kommunistiska KPML(r)/RKU och det nazistiska NSF i deras kritik mot den representativa demokratin. Uppsatsen bygger på en komparativ ideologianalys. materialet består av artiklar, rapporter och partiprogram som publicerats på Internet. I teoriavsnittet stödjer jag mig på Dahls och Lipsets problematiseringar av fenomenet demokrati- extremism och relationen mellan olika typer av extremism. Undersökningen visar att de nutida "vänster"- och "högerextremisterna" har mer gemensamt än vad som kan anas.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om demokrati i skolan.Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser.