Studiens syfte var att belysa barns (3-5år) och förskollärares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gällande reglers roll i förskolan. Frågeställningarna undersökte hur barns delaktighet och inflytande i medbestämmandet och användandet av regler såg ut på förskolan samt hur förskollärares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstämde med varandra. De undersökningsinstrument som användes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkäter till lärarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lärare besvarade enkäter, på fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frågeställningar.                                                                                     Det framkom det både skillnader och likheter i barnens och förskollärarnas reflektioner kring ämnet. En stor skillnad som uppmärksammades var att lärarna många gånger påpekade reglerna som ett sätt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var något som lärarna bestämde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig själva eller andra.

In today?s school in Sweden the assignment of community encompasses mediated values and education of democracy as well of single subject matters. What does it mean then, that teachers have a certain kind of idea of democracy, and what implications may biology have for the assignment of community? In upper secondary school there are quite many courses in biology with a national curriculum, and findings show that students of teaching perceive or think of biology as helping to promote the dual-purpose of teaching. In this study, the author of the paper has interviewed four future teachers of upper secondary school with biology as one of their main subjects.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati ? Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie ? talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gördet legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

The purpose of this master's thesis is to discuss how young people view their possibilities of exercising power and influence in Swedish society and politics. To accomplish this we have used several different sorts of relevant material. As an introduction, we review the development of the Swedish research concerning youths, with focus on the development in the last two decades of the twentieth century. We continue with a study of important Swedish youth-political documents, especially of the Government Bill På ungdomars villkor: Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro On the terms of the youth: Youth-policy promoting democracy, justice and hopes for the future. The Bill is the foundation of a new youth-policy in Sweden.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Den här undersökningen behandlar inomhusmiljön och barns inflytande i förskolan. Syftet med studien är att få en förståelse för barns inflytande över inomhusmiljön, både avseende föremål och rumsliga aspekter. Jag vill få en bredare syn på hur barn utövar inflytande över inomhusmiljön och vad lärarnas roll i detta innebär. Studien utgår från det postmoderna kunskapsperspektivet och använder tidigare forskning hos bland annat Ann Skantze, Elisabeth Nordin-Hultman, Kristina Westlund och Elisabeth Arnér för problematisering av data. Som led i studien används vidare statliga utredningar framförallt Utbildningsdepartementets rapport Var -dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46).

Abstract Författare: Erik Bard och Michael Natanaelsson Handledare: Matts Halmerius Titel: Blogg ? ett medium på frammarsch Ämne: Medie? och kommunikationsvetenskap År: 2008 Definition: Här kommer vi att diskutera vad en blogg egentligen är, ramverket för att det skall vara en blogg samt hur de används, samt vilka genrer som finns inom bloggning, exempelvis politiska bloggar och modebloggar. Syfte: Att med hjälp av litteratur, tidningsartiklar och några utvalda bloggar ta reda på hur bloggar kan påverka politik, kommersiella syften, dagsagendan och ifall det kan bidra till en bättre demokrati. Vi ska undersöka vilken roll bloggen har gentemot de traditionella medierna och hur bloggen präglar vår åsiktsbildning och självbild i offentligheten. Diskussion: Hur kan bloggen sätta dagsagendan.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet.

Elevinflytande har sedan länge skrivits med på olika sätt i den svenska skolans läroplaner. I dagens läroplan har det en given roll men ändå signalerar elever att de inte har så mycket att säga till om. Syftet med den här uppsatsen har därför varit att utforska elevernas inflytande i undervisningen i Hem- och konsumentkunskap gällande val av planering och organisering av arbetet vid matlagning. Vid sidan om elevinflytandets utveckling har även olika syn på elever och lärande förändrats. Därför behandlar även denna studie ämnet Hem- och konsumentkunskap i relation till olika lärandeteorier.