Inom byggindustrin har man sett en nedgång i produktivitet de senaste åren och trots att motivation är en primär faktor för bra arbetsprestation och produktivt arbete, finns det få studier som fokuserar specifikt på vad som motiverar byggarbetaren. De studier som faktiskt finns verkar dock missa lagbasens stora inflytande och påverkan på yrkesarbetarnas motivation, vilket den här uppsatsen har avsett att undersöka närmare.Syftet med studien var därför att förstå vad som motiverar och inte motiverar yrkesarbetaren samt förstå vilken roll och inverkan som lagbasen har på yrkesarbetarens motivation. Lagbasens stora inflytande på arbetslaget verkar ha kringgått forskningen inom byggindustrin och därför avser det här examensarbetet att framhäva den här viktiga rollen. Arbetet är utfört på byggföretaget Skanska under vårterminen 2015 där intervjuer har skett med anställda yrkesarbetare, lagbasar och arbetsledare. Resultatet från studien visar bland annat att yrkesarbetare är stolta arbetare som vill skapa en kvalitativ slutprodukt. Stillestånd och ändrad planering är vanligt förekommande men är ett hinder för deras skapande och en påtaglig demotivator i arbetet.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

Fjärrvärmebranschen i Sverige har sedan mitten av 1990-talet varit i en stagnationsfas, där mängden producerad och förbrukad energi i stort sett varit konstant, trots stora investeringar i fjärrvärmenätet. Samtidigt har den höga andelen återvinning gjort att det råder brist på avfallsbränsle till energiåtervinning i Sverige. I kombination med hög konkurrens om avfallsbränslet har detta medfört att aktörerna på marknaden tvingats se sig om efter nya vägar att tillfredsställa behovet av bränsle, vilket lett till att det idag importeras stora mängder avfall för energiåtervinning från utlandet. Vid Vattenfalls fjärrvärmeverk i Uppsala har det mellan åren 2006-2013 återvunnits i snitt drygt 360 000 ton avfall per år. En stor del av detta hämtas in från lokala kunder, både kommuner och privata aktörer, men man har på senare tid även behövt börja importera avfall för att tillfredsställa energibehovet.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gäller undersökningen av uppsatsens värdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnått en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.

Under utbildningen Medie- och kommunikationsteknik utfördes detta examensarbete på våren 2006 åt STRAX media i Linköping. Eftersom STRAX media kände att det var dags att de marknadsförde sig på Internet tyckte de att det var en utmärkt idé att en examensarbetare skulle göra hemsidan åt dem. Denna hemsida är ett sätt för STRAX media att visa vad de erbjuder samt vilka de är som driver företaget. Hemsidan är uppbyggd av HTML och PHP och den är kopplad mot en SQL-databas. Syftet med rapporten är att ge läsaren en enkel insikt om hur jag skapade hemsidan åt STRAX media genom att ge exempel och bilder.Planeringen som gjordes bra och således kunde hemsidan läggas ut inom den planerade tidsramen.

Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare. Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete..

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen. Undersökningen utgick från följande frågeställningar; Vad är hälsobefrämjande faktorer?; Vilka hälsobefrämjande faktorer finns på den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer får personalen att känna sig motiverade på arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer påverkas av arbetsgivarna?MetodFör att besvara syftet har en enkätundersökning gjorts för de anställda på företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanställts i SPSS.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att jämföra lärares och rektorers syn på friluftsdagar avseende mål, innehåll och organisation. Resultatet har tolkats med utgångspunkt i en läroplansteoretisk modell. De mer preciserade frågeställningarna var:Vad vill skolan uppnå med friluftsdagarna?Hur ramar skolan in begreppet friluftsdag genom förekomsten av olika inslag?Hur ofta vill lärarna att olika inslag ska förekomma på friluftsdagarna samt vilka skolämnen är och bör finnas representerade?Hur ser organisationen ut kring friluftsdagarna på skolan enligt lärare och rektorer samt hur bör den se ut enligt lärarna?Vilken kompetens anser lärare och rektorer vara viktig för planeringen av friluftsdagarna? MetodEn enkätstudie med kvalitativa inslag genomfördes på 121 ämneslärare i svenska och idrott och hälsa samt 67 rektorer från högstadieskolor i Stockholms län. Enkäter skickades ut via e-post till respondenterna som valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval från en förteckning på Skolverkets hemsida.

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.