Studiens syfte har varit att undersöka hur två gymnasieskolor med olika huvudmän arbetar med elevinflytandet och elevers påverkansmöjligheter och hur detta kan förhålla sig till begreppet en likvärdig skola. Fyra kvalitativa djupintervjuer har gjorts med två rektorer och två elever på skolorna. Den teoretiska utgångspunkten för studien har visat att skolorna gått igenom olika faser kring elevinflytandet som liberalisering, transition och konsolidering vilket ses som en demokratisk lärprocess för att utveckla elevinflytandet. Resultatet visar att rektorerna arbetar på olika sätt med elevinflytandet där såväl formella och kollektiva som informella och individuella påverkanskanaler, används för att säkerställa elevinflytandet. Eleverna på skolorna hade möjligheter att påverka liknande intresseområden som exempelvis skolmiljön och undervisningsrelaterade frågor och menade att de kunde vara med och påverka och nå ett inflytande över skolan.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande.Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts.Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar.Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr.

Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag.

Arbetet för ett mer jämställt samhälle, och hur detta kan uppnås genom den fysiska planeringen, är högst intressant och ett ständigt aktuellt ämne att debattera. Det har tidigare påvisats att behandlingen av jämställdhet i den kommunala översiktsplanen är milt uttryckt, otillfredsställande. Frågan är om det fortfarande finns tendenser att arbetet för ett ökat jämställt samhälle inte behandlas på ett tillfredsställande sätt i den översiktliga planeringen, eller om detta är något kommunerna i landet har ändrat på? Syftet med detta kandidatarbete är inte att explicit svara på dessa ovanstående frågor, utan ligger i att finna ett antal ?analysverktyg? för att undersöka hur ett urval av översiktsplaner behandlar jämställdhet. Kunskap om genus och människors vardagsliv är viktiga aspekter i arbetet mot ett ökat jämställt samhälle. Det är därför begreppen jämställdhet, vardagslivsperspektiv och genus som kommer genomsyra analysen av de utvalda översiktsplanerna. Analysdelen behandlar översiktsplanerna var och en genom kortare beskrivningar över hur respektive kommun resonerar i olika frågor, och en analys utifrån en jämställdhetsaspekt belyser avsiktliga eller oavsiktliga konsekvenser av detta. Avslutningsvis kommer arbetets frågeställning besvaras och en diskussion föras kring huruvida behandlingen av jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna kan anses vara bra eller inte utifrån det forskningsunderlag som studerats..

Syftet med denna studie var att få en bild av den äldres inflytande över sin tillvaro.Socialtjänstlagen anger att verksamheten och insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkten för socialtjänsten ska vara rätten för den enskilde att själv få bestämma över sin situation. Social omsorg berör möte och samspel mellan människor som för den enskilde får stor betydelse. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats som genomfördes med intervjuer.Studien omfattade sju personer och frågeområden berörde: äldres önskemål i det dagliga livet, ändringar av inplanerade insatser samt den äldres egen påverkan på utformningen av stödet. Med begreppet självbestämmande ansåg många att det innebar att själv få bestämma över sin tillvaro.

Delaktighet är ett centralt begrepp i vårt samhälle och i synnerhet inom hälso- och sjukvården. Det är därför av vikt att ytterligare belysa begreppet delaktighet ur ett patientperspektiv, för att få en ökad förståelse av dess innebörd. Tidigare forskning kring delaktighet är gjord inom olika sammanhang, exempelvis inom akut- och hjärtsjukvård och ofta från ett sjuksköterskeperspektiv. Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för delaktighet så som detta erfars av patienter med cancersjukdom.Denna uppsats är en litteraturstudie med kvalitativ ansats där åtta självbiografier har analyserats. Att ta del av människors livsberättelser kan vara ett sätt att komma nära deras upplevda erfarenheter, tankar och känslor.

Sverige har den näst högsta frekvensen i världen på barn och ungdomar som drabbas av diabetes typ 1. Syftet med studien var att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts var en litteraturstudie som byggde på sju artiklar. Sökningen genomfördes i Pubmed, Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Artiklarna som inkluderades bedömdes till medel eller hög kvalitet enligt en modifierad checklista.

Mitt syfte var att undersöka hur risken för översvämningar påverkar den fysiska planeringen generellt, samt att göra en fallstudie angående översvämningsrisker i Karlstad och hur dessa påverkar kommunens tillväxtvision ?Karlstad 100 000?. Undersökningen har främst gjorts genom litteraturstudier och granskningar av olika utredningar och utvecklingsdokument.Sverige har under de senaste åren drabbats av flera, både större och mindre, översvämningar av områden nära sjöar och vattendrag, vilka har resulterat i allvarliga miljökonsekvenser, ekonomiska förluster samt svåra skador på infrastruktur och andra samhällsfunktioner. Och klimatförändringarna förväntas förvärra problemen ytterligare. Samhällets sårbarhet inför översvämningar beror på hur stor klimatförändringen blir, men även på hur stor hänsyn som tagits till riskerna i utformningen av den fysiska planeringen.

The purpose of this study is to compare the conditions for teaching and learning Sami at primary level in three different types of schools. The study focuses on teachers' views on multilingualism and characteristics of good mother tongue education as well as factors inside and outside school affecting teaching. The classroom environment is also discussed. Six qualitative interviews with practicing teachers in the three school forms were carried out: Sami school, integrated teaching and mother-tongue education. The results showed that the teachers are in favour of multilingualism and feel a responsibility to help more children develop their ability to speak Sami.