Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det är fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan på ett demokratiskt sätt.Som anställd inom förskoleverksamheten känner jag ofta osäkerhet när det gäller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhållningsätt emot barnen men saknar krokar att hänga kunskapen i, det vill säga konkreta förslag på hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande är ett stort område i den reviderade läroplanen för förskolan, därför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angående detta. Det är viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rätt till eget inflytande och möjlighet att påverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förändring och att pedagogerna idag är mer medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande när det gäller existentiella frågor som säkerhet och omsorg, som också är en stor del av förskolans verksamhet. .

Syftet med denna studie är att undersöka ifall barn har inflytande över sin miljö och sitt material i verksamheten samt vilket perspektiv pedagogerna utgår från vid planering av miljön. Studien har utgått från följande frågeställningar: Anser barnen att de har inflytande över sin miljö och sitt material på förskolan, och i så fall hur tar detta sig uttryck? Vilket perspektiv ligger till grund för pedagogernas utformning av miljön i verksamheten? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med intervjuguide, strukturerade intervjuer med intervjuformulär samt dokumentation i form av bilder. Slutresultatet visar att det finns en vilja och önskan hos barnen att bestämma tillsammans med pedagogerna, att ha inflytande över miljö och material. Den faktorn som främst påverkar barns inflytande är det pedagogiska förhållningssättet hos pedagogerna, deras intentioner kan både vara stödjande och begränsande för barns inflytande..

Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolans planering av aktiviteter. Vi utgick från en kvalitativ forskningsstrategi och metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer. I studien har åtta förskollärare vid fyra olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna tycker att det är viktigt att barn är delaktiga och har inflytande i planeringen samt att de använder sig av olika arbetssätt och metoder för att möjliggöra detta. Det kan dels innebära att förskollärarna tar fasta på barnens intressen och planerar verksamheten efter dessa och dels att barn har inflytande inom områden som presenteras av förskollärarna.

Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna.

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer.

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna.

Vissa ungdomar utmärks av att de utsätter andra för hostilitet i en viss vardagsmiljö. Andra ungdomar utmärks av att de utsätts för hostilitet av andra i samma miljö. En tredje grupp av ungdomar utmärks av att de både utsätter andra för hostilitet och utsätts för andras hostilitet i den miljön. Det förklarar ?ömsesidig hostilitet? för de ungdomarna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis.

Andelen ungdomar som smittas av STI ökar i dagens samhälle trots att barnmorskor arbetar hälsofrämjande med ungdomar. Det saknas kunskap om hur barnmorskor upplever sitt preventiva arbete med ungdomar och STI. Syftet med studien är därför att beskriva barnmorskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med ungdomar och STI. Åtta intervjuer med barnmorskor utfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I vårt resultat framkom ett tema med tillhörande två kategorier.

Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur fem lärare i årskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vårdnadshavare innebär för läraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar läraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren anser läraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lärarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren. Det som skiljer lärarna och framförallt årskurserna åt är de olika arbetssätten de använder sig av i arbetet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller..