Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande.

Syftet med denna studie är att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i två olika förskolor, en som är Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har någon specifik pedagogik. Jag har även försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa två förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrån dess frågeställningar. Jag har valt att lägga tyngd på pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer, med öppna frågor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nästan alla pedagoger strävar efter gemenskap och vi-känsla men också inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lärorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de två förskolorna är att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsätt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmål..

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet är att undersöka varför barn och ungdomar är fysiskt inaktiva samt att även fokusera på hur fysisk inaktivitet påverkar barn och ungdomar. I dagens samhälle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för många olika typer av ohälsa. Tidigare forskning visar på att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-länder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet är intressant och aktuellt som ämne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Begreppet självskadebeteende kan förklaras som ett suicidalt fenomen med en självbevarande funktion. Självskadebeteende är vanligast i gruppen ungdomar och unga vuxna. Internationella studier visar att självskadebeteende förekommer hos 15-25 % av ungdomarna. I svenska studier svarade 34-42 % av ungdomarna att dom skadat sig själv vid minst ett tillfälle det senaste året. Syftet med studien var att belysa självskadebeteende och dess riskfaktorer hos ungdomar.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem bland barn och ungdomar idag och beror främst på att vårt kaloriintag är större än vår energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanställa forskning som beskriver olika omvårdande insatser som främjar hälsa hos överviktiga och feta barn och ungdomar. Metoden som användes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanställdes och resultatet visades genom fyra teman som benämndes; att identifiera ohälsa, att vara en vägledare, att arbeta med motivation och att stödja familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma är viktig för att barnet ska få hjälp på ett tidigt stadium.

Pilotstudien prövade ett självskattningsformulär avsett att bedöma graden av neuropsykiatrisk problematik hos barn med autismspektrumtillstånd och ADHD. Formuläret var indelat i olika kategorier, baserat på vanligt förekommande kognitiva svårigheter vid dessa tillstånd. Formuläret fylldes i av 94 barn och ungdomar mellan 9 och 19 år. En explorativ faktoranalys gav en annorlunda kategorisering än den ursprungliga. De flesta barn och ungdomar tyckte att frågorna var lagom många samt att de var trevliga att besvara.

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ?budskap som formar en god samhällsmedborgare?.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 700 barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen är livslång och kräver kunskap och förmåga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För ungdomar kan det vara svårt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet då det kan påverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar adherence hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design.

Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån.