Osteoartrit (OA) är den vanligaste orsaken till för tidig pension av tävlingshästar och är den sjukdom som står för den enskilt största ekonomiska förlusten inom hästnäringen. Diagnostiken är svår i ett tidigt skede vilket gör att man vill hitta bra markörer och inflammationsmediatorer som kan användas för att snabbt ställa rätt diagnos samt sätta in lämplig behandling. Sedan början av 2000-talet har man i prekliniska studier på gnagare och människor tittat på den pro-inflammatoriska cytokinen high mobility group box protein-1 (HMGB-1) och dess inblandning i inflammationen vid artrit. De senaste åren har det även kommit studier på häst. Det här arbetet går igenom resultatet av dessa studier för att kunna diskutera vilken roll HMGB-1 spelar vid OA, dess lämplighet som markör för sjukdomen och huruvida en inhibering av HMGB-1 skulle kunna användas som en framtida behandlingsmetod. HMGB-1 är ett litet intracellulärt protein som finns i nästan alla celler hos vertebrater, bakterier, växter samt jäst.

Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex män 45-65 år, deltog i denna bandinspelade intervjustudie. Intervjutexten analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) och resulterade i fem kategorier. Att diagnosbesked var förväntad men chockerade, att möta olika professioner i vården, att lära sig förstå sjukdomen och ha kontroll, att leva vanligt trots begränsningar, att oroa sig för framtida komplikationer. I resultatet framkom varierande upplevelser av att leva med diabetessjukdom och svårigheter över kravet på förändrade levnadsvanor.

Alzheimers sjukdom påverkar både patienten och den som vårdar honom eller henne. En anhörig vårdar ofta patienten och det har visat sig att de är utsatta för olika svårigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lästes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvårdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades på åtta veten­skapliga artiklar från vilka fem teman framkom.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindväv ersätter den laterala delen av ryggmärgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av självbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS påverkades av sin sjukdom både psykiskt och fysiskt.

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet.

Diabetes är ett växande folkhälsoproblem. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelser och nedsatt funktionsförmåga hos de drabbade människorna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes.

Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem under det senaste årtiondet och medfört ökad sjukfrånvaro. En konsekvens av detta är ett växande behov av rehabilitering och uppsatsen fokuserar på vägen tillbaka till arbete efter stressrelaterad sjukdom och utbrändhet. Uppsatsen har karaktär av en fallstudie och är skriven ur ett aktörssynsätt med syfte att öka förståelsen för rehabiliteringsarbete vid stressrelaterad sjukdom och utbrändhet i organisationer. Vidare avser studien söka svar på vilka olika rehabiliteringsaktörer som vanligtvis medverkar i rehabiliteringsprocessen och deras roll vid rehabiliteringen, hur samordning sker mellan aktörerna, motivationsfaktorer vid rehabilitering och vilka parametrar som kan identifieras för en lyckad återanpassning. Studien grundas på tio intervjuer varav sju med olika rehabiliteringsaktörer samt tre med arbetstagare som har egen erfarenhet av rehabiliteringsarbete vid stressrelaterade problem och utbrändhet.

Hemofili är en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar män. Sjukdomen är ärftlig och kan orsaka spontana blödningar i främst armbågsled, knäled och fotled. Syftet med studien är att undersöka män med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien är en semistrukturerad intervjustudie där sju män i åldern 18-64 år med hemofili deltar. Metoden som använts är innehållsanalys på manifest nivå.

Parasiter ur Eimeria-släktet är vanligt förekommande hos nötkreatur världen över. Hos nötkreatur finns minst 13 arter av Eimeria, varav de flesta är apatogena men tre kan orsaka klinisk sjukdom framför allt hos unga djur. Eimeria bovis och Eimeria zuernii kan båda ge upphov till sjukdom hos uppstallade nötkreatur. Utöver det har Eimeria alabamensis visats kunna orsaka sjukdom efter betessläpp, framför allt i europeiska besättningar. Då utmärkande symtom är diarré och aptitlöshet kan sjukdomen orsaka viktminskning eller minskad tillväxttakt.

Parkinsons sjukdom drabbar 15 av 10 000 personer. Sjukdomen kan påverka gången genom freezing, då individen stannar upp och är oförmögen att fortsätta att gå. Detta är ett mycket besvärande symtom som kan behandlas med olika cueingstrategier. Även gånghastighet kan förbättras med hjälp av cueingstrategier. I den senaste litteraturstudien var evidensen för cueing oenig.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna.

Barn är en grupp inom sjukvården som upplever motgångar på andra sätt än vuxna ochdärmed kräver annan omvårdnad än vuxna. Syftet med studien är att få en inblick i hurbarn med långvarig sjukdom upplever sin vardag. Känner de att de har livskvalitet ochkan göra samma saker som friska barn eller är deras möjligheter begränsade? Vi villfånga barnets perspektiv samt belysa sjuksköterskans roll i arbetet med långtidssjukabarn. Uppsatsen är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet.

I Sverige finns en fungerande socialförsäkring som skall skyddavid skador och sjukdom men som sittande regering ansågbehövdes förbättras för dem som är sjukskrivna. Under 2008genomfördes en reform för att minska sjukskrivningstiderna ochmånga personer blev då utförsäkrade trots sjukdom och skada.Syftet med studien var att undersöka hur några utförsäkradehanterade beskedet och hur personerna reagerat efter att beslutetom utförsäkring verkställdes.Genom två kvalitativa intervjuer framkom hur dessa personerhanterade att trots sin sjukdom bli ?friskförklarad? och utan rätttill sjukpenning. Det transkriberade materialet analyseradesgenom att finna olika teman som blev huvudrubriker. Begreppsom blev centrala var bland annat oro för ekonomi, extern hjälpoch drivkrafter.Resultatet är att informanterna önskade att fler insatser tillkommitoch att det hade hänt mer under den långa tid som de varsjukskrivna.

Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.