Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

 Syftet med denna interventionsstudie är att belysa och analysera hur elevers förmåga att ställa frågor och göra Inferenser till text utvecklas av explicit strategiundervisning. Studiens design består av två delstudier med elever från år 3 och från år 7-9 samt två kontrollgrupper. Interventionen bestod av 6-8 lektionstillfällen á 40 minuter. Utgångspunkt var att eleverna fick lyssna till korta texter och därefter träna på att ställa frågor till texten. Tillsammans tänkte lärare och elever högt kring texten.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det föreligger något positivt samband mellan svenska tillväxtmarknadsfonders avgifter och avkastning under perioden 2002 till 2006. Metod: Metoden som har tillämpats för undersökningen är av det kvantitativa slaget. Regressionsanalyser har genomförts för att utreda huruvida sambandet mellan fonders kostnader och avkastning ser ut. De fonder som ingår är svenskförvaltade tillväxtmarknadsfonder med historik om fem år (2002 till 2006), där det juridiska sätet är lagt till Sverige. Slutsatser: I motsats till tidigare forskningsresultat i ämnet pekar studiens resultat, trots brister i undersökningen, på ett positivt samband mellan de undersökta fondernas avgifter och avkastning.

Bakgrund: Barn tillbringar mycket tid i skolan. Många studier visar att föräldrar till barn med diabetes inte känner sig trygga med stödet som skolpersonalen ger till deras barn under skoltiden.Syfte: Att beskriva skolpersonalens stöd till elever med diabetes, om handlingsplaner finns och hur skolans personal ser på sin kompetens relaterat till sjukdomen diabetes.Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med en enkät på webben. Ett randomiserat och stratifierat urval av skolor gjordes. Totalt deltog 19 skolor från 19 olika län fördelade över Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare.Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s.

Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet. Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader. Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år. Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5.

Denna studie är utförd inom lärarutbildningen och kursen Språk och språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur elever i år 1 agerar under boksamtal och vilket lärande som gestaltas i dessa samtal. Sex elever i år 1 har deltagit i en serie boksamtal som planerats och genomförts med inspiration av den sokratiska samtalsmodellen (Lindström, 2000). Studiens resultat har belysts med tre teoretiska perspektiv; ett didaktiskt perspektiv, ett receptionsteoretiskt perspektiv samt ett läsförståelseteoretiskt perspektiv. Tre kategorier av läsförståelsestrategier identifierades; att fråga, att göra Inferenser och att läsa.