ABSTRACTObjectiveThe aim of this study was to determine if and what kind of scientific evidence there is for the advice that breast-feeding can reduce the risk of sudden infant death syndrome (SIDS). The aim was to investigate research on the subject published in the last 15 years.MethodA systematic review without meta-analysis with relevant original articles published in the last 15 years.Main resultsAfter searching for articles 26 relevant articles were used for this study and two were excluded because of poor quality. Mixed results were shown on breast feeding and the risk of SIDS. Breast-feeding seems to have some protective effect but can?t be separated from known risk factors of SIDS.Plain language summaryBreast feeding can be regarded as a preventive measure against SIDS.

Aim: To examine the reaction of extreme preterm infants with regarding to body temperature and transepidermal water loss during skin-to-skin care according to Kangaroo Mother Care (KMC) during the infant?s first week of life. Method: This was a descriptive quantitatively designed study, which was a pilot study within the framework of a larger project. Nine children, with a median gestational age of 24.91 weeks, were examined by measuring body temperature (axilla and skin temperature) as well as transepidermal water loss before, during and after KMC. Results: The study showed that skin temperature tended to rise during KMC, especially for those children who were nursed with KMC for more than 60 minutes.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.

I dagens förskola och skola tenderar elevgrupperna till att bli allt större medan antalet pedagoger minskar. Uvnäs Moberg (2000) har i ett flertal studier visat på att beröring aktiverar kroppens lugn - och - ro hormoner oxytocin. Studier vid bland annat det Amerikanska Touch Research Institutet i Miami har visat att massage har en ångestdämpande, lugnande och avslappnande effekt på elever. Inlärningen och problemlösning sker för det mesta lättare efter massage. Vårt syfte är att undersöka pedagogers syn på de känslomässiga, interaktionella och kognitiva aspekterna hos eleverna som en följd av elevmassage.

Bakgrund: I Sverige finns det en könsskillnad som visar att flickor mår sämre och har en mer negativ självvärdering jämfört med pojkar. Självbilden är en stark bidragande orsak till barns psykiska hälsa och det finns ett samband mellan barns självbild och attityd till beröring. Metod: Tre enkäter: Jag Tycker Jag Är (JTJÄ), Ben Sira psychological distress (Bspd) och egenformulerade frågor om taktil massage (TM) samlades in bland 93 elever i årskurs sju från en mindre inlandsstad i södra Sverige. Svaren analyserades med oberoende t-test och Pearsons korrelationstest i SPSS 2.0.0. Resultat: Resultatet av ett oberoendet-test visade att det fanns en tendens till könsskillnad i en aspekt avsjälvvärdering (JTJÄ).

Background:The sudden infant death syndrome (SIDS) has always existed. In the early 1990's, researchers discovered that prone position was associated with a significantly higher risk for SIDS. This resulted in a lowered incidence of SIDS in the world. The campaign showed the value of risk knowledge and risk reducing methods, that's why new information campaigns about other risks regarding SIDS must occur.Aim:The aim was to describe the risk factors and preventive actions for SIDS, and the nurse's role regarding the preventive work. Method: A literature review based on 16 articles based on qualitative and quantitative studies.

Inom sjukvården har massage och beröring ökat som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet inom äldrevården och demensvården. För människor är beröring och massage livsviktigt eftersom det ger en stunds vila och skapar även en trygg och förtroendefull relation. Genom att beröra frisätts ?lugn och ro hormonet? Oxytocin. Vårdpersonal vet att de med sina händer kan skapa kontakt och lugna sina patienter ändå beskrivs inte mjukmassage i den medicinska litteraturen.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om barn blev lugnare av kompismassage. Undersökningen genomfördes på en grundskola i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av tolv barn, sju pojkar och fem flickor i åldrarna sju till åtta år. För att kunna studera detta intervjuade vi barn, i början och i slutet av vår praktikperiod. Vi ville veta om deras tankar angående lugn och massage, deras erfarenheter och om deras inställning till massage.

The purpose of this literature review is to describe nurses supportive function to families who lost their child in Sudden Infant Death Syndrome (SIDS).

BakgrundSjukdomen fibromyalgi drabbar i genomsnitt två procent av befolkningen i varje land och 90 procent av de insjuknade är kvinnor. Fibromyalgi kan debutera i alla åldrar och ännu finns ingen effektiv metod för att bota sjukdomen. De främsta symtomen vid fibromyalgi är generell och ständig värk som flyttar runt i kroppen samt en onormal trötthet och kraftlöshet. Depression är också ett vanligt symtom hos personer med fibromyalgi. Många personer med fibromyalgi väljer att använda sig av icke farmakologiska behandlingar för att lindra sina symtom.

Sjukgymnaster är en liten yrkeskår inom den psykiatriska vården. Under åren har många sjukgymnastiska behandlingsmetoder kommit att utvecklats och det finns bara en tidigare studie som har undersökt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder sig av i praktiken. Till vår kännedom har ingen studie ännu studerat vilka behandlingsmetoder som används vid respektive psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka behandlingsmetoder som används inom psykiatrisk sjukgymnastik. Metod: 80 verksamma sjukgymnaster inom vuxenpsykiatrisk slutenvård, öppenvård landsting/kommun samt privat verksamhet medverkade i studien.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad kompismassage har för inverkan på barn i åldrarna tre till fem år i förskolan. För att få en bakgrund till det valda ämnet bestod det första steget av litteraturstudier. Som andra steg gjordes en undersökning på två olika förskolor i Skellefteå kommun. Undersökningsgruppen bestod av barn i åldrarna tre till fem år, samt intervjuer med två förskollärare på respektive förskola. För att kunna studera kompismassagens inverkan på barnen använde vi oss av ostrukturerade observationer, samt halvstrukturerade intervjuer som utfördes på förskollärarna.

Oro/ångest är ett vanligt förekommande fenomen, inte sällan kopplat till sjuk-domstillstånd eller den utsatta situation patienten befinner sig i under vårdtiden. Inom vård och omsorg har mjuk massage som icke-farmakologisk metod visat sig ha en rad positiva effekter. Författarna har valt att använda begreppet berörings-massage för att sammanfatta de olika former av mjuk massage som förekommer i litteraturen. Ett behov finns av ökad kunskap och utbildning för att integrera den-na metod i omvårdnadsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av beröringsmassage hos patienter med oro/ångest.

Var tionde till femtonde barn som föds hamnar på neonatalvårdavdelningar. Barnen är sjuka och behöver specialistvård. När detta sker förändras föräldrarnas livsvärldar. Sjuksköterskor behöver därför få en ökad kunskap om pappornas förändrade livsvärldar, för att kunna lindra deras lidande. De behöver även få en ökad förståelse av att vårda hela familjen, för att även kunna se till pappornas vårdbehov.