Den här rapporten är en del av mitt examensarbete, vilket berör området simuleringsverktyg och friläggninsgdiagram inom fysikundervisning, främst inriktad mot fysikaliska krafter i gymnasiekurser. Arbetet grundar sig på tidigare studier om varför och hur man ska utforma ett digital hjälpmedel till undervisningsmiljöer. Det slutliga resultatet ska inte ses som en färdig produkt utan som en prototyp av en produkt av denna karaktär. Rapporten betonar även vikten av att detta program inte ensamt kan ge eleven förståelse utan att det även ställer krav på lärare och på undervisningsmiljön. Programmet ska användas, precis som det påpekas i denna rapport, som ett stödverktyg för lärare och elever, för att underlätta i fysikundervisningen genom att ge möjlighet att kunna rita och prova friläggningsdiagram av krafter..

För att få en ansvarstagande, målmedveten och motiverad elev krävs att eleven naturligtvis har ett intresse för utbildningen. Han/hon måste dessutom få en rättvis bild av det program han söker, genom sin studie- och yrkesvägledare.Brist på motivation kan bero på olika faktorer och är ofta individuell. Svårt att hinna med i undervisningen på programmet och läxor gör att vissa elever tappar sugen. Detta faktum gör att eleven får svårt att klara utbildningen. I vår teori har vi tagit till oss olika författare och skribenters åsikter och kunskap i olika böcker och pedagogiska tidskrifter. Där tar de upp motivationens betydelse och hur vi lärare ska tänka för att få en omotiverad elev att känna det meningsfullt och känna tillfredställelse med sina studier.

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige när Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sätta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

Dagens svenska samhälle har förändrats från att ha varit av kollektivistiskt karaktär till att bli mer individualistiskt där fokus numera ligger på individen och hans/hennes fria val. Frågan är hur detta individualistiska tänkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rätt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka är program som i grundskolan används för att främja socialt och emotionellt lärande hos elever för att i förlängningen motverka våld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen är att se vilken värdegrund programmen förmedlar och hur de förhåller sig till den svenska kontemporära utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara två liknande program har under analysen visat sig vila på, till viss del, olika värdegrunder.

The interest in the subject of this study was raised during our education when we read about thedifficulties for young people to find a place at the labour-market.The aim of this study was to find out what the view of the possibilities to find a place on the labourmarketis for young people, 16 - 18 years old, who don't follow a national program but follow theindividual program.Both quantitative and qualitative methods have been used through a survey questionnaire and agroup-interview. The results show that young people know that education is important to get a jobbut at the same time the majority says that they would leave school if they got a job-offer. Theyoung people think that they have a relatively good knowledge about the labour-market but at thesame time they can't describe what it imply. This could mean that there is a gap between school andworking life. .

SammanfattningI min undersökning har jag haft som syfte att undersöka läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och där visa på hur ämnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. Därtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lärarna sätter upp mål, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jämförelse med vad som står i läroplanen. Frågeställningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/ämne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare läroplaner? Hur planerar, lägger fokus, sätter upp mål och tolkar lärarna ensembleundervisningens syfte i jämförelse med vad som står i läroplanen? Det som framgår i Lpf 94 är bristen på en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingå i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehåll lite tydligare.

Syftet med vårt examensarbete är att försöka förstå varför elever väljer ett medieprogram och vad som påverkar deras val. Arbetet kan användas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredställa de behov, förväntningar och önskemål eleverna har. För att nå syftet har vi gjort en enkätundersökning som omfattar 78 elever från årskurs ett på två olika medieprogram. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna främst väljer medieprogrammet för att medieämnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vår undersökning är att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De väljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen är lättare eller mer slapp än undervisningen på andra program.

Detta examensarbeta behandlar konstruktionen av ett hävstångsdrivet system för manuella rullstolar. Systemet innefattar drivning, växlar, broms, bakåtrullningsspärr och andra detaljer. Arbetet har skett på uppdrag av Peter Almstedt på AddMobility i syfte att utveckla en produkt som underlättar förflyttning, manövrering och minskar den fysiska ansträngningen för rullstolsbrukaren. Arbetet har bedrivits enligt en viss produktutvecklingsprocess som kan delas upp i fem faser: informationsinsamling, produktbeskrivning, konceptdesign, detaljkonstruktion och slutligen diskussion. Under denna process utarbetades en konstruktion för det nämnda systemet fram.

Stora Enso Hylte Bruk är ett tidningspappersbruk beläget i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 från dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper åtgår stora mängder energi i form av värme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt från 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trädde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.Ändamålet är att främja en effektiv energianvändning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-årigt program för energieffektivisering. Deföretag som är kvalificerade att ingå i programmet och klarar av de krav som ställsbefrias från elskatten.Som en del av det här programmet ingår att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlämnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga på Hylte Bruk ingå som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar påPM2 genom mätning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 år, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gått mot delvisstängda ventiler samt förutsättningarna i form av produktion har ändrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestå av: lägretryckhöjd, mindre flöde, pump med bättre verkningsgrad, eller en kombination avovanstående exempel.De förslag som har en återbetalningstid kortare än tre år ger tillsammans enenergibesparing på 1 375 000 kWh/år, vilket motsvarar mer än ¼ av vadpumparna förbrukar idag.Om istället alla de förslagen som är framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/år, dettaskulle dock innebära en större investeringskostnad vilket resulterar i en längreåterbetalningstid..

Bakgrund/Problem:Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vårda sina kundrelationer. Kundernas lojalitet är idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet är lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan på den långsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begränsade forskningen på programmens effekter har även lett till att det uppkommit problem med utvärderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Svårigheten är att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt påverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009).

Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet..

Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning.

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheten att visa larmstatus från en byggnad på en tredimensionell VRML-modell. Modellen skall kunna visa status baserat på händelser från larmsystemet och erbjuda viss interaktion på objekt i modellen. Resultatet som jag uppnått är ett Javafönster i vilket en tredimensionell VRML-modell är presenterad. För att presentera modellen används en VRML-tolk till att ladda in modellen. Java 3D används sedan för att presentera modellen för användaren.

Kan vi lära oss något av tidigare studenters syn på en utbildning?Syftet med arbetet är att undersöka hur tidigare studenter på programmet Slöjd, hantverk och formgivning idag ser på sin studietid och utbildning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer, där fokus ligger på personlig kontakt och därmed deras enskilda syn och tanke på utbildningen och studiesituationen. Som bakgrund beskriver jag delar av utbildningen för att ge en förståelse för vad den är, för att sedan gå över till teorin i praktiken och tvärt om. Undersökningen avslutas med en analys följt av en fördjupad diskussion kring informanternas syn och tanke, därefter bjuder jag på några egna avslutande tankar och ideer för vidare undersökning..

De tekniska system som tävlar om förarens uppmärksamhet i bilar och lastbilar ökar både i antal och komplexitet. Detta kanske inte är ett problem på en rak, lugn motorväg men minskar fokus på själva körningen och om något oväntat skulle hända kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren är distraherad och kan behöva ta in för mycket information på en gång.Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer på körningen och därigenom göra den säkrare och bekvämare. Å ena sidan ska systemet upptäcka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen.Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas åsikter som grund identifierades ett antal händelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan inträffa i förarhytten på en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload).