SammanfattningDagens industriella utveckling gÄr mot en mer globaliserad, hÄllbar och kundanpassad massproduktion. En teknik som Àr möjlig att anvÀnda för att uppnÄ kundanpassad massproduktion och som förutspÄs göra stor skillnad i framtiden Àr additiv tillverkning, vilket Àr en teknik dÀr detaljer och produkter byggs upp genom att material lÀggs till, till skillnad frÄn till exempel skÀrande bearbetning dÀr material tas bort. I nulÀget Àr additiv tillverkning vÀldigt vanligt vid prototypframtagning. Fokus i denna studie ligger pÄ att undersöka additiv tillverkning inom industriell produktion av slutprodukter, detta sker idag frÀmst inom flyg och medicinbranschen. Syftet med denna studie Àr att identifiera och undersöka faktorer för att se huruvida det Àr mest fördelaktigt att anvÀnda sig av traditionell tillverkning eller additiv tillverkning som produktionsmetod för slutprodukter.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att jÀmföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att fÄ en förstÄelse för varför sÄ olika lÀnder bÄda har sÄ lÄgt entreprenörskap. Jag har valt att avgrÀnsa mig till data hÀmtade frÄn GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jÀmförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundÀr data frÄn en rapport frÄn GEM 2007. I detta arbete har mitt förhÄllningssÀtt frÀmst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstÄr nÀr man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. LÀnder tenderar att gÄ frÄn en hög nivÄ av entreprenörskap till en lÄg nivÄ nÀr man gÄr frÄn bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen nÀr lÀnder nÄtt en avancerad nivÄ av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband sÄ skiljer sig lÀnder fortfarande mycket Ät nÀr det kommer till entreprenörskap och förÀndringarna verkar vara ihÄllande.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projektarbetsform. Dessa organisationer mÄste ta hÀnsyn till att projekt inte lÀngre Àr ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder anvÀndas för att undvika fel och brister som lÀtt uppstÄr nÀr flera personer Àr inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssÀtt, ibland i form av projektmodell, kan anvÀndas för ökad kontroll av projektarbetsformen.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvÀndningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger pÄ utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid UmeÄ Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frÄgor stÀlldes sedan kring vilken information som anvÀndes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika anvÀndningsomrÄden:Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i tvÄ huvudsakliga anvÀndningsomrÄden: A) den anvÀnds för att fÄ specifika faktauppgifter om ett omrÄde; och/eller B) den anvÀnds för att mer allmÀnt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut.

Moelven Byggmodul AB Àr ett företag som arbetar med industriell tillverkning av volymbyggda trÀhus. En kritisk konstruktionsdel som utsÀtts för stora variationer mellan projekten Àr trappor. Ett projekteringsverktyg som underlÀttar arbetet med trappor skulle innebÀra att tidsödande arbete elimineras dÄ de nuvarande arbetsmetoderna inte alltid Àr konsekventa. Under 2007 tog Sandberg fram en teoretisk demonstrator som i ord och bilder beskriver ett sÄdant projekteringsverktyg för trappor. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om ett hjÀlpmedel för regelstyrd 3D-projektering vid insÀttning av trappor i en trÀvolym kan parametriseras i AutoCAD Architecture 2008 (ACA2008).

Detta examensarbete, pÄ uppdrag av Swedbank och med handledning frÄn enheten för Industriell ekologi pÄ KTH, jÀmför kort- och kontantbetalningssystemet i Sverige ur ett miljöperspektiv. Studien görs som en jÀmförande livscykelanalys mellan de bÀgge systemen. Resultaten frÄn studien Àr endast relativa och inte absoluta. Det gÄr dÀrför inte att sÀga nÄgot om kort- eller kontantbetalningssystemets absoluta miljöpÄverkan utan endast skillnader i miljöpÄverkan systemen emellan.Livscykelanalysen har genomförts i enighet med rÄdande ISO-standard (14040:2006, 14044:2006) och har granskats av Lars-Gunnar Lindfors, forskningsdirektör pÄ IVL Svenska Miljöinstitutet.För att rÀttvist kunna jÀmföra de bÀgge betalsystemen har den funktionella enhet en transaktion valts. En transaktion med kontanter som betalningsmedel jÀmförs alltsÄ med en transaktion med bankkort.

Detta examensarbete har utförts inom borrstÄlstillverkningen pÄ Sandvik Materials Technology (SMT) i Sandviken. BorrstÄl Àr en viktig produkt för SMT, vars efterfrÄgan har ökat stadigt under en lÄng tid och Àven i framtiden spÄs öka. SMT har lÀnge strÀvat efter att höja leveransprecisionen pÄ det borrstÄl som levereras, dÄ leveransprecisionsmÄlet som i dagslÀget ligger pÄ 95 procent inte har uppnÄtts pÄ lÀnge. SMT har Àven uttryckt önskemÄl om en kortare ledtid för tillverkningen av borrstÄl frÄn rÄvara till kund, vilken historiskt sett uppskattats till Ätta veckor.Syftet med examensarbetet Àr att, genom utförandet av en vÀrdeflödesanalys, identifiera förbÀttringsförslag som kan effektivisera produktions- och planeringsprocessen vid ett tillverkande företag.De metoder som har anvÀnts för att utföra examensarbetet Àr litteraturstudier, observationer samt intervjuer. Utöver detta har prognos-, bestÀllnings- och leveransdata samlats in med hjÀlp av de system som anvÀnds pÄ SMT samt Àven information kring cykeltider för de ingÄende processerna i borrstÄlsflödet.De mest tongivande teorierna som examensarbetet utgÄtt ifrÄn och som författarna genomgÄende haft i Ätanke Àr Lean Production, vÀrdeflödesanalys, lagerstyrningsprinciper, linjebalansering och SMED.Genomförd kartlÀggning av nulÀge och analys visar att kundernas prognos- och bestÀllningsmönster inte stÀmmer överens av olika orsaker samt att balansen i borrstÄlsflödet inte Àr optimal.

Fram till och med vÄren 2000 utgjorde aktier i smÄbolag populÀra investeringsobjekt för sÄvÀl privata som institutionella placerare. Svenska venture-capitalföretag tjÀnade stora pengar pÄ att börsintroducera sina portföljbolag. Den kraftiga börsnedgÄngen förde med sig ett minskat antal börsintroduktioner. Dessa förÀndringar innebar att venture-capitalföretagen fick finna andra handlingsalternativ för att kunna genomföra en exit frÄn portföljbolagen. Mot denna bakgrund frÄgar vi oss hur venture-capitalföretagen handlar dÄ en marknadsnotering av portföljbolagen inte lÀngre Àr genomförbar pÄ grund av det rÄdande börsklimatet.

Problem: Seco Tools (Thailand) Co., Ltd registrerades under 2001 i Bangkok, Thailand. De har vuxit med 150% sedan start och har idag5% marknadsandel. Företaget utvecklar kontinuerligt sin organisation för att kunna expandera ytterligare. Eftersom varumÀrket Àr relativt okÀnt pÄ den thailÀndska marknaden, mÄste företagets marknadsföringsarbete ha en god strategi för att uppnÄ faststÀllda mÄl, samt att nÄ ut till potentiella kunder. HÀr finns det sedan flera Är etablerade kon-kurrerande tillverkare som marknadsför sina varumÀrken genom direktförsÀljning eller distribution.

NÀr man kopplar en dator eller ett lokalt nÀtverk av datorer till ett annat nÀtverk, t.ex. Internet, mÄste man vidta vissa ÄtgÀrder för att förhindra att inkrÀktare fÄr tillgÄng till resurser eller material som kan anses hemligt eller kÀnsligt. För att uppnÄ detta mÄste en s.k. brandvÀgg installeras. Dess uppgift Àr att se till att bara godkÀnd trafik tillÄts passera mellan nÀtverken och att otillÄten trafik blockeras och loggas.

Emhart Glass Àr ett vÀrldsledande företag som tillverkar och utvecklar utrustning för hela processkedjan inom glasförpackningsindustrin, frÄn smÀltugnen till efterbehandling och kontroll av de fÀrdiga produkterna. Glasförpackningarna Àr mycket heta nÀr de Àr klara och hÄlls dÀrför ovanför en perforerad platta, Dead Plate, för kylning innan de transporteras i en bÄge ut pÄ transportbandet som skickar vidare förpackningarna mot efterbehandling, kontroll och paketering. Den mekanism som utför transporteringen av glasprodukterna Àr uppbyggd av en elmotor och en luftcylinder. Mekanismen kallas Pusher 860 och kan tyvÀrr inte garantera en tillfredstÀllande förflyttning. Glasprodukterna pÄverkas av centrifugalkraften vid den bÄgformade förflyttningen ut pÄ transportbandet och hamnar sÀllan allihopa pÄ en rÀt linje.

Outotec Àr vÀrldsledande inom mineral- och metallprocessteknologi och har genom Ären utvecklat flertalet banbrytande teknologier för detta. Förutom teknologier inom mineral- och metallprocesser utvecklar ocksÄ företaget innovativa lösningar för industriell vattenrening, anvÀndning av alternativa energikÀllor och teknologi för den kemiska industrin.I en av teknologierna, en rostugnsanlÀggning, anvÀnds ett inmatningssystem för matning av kopparslig. Kopparsligen Àr nötande och fuktig som tillsammans med processgas, som innehÄller arsenik, stÀller höga krav pÄ inmatningslösningen vad gÀller funktionalitet och sÀkerhet. Inmatningen som anvÀnds idag Àr, pÄ grund av de höga kraven, en dyr lösning. Ingenjörer pÄ Outotec misstÀnkte att en billigare lösning med liknande funktionalitet och driftsÀkerhet kunde finnas pÄ marknaden alternativt designas.

För att skapa och upprÀtthÄlla ett starkt varumÀrke Àr det viktigt att strÀva efter en sÄ stor överensstÀmmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det Àr viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstÀmmelsen mellan kundernas image av varumÀrket ABB och företagets identitet. PÄ sÄ sÀtt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig sjÀlva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sÀtta in lÀsaren i undersökningsomrÄdet har vi anvÀnt teorier kring vad som utmÀrker ett starkt varumÀrke samt varumÀrkesbyggande för business to business marknader.

Roland Öhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idĂ© om ett bĂ„tskydd som med hjĂ€lp av GPS skulle kunna meddela bĂ„tĂ€garen om oönskad aktivitet, sĂ„som stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idĂ©en vid LuleĂ„ tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet pĂ„börjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter tvĂ„ Ă„rs arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idĂ© och verklig produkt.

I dagslÀget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjÀlpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda pÄ stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsstÀllande brandskydd ska uppnÄs. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad pÄ utrÀkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmÀnna rÄden) som regel mÄste anvÀndas Àven vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet Àr att pÄvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, dÀr reglerna för förenklad dimensionering inte Àr anpassade för byggnader med industriell verksamhet. MÄlet Àr att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrÄn en diskussion om rÄdande lagstiftning och de skillnader som pÄvisats mellan Sveriges och andra lÀnders regelverk. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, dÀr de avsnitt som Àr problematiska för industribyggnader lyfts fram.