För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader.

Roland Öhrvall, VD för Ro Rollytech AB, hade en idé om ett båtskydd som med hjälp av GPS skulle kunna meddela båtägaren om oönskad aktivitet, såsom stöld eller inbrott. Genom projektet ?Ett entreprenöriellt universitet? förverkligades idéen vid Luleå tekniska universitet. Den systemtekniska utvecklingen av larmet påbörjades 2005 och utfördes av EISLAB (Embedded Internet System Laboratory) vid LTU. Efter två års arbete var det yttre höljet det enda som kvarstod mellan idé och verklig produkt.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten.

I dagsläget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjälpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda på stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad på uträkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmänna råden) som regel måste användas även vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet är att påvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, där reglerna för förenklad dimensionering inte är anpassade för byggnader med industriell verksamhet. Målet är att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrån en diskussion om rådande lagstiftning och de skillnader som påvisats mellan Sveriges och andra länders regelverk. Arbetet består av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, där de avsnitt som är problematiska för industribyggnader lyfts fram.

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur.Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

Stora Enso är ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i Gävle/Dala regionen. Reservdelshållningen styrs i dagsläget till stor del på respektive enhet utan någon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshållningen ska kunna uppnås är det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör använda i regionen. Inom ramen för strategierna ingår också om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete är tvådelat. Den första delen handlar om att utifrån teori utreda möjliga reservdelsstrategier gällande lagerhållning inom storindustri.

En del fjällvandrare tycker att det är för tungt att gå med en stor ryggsäck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjälpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare påbörjat utvecklingen av detta hjälpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgångspunkt. Produktens grundidé är i dagsläget sekretessbelagd och kommer tyvärr inte att redovisas i denna rapport.En användarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjällvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjälp av context mapping-metoden.

All industriell verksamhet är förknippad med risker i olika former. Oväntade störningar kan orsaka skadliga utsläpp till den yttre miljön men även kosta företaget pengar och anseende. Riskhantering går ut på att öka kontrollen över dessa risker. Ett vanligt sätt att definiera risken är att ange den som en kombination av sannolikheten och konsekvensen vid en oönskad händelse. Smurfit Kappa Kraftliner har beslutat att göra en grundlig kartläggning av verksamhetens risker till yttre miljö, för att på så sätt förebygga och minska problem som kan uppkomma.

All industriell verksamhet är förknippad med risker i olika former. Oväntade störningar kan orsaka skadliga utsläpp till den yttre miljön men även kosta företaget pengar och anseende. Riskhantering går ut på att öka kontrollen över dessa risker. Ett vanligt sätt att definiera risken är att ange den som en kombination av sannolikheten och konsekvensen vid en oönskad händelse. Smurfit Kappa Kraftliner har beslutat att göra en grundlig kartläggning av verksamhetens risker till yttre miljö, för att på så sätt förebygga och minska problem som kan uppkomma.

Detta examensarbete är utfört vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings tekniska högskola, för CH Industry i Eskilstuna. Syftet med arbetet är att kartlägga de för företaget viktigaste artiklarna genom identifiering av tillverkningsflöden samt fastställa beläggningsgraden för respektive maskinresurs. Arbetet avgränsas till att endast identifiera tillverkningsflöden för totalt 40 artiklar. Den mest betydande artikeln för CH Industry analyseras med hjälp av en värdeflödeskarta för identifiering av produktionsförloppet, informationsflöden samt av tider i mellanlager. Arbetet är uppdelat i sex delar. Första hälften beskriver verksamheten för företaget samt teorin bakom begrepp och termer som används i arbetet.

Detta examensarbete är skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten är skriven på uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som är ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats är belägen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men även enstaka mindre passagerarflyg. Idag är Kinnarps, Volvo Powertrain, Räddningstjänsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

Duglighetsstudier är verktyg som används allt oftare i industriell tillverkning för att beskriva hur ett företags processer presterar i förhållande till bestämda kvalitets- och toleranskrav. Kunskapen om hur processer presterar bidrar till att företag kan fokusera sitt kvalitetsarbete på att minska den variation som orsakar bristande kvalitet. Syftet med studien var att undersöka hur väl olika tillverkningsprocesser på Bosch Rexroth i Mellansel presterade. Detta gjordes genom mätsystemanalys och duglighetsstudier. Bosch Rexroth i Mellansel tillverkar radialkolvmotorer för industrier som kräver motorer med ett högt vridmoment.

Varje år dör det cirka 500 personer i den svenska trafiken. En strävan att sänka detta olyckstal är uttalat av den svenska regeringen och som effekt av detta har nollvisionen vuxit fram. De allvarliga olyckorna på de svenska vägarna har minskat tack vara kontinuerliga förbättringar av säkerhet i och kring fordon, men på grund av ökad trafikintensitet börjar antalet dödade i trafiken stagnera vid 500 personer per år. För hög fart på dåligt utformade vägsträckor är en bidragande faktor till varför en olycka inträffar och vilka konsekvenser denna olycka resulterar i. I dagens trafiksamhälle tenderar förare att negligera små hastighetsöverträdelser.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete inom Industriell Produktion vid KTH, utfört vid Avalon PLM AB. Syftet har varit att grundligt utreda vad som krävs för att sätta upp en "first line"-support för användare till Siemens Industry Softwares produktportfölj. Målet med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation för det system som ska hantera kundernas supportärenden, samt hitta och utvärdera ett befintligt system som lever upp till kraven. Vidare togs också en support- och ärendehanteringsprocess fram, vilken beskriver hur ärenden ska skötas.Inledande frågeställningar för examensarbetet var frågor som; Hur hanteras ett ärende? Hur många ärenden kommer supporten hantera per dag? Hur kan supportingenjören få hjälp om ärendena är för avancerade? Är kundsupport bara en kostnad för företaget eller vilka bieffekter kan det medföra?En litteraturstudie gjordes för att få grundläggande förståelse för olika typer av supportkällor, CRM, kunskapsförmedling, syftet med kundsupport och supportingenjörens roll.

Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster.