Arbetet bygger på Willys nya snabbköp i Birsta utanför Sundsvall. En befintlig Industrilokal monteras ned och återmonteras senare för att bli affärslokal. 80% av den befintliga byggnaden återvinns..

Karteller är en grupp företag inom samma Industri som samarbetar med målet att begränsa konkurrens på en marknad och höja priserna för att öka sina vinster. Konkurrensverket har i uppdrag att upptäcka karteller och bevisa att samarbete har förekommit. Det är dock svårt att uppdaga dem och ställa någon till svars. Syftet med denna uppsats är att analysera de fällda kartellerna i Sverige mellan åren 1999 och 2011, och försöka hitta gemensamma nämnare som underlättar kartellbildningar inom dessa branscher. Även andra faktorer som kan bidra till kartellbildningen har analyserats.

Syfte: Syftet med denna studie är att göra en beskrivning av och analysera sjukfrånvaroproblematiken på företaget Industri AB. Vi vill därmed undersöka vilka åtgärder som har genomförts för att försöka lösa problemen med sjukfrånvaron. Slutligen vill vi genomföra beräkningar på Industri AB:s sjukfrånvarokostnader för att kunna undersöka om/hur personalekonomiska modeller går att tillämpa. Metod: Vi har inriktat oss på en deskriptiv och explorativ undersökning. Eftersom vi ville undersöka ett enda företag utifrån olika aspekter använde vi oss av fallstudiemetoden.

REACH är EU:s nya kemikalielag vilken ska försöka att få till en säkrare kemikaliehantering. Målet med denna rapport har varit att se vilka effekter som REACH kan ge för europeisk Industri och miljön, och framför allt att undersöka vilka möjliga fördelar som REACH skulle kunna ge inom dessa områden.De slutsatser som dragits är att:- Den viktigaste fördelen med REACH är att en tillförlitlig källa byggs upp med utökad information kring kemikalier som idag används på den europeiska marknaden.- Ett enhetligt klassificerings- och märkningsregister införs inom EU vilket kommer att underlätta riskbedömningar av kemikalier.- REACH bidrar till en större medvetenhet inom Industrin kring farligheten hos vissa kemikalier, vilket förmodligen kommer att leda till att man blir försiktigare med sin kemikalieanvändning.- Kravet om godkännande för användning av särskilt farliga kemikalier kommer säkerligen att vara pådrivande för att Industrin ska välja kemikalier med mindre farliga egenskaper..

En omprogramering av Sala Kalkbruk till behovsanpassat program..

Sedan stor del av den Industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna Industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla Industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ?ekologiska? koncept och lösningar när de gamla Industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på Industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på Industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla Industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens.

I denna uppsats studeras konkurrenssituationen i en Industri med utgångspunkt i Michael Porters teorier om strategiformulering och Industrianalys. Detta för att bevara frågan i ett examensarbete från IT-företaget Comintelli om hur konkurrenssituationen ser ut i Knowledge Management mjukvaruIndustrin och hur företaget bör utforma sin strategi för att verka i den. För att besvara frågan definieras i uppsatsen 6 funktionaliteter som centrala för en Knowledge Management mjukvara, vilket leder till en population om 11st aktörer som undersöks närmare. Resultatet är att Comintellis viktigaste konkurrenter utgörs av stora IT-företag, med IBM och OpenText som mest framträdande namn. Industrin präglas av begreppsförvirrning, en måttlig till hög grad av konkurrens och barriärerna mot inträde i Industrin är generellt sett låga.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och Industri/tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher.Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap.Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna..

Inom en Industri visade det sig i den årliga medarbetamätningen att i påståendet ?Jag är motiverad i mitt arbete? var det en avdelning som hade en stor andel som instämde i påståendet medan på en annan avdelning var det ytterst få som instämde i påståendet. Därför ville företaget få det närmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero på. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av två arbetsgrupper, ta reda på hur de anställdas inställning till arbete generellt, vilka förväntningar de hade på arbete och hur de såg på det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de två arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkät.

Syftet med uppsatsen är att se om den kommunistiska regimen i Kina satsade på att försöka förändra landet och förbättra folkets livssituation genom investeringar i teknik för att därigenom uppnå en ekonomisk utveckling. För att få reda på detta har vi genomfört en litteraturstudie. När det kommunistiska partiet kom till makten i Kina år 1949 började det genomföra ett antal reformer i syfte att få näringslivet på fötter igen. Med Sovjet som förebild kom kommunisterna att satsa hårt på Industri och jordbruk. Kollektivisering av jordbruket och stora satsningar inom Industrin resulterade i att landets produktion ökade.

I dagens globaliserade samhälle är det enkelt att placera sitt kapital på olika marknader. Dock kan det innebära både risker och möjligheter för investeraren. Vilket betyder att det satsade kapitalet antingen kan bli en lönsam investering eller gå förlorat. Bör hänsyn tas till landsrisker på aktiemarknaden för att kunna bedöma investeringens lönsamhet?Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse landsrisker har för avkastningen i Industri- respektive tillväxtländer.

Vi kodade 1318 artiklar från fyra tidningar: Aftenposten och Dagens Näringsliv i Norge och de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Dagens Industri. Studien var kvantitativ och undersökte vem som syns i ekonomijournalistiken..

Aktiekursen påverkas av en rad olika faktorer, allt från spekulationer- till nationella och internationella händelser. Många tidigare studier har genomförts för att undersöka i vilken utsträckning olika centrala makroekonomiska variabler påverkar aktiekursen, de flesta i USA och Asien. Studier på den svenska marknaden har i stort sett lyst med sin frånvaro. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan olika aktieindex och makroekonomiska variabler genom att studera fyra olika branschindex; finans, fastighet, teknologi och Industri. Syftet är att lyfta fram eventuella skillnader mellan branschindexen.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given Industri ? kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna Industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet? Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en Industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen. De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna Industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält.

Syftet med denna studie var att undersöka ett maskinsystem för uttag av trädbränsle i klena gallringar i norra Västmanland och södra Dalarna för Mellanskog. Genom driftuppföljningsdata kunde produktiviteten och kostnaderna för maskinsystemet beräknas, samt kostnaderna för sönderdelning och transport och hur dessa förändras med transportavståndet till Industri. Resultatet visar att skördarens produktivitet är beroende av storleken på skördad medelstam, samt att skotarens produktivitet sänks med ett ökat skotningsavstånd. Den totala kostnaden för drivningsarbetet för ett medelobjekt (sett till maskinsystemets produktivitet) i denna studie var 178 kr/m3f inklusive kostnader för flytt, planering och tillägg för vinst. Om man bortser från dessa kostnader uppgår kostnaden för skördaren till ca 88kr/m3f och kostnaderna för skotaren till ca 61kr/m3f. Att enbart sönderdela materialet kostar 58 kr/m3s och kostnaden för transport beror på tranportavståndet, ett längre avstånd innebär en högre kostnad.