Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer.

Problem och Syften:Det har visat sig att en vanlig orsak bakom icke framgångsrika tjänsteföretag är att företagets medarbetare inte är tillräckligt informerade om vad företaget står för vilket gör att de inte alltid levererar tjänsten på det sätt de lovat sina kunder. En av orsakerna till detta problem kan vara att företaget misslyckats med att marknadsföra sin tjänst och sitt varumärke internt. Med denna studie vill vi då undersöka hur ett tjänsteföretag kan gå tillväga för att försäkra sig om att de anställda levererar tjänsten i enlighet med kundlöftet: Hur får ett tjänsteföretag sina kundtjänstmedarbetare att leverera tjänster i enlighet med vad varumärket lovat sina kunder? Vi vill undersöka vilka faktorer och problemområden som inverkar på detta problem samt undersöka hur dessa kan påverkas och hanteras på ett tjänsteföretag. Det ena av uppsatsens två syften handlar om att vi vill kunna skapa en modell samt ge praktiska exempel för hur ett företag kan använda de två teorierna Internal Marketing och Internal branding, för att arbeta med detta problem.

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hållbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

SammanfattningDe senaste åren har en rad revisionsskandaler skakat omvärlden och revisorerna hamnade i och med detta i blåsvädret. Deras oberoende ifrågasattes och intressenterna tappade snabbt förtroendet för deras granskning. Antalet skadeståndsprocesser mot revisorerna ökade och intressenterna, media samt regeringen krävde hårdare regleringar inom området. Till följd av detta genomfördes förändringar av revisorernas regelverk och lagstiftning för att förhindra framtida skandaler. I Sverige har det sedan år 2002 införts bl.a.

Uppsatsen är ett examensarbete inom kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Det valda problemområdet är: Specialpedagogik i montessoriskolan. Forskningsansatsen är inspirerad av en socialkonstruktivistisk- och etnografiskteoriansats utifrån studiens problemområde och syfte. Studiens syfte är: Att undersöka och lyfta fram hur specialpedagogik gestaltar sig i montessoriskolan. Studiens upplägg utformas som praxisforskning och genomförs som en komparativ fallstudie vid två montessoriskolor.

Företag på konsumentmarknaden står i dag för en svår uppgift av den orsaken attglobaliseringen och medieutvecklingen har medfört stora förändringar. De nyamediekanalerna har medfört att allt fler företag har fått bättre möjligheter attkommunicera med sina konsumenter men därtill har det även orsakat ett ökat mediebrus.Mediebruset som bildas utgör ett stort hinder för olika aktörer på marknaden då detpåverkar kommunikationsprocessen mellan företag och konsument.För att få bukt med problemet tar företagen hjälp av olika marknadsföringsstrategier.Massmarknadsföring är en metod som syftar till att företag vänder sig till en storkundgrupp och exponerar ut ett och samma reklamerbjudande till samtliga konsumenter.Det sker oftast genom masskommunikation via TV, radio och tidningar, med syfte attlocka konsumenten till ett köp. Direktmarknadsföring är en annan variant som iställetavser att utgå från konsumentens personlighet och tidigare köpbeteende, för att locka medindividanpassade produkter som passar med kundens behov. Därmed sker endatabashantering då kundens information lagras, vilket har skapat en stor diskussiongällande inkräktandet av den personliga integriteten. Marknadsföringsstrategierna äruppskattade och väl användbara verktyg utifrån ett företagsperspektiv, frågan är dock huruppskattat det är ur ett konsumentperspektiv.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konsumenterna förhåller sig, attityd- ochbeteendemässigt, till marknadsföringsstrategierna.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.

Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild.Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget?Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1.