Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola påverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lärande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrågor ställts: Vilket ledarskap har rektorerna använt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrån rektorernas svar prata om en lärande organisation?Fallstudien har använt sig av intervjuer för att få svar på de tre forskningsfrågorna. Frågorna har ställts till sex rektorer som vid olika tillfällen under perioden 2003-2014 arbetat på den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssätt, det som kallas för abduktion.Resultatet har visat brister i det visionära ledarskapet hos rektorerna.

Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering:Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna?Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen.

Bakgrund och syfte: Det är viktigt för ett företag idag att hitta en position på marknaden som fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Dessutom gäller det för företaget att på ett tydligt sätt positionera sin produkt eller sitt varumärke i kundernas medvetande. Ett företag som inte är nöjd med positioneringen kan välja, eller är tvunget, att ompositionera.Vi har studerat fastighetsföretaget Norrviddens arbete med ompositioneringar av två varumärken, galleriorna Flanör i Gävle och In: i Sundsvall. Syftet är att undersöka när och varför ett företag är i behov av att ompositionera sitt varumärke eller sin produkt samt att beskriva hur processen kan gå till. Huvudfrågorna uppsatsen behandlar är:- Varför genomför ett företag en ompositionering av ett varumärke?- Vilka strategier kan ett företag använda sig av vid en ompositionering?- Hur kan en ompositioneringsprocess gå till?Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi har arbetat med ett induktivt angreppssätt med utgångspunkt i empirin.

Under de senaste 10 åren har kostnaderna inom hälso- och sjukvården i Sverige ökat med 20 procent. Förklaringen antas ligga i att medellivslängden bland befolkningen ständigt ökar, att vårdtillfällen gällande psykisk ohälsa i Sverige blir allt fler samt att sjukdomsfallen idag är allt mer komplexa. I och med att hälsocentraler är första instansen inom hälso- och sjukvården innebär dessa faktorer att antalet läkarbesök på hälsocentraler ökar. Dessa faktorer leder till ökade kostnader för hälsocentralerna och indikerar att det är viktigt för hälsocentraler att vara medvetna om sina kostnader.Activity Based Costing (ABC) anses vara en metod som kan göra organisationer inom hälso- och sjukvården mer kostnadsmedvetna i och med att ABC har visats vara ett pålitligt verktyg för att kartlägga verksamhetens kostnader. Samtidigt har det i litteraturen lyfts fram att utvecklandet av ABC-modellen kan vara både tids- och resurskrävande för dessa organisationer.

Klädbranschen är en tuff marknad att överleva i och det krävs alltmer att klädföretagen utmärker sig för att kunna locka till sig kunderna. Det är viktigt att stärka sitt varumärke och skapa en identitet då ett starkt varumärke har blivit ett av de viktigaste konkurrensmedlen i dagens konsumtionssamhälle. Dagens konsumenter blir också mer och mer miljömedvetna och inser vikten av ett arbeta för en hållbar utveckling. Detta är något som även märks på företagen där alltfler satsar på att ta ett socialt ansvar dels för att de själva anser att det är viktigt och dels för att de inser att konsumenterna i allt större utsträckning kräver det av dem.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett varumärke kan stärkas och försöka förstå och förklara vilka komponenter som påverkar varumärket. Det vi har valt att titta lite närmre på är relationer mellan företag och kund, varumärkesidentitet och värden som ligger bortom kvalitet och pris, som att ta ett socialt ansvar.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Panta rhei - analys av dynamiska branscher Författare: Linda Bengtsson, Camilla Pernvi Handledare: Professor Claes Svensson Problemformulering: Med vår uppsats vill vi ge ett bidrag till branschteori genom att utveckla en branschanalysmodell för dynamiska branscher. För att företag ska kunna identifiera dagens och framtidens konkurrenter samt finna lönsamma konkurrenspositioner, finns det behov av ett nytt sätt att se på branscher. Vilka är de krafter som påverkar en bransch? Hur ser kopplingarna mellan krafterna ut? Hur påverkar krafterna branschstrukturen och branschens utveckling? Vi väljer att illustrera vår analysmodells funktion med hjälp av bankbranschen, då de stora förändringarna på den internationella och svenska bankmarknaden gör den till en dynamisk bransch. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla en branschanalysmodell, vilken tar hänsyn till de krafter som påverkar dagens dynamiska branscher.

 Att ta marknadsandelar med hjälp av goda produktegenskaper blir allt svårare och idag fokuserar företag allt mer på att kunden ska få ett mervärde utöver vad den fysiska produkten ger. Mervärdet kan bestå av t.ex. leveransservice som är en samlingsterm på hur kunden uppfattar kvaliteten på leverantörens logistikaktiviteter. Leveransservice syftar till att alla på marknaden känner att de får rätt produkt och ett mervärde genom att köpa produkterna från en speciell leverantör. Trots vikten av att upprätthålla en bra leveransservice, för att behålla kunderna, står företag inför problemet med planering av personal under exempelvis semestertider då många ur den ordinarie personalstyrkan är lediga flera veckor i sträck.

För att skapa tillväxt och förnya sig måste företagen i Sverige hela tiden utvecklas och förändras mot vad de nationella och globala marknaderna efterfrågar. En av framgångsfaktorerna, främst för tjänsteföretag, är humankapitalet och utvecklingen av den. Humankapitalet är medarbetarnas erfarenheter, skickligheter och förmågor. Kompetensutveckling ses numera som en självklarhet i organisationerna och chefer lägger allt större vikt vid att utveckla deras viktigaste resurs, medarbetarna. Det är komplexa problem som skall lösas med välutbildad personal och inte en standardiserad maskinbearbetning, där det exempelvis handlar om att stansa ut en enhet metall eller att fylla ett kärl med smält järnmalm.

Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela västvärlden. I Sverige har rörlig lön även blivit vanligare. Rörlig lön eller ersättning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersättning. Ett typiskt belöningssystem till chefer består vanligtvis av baslön, förmåner, rörlig lön, långsiktig incitament och en pensionslösning. Sammansättningen av en ledande befattningshavares totala ersättning har ofta diskuterats där bland annat ersättningsnivåerna till chefer bör vara legitima och möta förståelse bland företagets intressenter.

Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har även redovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats av organisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 som är ett förenklingsprojekt för mindre företag.

Datum: 2007-06-21Författare: Gottvall, MariaHolmqvist, ElinNivå/utbildning: D-nivå (Magisternivå) FöretagsekonomiHandledare: Nils Wåhlin, Niklas WahlströmTitel: Kunskap väger tungt men är lätt att bära ? en studie om osynliga mellanchefers fortbildningsbehovProblem: ?Hur väl möter stora företag inom verkstadsindustrin de osynliga mellanchefernas behov av fortbildning??Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppmärksamma och öka förståelsen för osynliga mellanchefers fortbildningsbehov vid Scania AB i Södertälje, genom att:? Identifiera osynliga mellanchefer.? Utveckla förståelsen för de osynliga mellanchefernas profiltillhörighet.? Jämföra de osynliga mellanchefernas syn på dess fortbildningsbehov med deras chefs syn på detta behov.? Identifiera eventuella skillnader mellan två avdelningar angående osynliga mellanchefers fortbildningsbehov.? Utveckla förståelsen för brister och möjligheter i den nuvarande fortbildningen.Metod: För att kunna besvara problemformuleringen och uppfylla uppsatsens syften har vi använt oss av både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi har sammanlagt genomfört fjorton semistrukturerade intervjuer samt genomfört en elektronisk enkät med nio av dessa respondenter. Tanken med denna uppsats är att försöka utveckla förståelsen för och om möjligt generera ny kunskap om osynliga mellanchefers fortbildningsbehov, vilket även innebär att vårt teoretiska ramverk främst ligger till grund för att ge läsaren en bakgrund och förståelse till det problem vi studerar. Vårt angreppssätt kommer såtillvida att till största delen vara fokuserat på ett induktivt angreppssätt med svaga deduktiva inslag, vilket även stämmer väl överens med vårt val av en hermeneutisk kunskapssyn.Resultat/slutsatser: Den slutsats vi kommit fram till angående hur väl stora företag inom verkstadsindustrin möter de osynliga mellanchefernas behov till fortbildning anser vi att Scania AB, i detta fall, inte möter behoven till den grad som kan anses vara önskvärt.

Vårt syfte med denna uppsats är att skapa en förståelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet. Cirka nio procent av alla par i fertil ålder beräknas vara ofrivilligt barnlösa men eftersom ofrivillig barnlöshet är ett ämne som på många sätt anses vara tabubelagt att prata om, tror vi att de psykiska och sociala aspekterna av ofrivillig barnlöshet inte har fått den uppmärksamhet de förtjänar i samhället. Vi tror även att det av den anledningen saknas professionell kunskap om hur ofrivilligt barnlösa uppfattar sin situation, vilket betyder att det behövs kunskap hos professionella om hur de skall kunna erbjuda den hjälp och det stöd som faktiskt behövs. I vår studie avser vi att undersöka hur par som har varit ofrivilligt barnlösa berättar om sina erfarenheter. Vårt syfte är även att undersöka hur deras psykiska hälsa har påverkats och hur deras sociala stöd har påverkat deras situation under fertilitetsbehandlingen och adoptionsprocessen samt hur de har hanterat situationen.

Sammanfattning  Idrottsrörelsen har genomgått en rad förändringar sedan mitten av 1960-talet. Utvecklingen har allt eftersom skapat en idrottsrörelse där fokus inriktats på sportsliga och ekonomiska resultat istället för den ideella verksamhetens karaktär och identitet. Under slutet av 1990-talet förändrades förutsättningarna för de svenska idrottsföreningarna. Associationsformen idrottsaktiebolag tilläts av riksidrottsförbundet vilket innebar att elitverksamheten inom föreningarna tilläts starta en form av aktiebolag. En restriktion i associationsformen som skiljde sig från ett vanligt aktiebolag var att ägarstrukturen reglerades.

 Syftet med vår uppsats är att får djupare förståelse för vad som påverkar konsumenter när de ställs inför valet huruvida de skall köpa rättvisemärkta varor eller inte. För att få denna djupare förståelse har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat 15 personer. Vi har valt att använda oss av en blandning av induktivt och deduktivt angreppssätt, den gyllene medelvägen. Vi valde att blanda dessa två angreppssätt då vi fann det svårt att endast använda oss utav det ena sättet. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna var konstruerade utifrån de teorier som vi valt att använda oss av. Det tämligen omfattande teoriavsnittet täcker in teorier kring vad som påverkar kunden i dennes köpbeslut.