Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Fysisk aktivitet kan främja både fysisk och psykisk hälsa. På senare tid har uppmärksamhet ägnats åt att nå förståelse för vilka faktorer som påverkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, få ökad förståelse i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvårande omständigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hälsa påverkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dagens arbetsliv. En individ som drabbats av utmattningssyndrom, ett resultat av långvarig negativ stress, kan behöva en lång tids rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på vilka faktorer som bidrar till en återgång till arbetet efter en sjukskrivning. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta personer som varit sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom men nu fanns i arbete. Intervjuerna tolkades med induktiv tematisk analys och åtta faktorer som bidrog till arbetsåtergången kunde identifieras.

Trenden att hjälpa andra ökar i takt med att samhället blir mer individualiserat. Brottsofferjouren är en förening som bygger på frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten är att fungera som medmänniskor samt informatörer när det gäller rättsprocessen och försäkringsfrågor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och även ge en inblick i dessa människors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förståelse och fördjupning i vad som motiverar dessa människor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och åtta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionärer och 2 högskolestuderande låg till grund för analysen.

Bakgrund Idag väntar många Svenska medborgare på ett eller flera nya organ. Organ doneras av personer som har avlidit i total hjärninfarkt. Intensivvårdssjuksköterskorna vårdar både organdonator och närstående till organdonator. Mötet mellan närstående och intensivvårdssjuksköterskan är ett mycket speciellt möte då de närstående är i en sorg- och krissituation. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av mötet med närstående till patienter som avlidit akut och som blivit organdonatorer.

Efter erfarenheter från jobb och praktikplatser har vi fått upp ögonen för vikten av väl fungerande projektledning av upplevelseproduktioner. Därför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i Piteå 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur modeller för upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. Studien är gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i Piteå 2011 där Sara var projektledare samt en litteraturstudie.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas på det statligt ägda företaget Svenska Spel. Sverige är ett land som har klara riktlinjer för hur jämställdhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framträder idag på höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vår förståelse för hur kvinnligt ledarskap på Svenska Spel uppfattas och få en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan uppstå för medarbetarna till följd av att snabbväxande företag måste gasa och bromsa samt ge förslag på hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer på tre snabbväxande företag, med en chef och två medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanställt det utefter tre teman: tempoväxling, påverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrån både chef- och medarbetarperspektiv. Innehållet i kapitlet är rådata av vad våra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vävt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förändringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förändringsprocesser, förändringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..