Background: The abortion issue raises many ethical, moral and religious aspectsand is therefore well debated worldwide. In the care for an abortion seeking woman, it isimportant that the nurse find a balance between her and the woman's moral opinions aboutabortion in the quest to achieve good care.Aim: The aim of this study was to describe nurses? experiences of caring for womenundergoing abortion.Methods: Literature review based on ten original articles.Results: Literature review's results highlights two key themes: nurse?s experience of anemotional roller coaster as well as difficulties and challenging experiences at work inabortion care. These two themes consists of three subthemes: to get support in the workthrough to vent thoughts and feelings, how strain and stress affects the nurse's work and as anurse learn to accept the woman?s choice.Discussions: Within abortion care nurses find it difficult dealing with theemotional roller coaster that can occur while they strive to maintain an ethical andprofessional approach.

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över.

Uppsatsen handlar om 1944 samt 1953 års Statens offentliga utredningars föreställningar om abort och de som genomgick detta ingrepp, hur deras sociala situation såg ut samt i vilka sammanhang männen omnämndes. De använda källorna är alltså Betänkande i abortfrågan samt Abortfrågan. Syftet är att bidra med en historievetenskaplig undersökning om abort eftersom de flesta forskningar har förekommit inom juridik och medicin. Studien är uppdelad i tre delar: Definitionen av abort, De aborterande kvinnorna och Männens roll, som tillsammans ger en helhetsbild. Yvonne Hirdmans teoretiska diskussion om genusordning och genuskontrakt fungerar som ett ramverk i min studie.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Att avbryta en graviditet efter vecka 12 ger upphov till olika svåra känslor hos unga kvinnor. Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av abort efter graviditetsvecka 12. Datainsamlingen gjordes genom att sex unga kvinnor intervjuades efter deras abort. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys analyserades materialet. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att överväga och acceptera beslutet, att vara i behov av stöd och information, att inte förstå vad abortprocessen innebär samt att få minnen för livet.

Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar.

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18.

Införandet av medicinsk abort har lett till att sjuksköterskor i högre grad än tidigare är delaktiga när aborten utförs. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor som genomgår medicinsk abort. Sju vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier som var: stötta kvinnan i beslutet om abort; relation och förhållningssätt är viktigt; arbetet medför känslomässig påverkan; attityder och fördomar gentemot abort. Resultatet visade att sjuksköterskor erfarit att abort är varje kvinnas eget beslut, att det är viktigt att kvinnan får stöd i både beslut och abortprocess.

I Sverige genomförs årligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i åldersgruppen 20-24 är de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang är betydligt större än vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades.

I Sverige är operationssjuksköterskan en legitimerad yrkeskår, vars ansvar vilar på författningar och lagar. En av operationssjuksköterskans arbetsuppgifter är att assistera och delta vid abort. Dagligen ställs operationssjuksköterskan inför moraliska ställningstaganden och upplevelsen av att närvara och delta vid aborter kan påverkas av egna värderingar. Syftet med detta examensarbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av att delta vid abort. Åtta operationssjuksköterskor intervjuades.

Abort/Motstånd är en diskursanalytisk studie av text och bild hämtade från den internetbaserade verksamheten hos de svenska abortkritiska organisationerna Ja till livet och Människorätt för ofödda. Uppsatsens övergripande syfte är att urskilja hur kvinnan och hennes kropp konstrueras inom antiabortrörelsens internetbaserade verksamhet ? det vill säga den diskursordning som behandlas.Det teoretiska ramverket utgår från kvinnligt subjektskap och kroppslighet, abort analyseras även i relation till graviditet och/eller moderskap. Analysen tar avstamp i kvinnans situation och behandlar body/mind-distinktionen, samt problematiserar denna i relation till den medicinska västerländska diskurs som ofta fråntar den gravida kvinnan subjektsstatus. Av analysen framgår det att huvuddragen i motståndsdiskurserna, i relation till kvinnlig autonomi, karaktäriseras av tre drag: att fostret tilldelas super-subjektstatus, att den gravida kvinnan berövas sitt subjektskap och att kvinnor som vill göra abort närmast porträtteras som monster.

Bakgrund År 1974 framförde svensk författningssamling abortlagen som gav kvinnan rättighet att genomgå en legal abort fram till graviditetsvecka 18. Abort innebär avbrytande av havandeskap som genomförs av två metoder, medicinsk och kirurgisk abort. Sjuksköterskan har en stor roll inom abortprocessen som innefattar tidsbokning, rådgivning, administrering av läkemedel, smärtlindring och efterkontroller.Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder av att vårda kvinnor som gör en planerad abort.Metod En litteraturstudie har gjorts för att kunna göra en sammanställning om de studier som finns inom ämnesområdet. De tillämpades elva artiklar varav nio av dessa var kvalitativa och två av dessa var kvantitativa. Artiklarna som valdes till studien kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2008) beskrivningar och analyserades med hjälp av deras beskrivningar på hur man analyserar vetenskapliga artiklar.

Nästan hälften av alla kvinnor genomgår abort någon gång under sitt liv. I Sverige utförs cirka 5 % av samtliga aborter efter 12:e graviditetsveckan. Vid en sen abort föder kvinnan fram sitt foster på sjukhus, och en sådan upplevelse kan vara känslig för alla inblandade. Det finns många studier som beskriver kvinnors upplevelser av att göra abort. Däremot är inte deras erfarenhet av personalens bemötande under abortprocessen så väl belyst.

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförståelse vid omvårdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat från artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt två systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som använts är - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvårdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen präglades kvinnorna av ambivalens.

Medicinsk abort innebär avbrytande av graviditet på farmakologisk väg, det kan utföras tilloch med nionde graviditetsveckan. Hemabort innebär att kvinnor slutför en medicinsk abort isitt hem, det har varit tillåtet i Sverige sedan 2004. Tidigare studier visar att kvinnor uppleverhemabort som mer naturligt än abort utförd på sjukhus. Stöd kan ses utifrån fyra dimensioner;informativt, instrumentellt, emotionellt och bekräftade. Syftet med studien var att beskrivakvinnors upplevelse av stöd från barnmorskor i samband med medicinsk hemabort.