SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Genom en enkätundersökning bland lärare i grundskolans senare år undersökte vi i vilken utsträckning och hur lärare använder läromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lärande. Vi kan utifrån vår undersökning se en marginell skillnad i vilken utsträckning lärarna använder läroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lärare väljer själva vilket läromedel de vill använda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi påverkar valet..

Bakgrund: När en person drabbats av stroke är det i många fall även närstående som påverkas och måste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan åren 2006-2012. Resultat: Utifrån anhörigvårdarnas upplevelser av vårdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vårdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist på egentid och avlastning.

BakgrundSom lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning.

Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut.

Att alla elever får studera tillsammans på lika villkor kan ses som en självklarhet i ?en skola för alla? men för alla elever är det inte så enkelt. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa rörelsehindrade elevers upplevelser av att studera i ?en skola för alla? samt hur föräldrarna ser på barnets utveckling och lärande. Fokuseringen handlar om att få en inblick i deras tankar om inkludering.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillämpningar för att eleverna ska förstå den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lärare i årskurs 3 och 4, i sydvästra Sverige, uppfattar att ett färdigt laborativt material inom tal i bråkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och återberättande, påverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att det färdiga laborativa materialet påverkar deras planering, undervisning och bedömning på sätt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet även på att lärare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det färdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la märke till i uppfattningarna i lärarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det färdiga laborativa materialet..

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie.

I bakgrunden presenteras olika definitioner på våra val av begreppen kost, mat och hälsa. Andra områden som tas upp är hur folkhälsan förhåller sig i Sverige och vad ämnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa och hur de behandlar kost, mat och hälsa. Syftet är dels att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hälsa men också undersöka om det finns något samarbete mellan dessa två ämnen. Den metod som används för att besvara syftet är kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare, fyra i vartdera ämne.

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi..

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan. Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.