Syftet med denna studie är att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning då den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska främjas hos elever av alla åldrar med fokus på entreprenöriella kompetenser. Studien är kvalitativ och avser söka tecken på tendenser till ett entreprenöriellt förhållningssätt utifrån kvalitativa intervjuer genomförda på två grundskolor. Studien avser även söka tecken på huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhållningssätt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund är hämtade från en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lärande samt en som ej har ett betonat arbete kring ämnet.

Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en Individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa.

Syfte:<br>Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur en flertjänstoperatör på en konsumentmarknad har utvecklat och arbetar med kundlönsamhet.<br><br> Metod:<br>Vår studie har en kvalitativ ansats och utgår från en deduktiv metod. Under¬sökningen är en fallstudie som genomförts med hjälp av djupintervjuer med anställda från olika funktioner inom valt fallföretag. <br><br> Teoretiska perspektiv:<br>Vi har i vår uppsats använt oss av teori som grundar sig i CRM och behandlar flera olika områden inom ämnet kundlönsamhet ur följande teoretiska perspektiv: intäkter, kostnader, segmentering och organisation. <br><br> Empiri:<br>Com Hem startades under 1980-talet och är idag en av Sveriges främsta aktö¬rer på triple-play-marknaden, vilket innebär en buntning av produkterna TV, bredband och IP-telefoni. Branschen är i en tillväxtfas och befinner sig under ständig utveckling.

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades.

SammanfattningSyfteHuvudsyftet med denna studie är att undersöka andelen som har eller har haft ryggsmärtor under tiden på ett skidgymnasium, samt om ryggsmärtan påverkade deras åkförmåga.MetodUndersökningen gjordes på de tre alpina riksidrottsgymnasierna i Sverige. Studien gjordes som en enkätundersökning. Totalt skickades 35 enkäter till elever som studerar det tredje och fjärde året på något av de alpina riksidrottsgymnasierna, med födelseåren 1983-1984. Urvalet utgjordes av de elever som hade längst erfarenhet från ett skidgymnasium, och som därmed eventuellt kunde ha mer erfarenhet av ryggsmärtor. Svarsfrekvensen var hög, 90 procent.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien fokuserar på vilka utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram, hur problem och åtgärder beskrivs i åtgärdsprogram upprättade under 2009. Resultaten jämförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrån två dominerande perspektiv skolsvårigheter och behovet av särskilt stöd och dels utifrån tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien är genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkätstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lärare kompletterat med en intervju av resurspersoner från Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehållsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella åtgärdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregår upprättandet av åtgärdsprogram och de problembeskrivningar som åtgärdsprogrammen innehåller, i hög grad präglas av ett kategoriskt (Individuellt) perspektiv på problemen och elevens behov av särskilt stöd. Det är främst invidnivån som utreds, utredningar på de andra nivåerna förekommer men i lägre grad.

Att lindra smärta är en av allmänsjuksköterskans stora arbetsuppgifter och smärta som ett fenomen är något som varje person upplever Individuellt. Därmed blir det en svår utmaning för vårdpersonal att behandla den enskilde patienten på bästa sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka smärtlindringsmetoder och läkemedel som används postoperativt vid bukoperation, samt vilken omvårdnad allmänsjuksköterskan utför vid smärta. Vidare var syftet även att belysa patientens förväntningar och erfarenheter av smärta. Tio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet.

Både över- och undersedering kan öka riskerna för både morbiditet och mortalitet. Genom att ge rätt sederingsnivå till patienterna kan intensivvårdssjuksköterskor medverka till ett snabbare tillfrisknande och mindre vårdrelaterade komplikationer. Sedering är en viktig del i vården av respiratorpatienter och kräver stor kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor upplevde omvårdnaden kring lätt sederade intensivvårdspatienter under respiratorbehandling. Uppsatsen är en kvalitativ studie och datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer med sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Västra Sverige.

Introduktion: Att förlora en nära anhörig rankas som en av de livshändelser som förorsakar störst emotionell påfrestning i livet. Sorg hos närstående skapar lidande som leder till en stressre-aktion. Ett ovanligt högt stresspåslag kan orsaka takotsubo, en reversibel hjärtsvikt. Hos en minoritet av sörjande närstående kan sorgen bli komplicerad och svår att hantera. Syfte: Belysa sjuksköterskans stödjande funktion i mötet med personer i sorg som mist en nära anhörig.

Vår studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lärande för att på så vis försöka förstå vilka villkor och förutsättningar i undervisningssituationer som eleverna anser påverkar deras möjligheter att lära. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt forskningsfrågor som utgår från en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gäller lärandet, det sociala samspelet med läraren och klasskamraterna (gruppen) som hjälpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att använda det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt när vi analyserar och tolkar våra informanters utsagor dvs. vårt resultat. I vår studie har det varit viktigt för oss att utgå från barnperspektivet, att om möjligt komma åt elevernas egna uppfattningar formulerade av dem själva för att verkligen komma nära och försöka förstå hur de ser på och uppfattar det egna lärandet.

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket ställde krav på att alla skolor skulle ha en elevhälsa med tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och läkare. Elevhälsans uppgift är att tillsammans främja hälsa samt att hjälpa eleven uppnå skolans mål. Skolsköterskans arbete upplevs många gånger vara ensamt och Individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan är viktig för att elevhälsan ska vara tillgänglig och på så vis upptäcka ohälsa tidigt.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhälsan för att främja hälsa.Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod med induktiv ansats därdatamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med åtta skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; väletablerat teamwork, tillgång till medarbetare, avsaknad av långsiktig planering med sju underkategorier.Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inomelevhälsan ska uppnå ett framgångsrikt samarbete där de kan främja hälsa krävs det ett väletablerat team-work, god tillgång på medarbetare och att gruppen får den tid som krävs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbättras i samarbetet inom elevhälsan är tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer långsiktigt för att främja hälsa..

Syfte:Syftet med studien är att studera hur lärare inom grundsärskolan arbetar med metoder för läsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Vilka erfarenheter har lärarna om läsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lärarna sina metoder och arbetssätt?? Hur arbetar lärarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lärande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hämtat inspiration från ett sociokulturellt perspektiv där delaktighet och lärande blir centrala i förståelsen av hur lärare i särskolan arbetar med läsning och dess metoder. Metod:Metoden är utformad som en fallstudie med triangulering innehållande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien är genomförd på tre grundsärskolor i mellersta Sverige.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom Individuellt arbete.