Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt.Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården.Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas..

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas är framför allt medelålderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och år 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger på både kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas är framför allt medelålderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och år 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger på både kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st.

Bakgrund: Astma är en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svårighetsgrad kan påverka livskvalitet och arbetsförmågan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvären kan sjuksköterskan lära ut handlingar för egenvård. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig på tidigare forskning och användes 10 vetenskapliga artiklar från Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit både kvalitativa och kvantitativa.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter..

En god nutritionsstatus är av betydelse för en optimal sårläkning. Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan nutrition och sårläkning ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. I dessa framkom nutritionsstatusens samband med sårläkning och vad sjuksköterskan kan påverka genom sina omvårdnadsåtgärder. Det kom även fram att energibehovet ökade när patienterna hade svårläkta sår.

Yrket som sjuksköterska innehåller arbetsuppgifter som innebär en risk att komma i kontakt med patienters blod och därmed en risk för blodsmitta. Syftet med före-liggande studie var att undersöka på vilket sätt sjuksköterskan påverkas efter att han/hon råka ut för en stickskada, samt vilket stöd han/hon får efter en stickskada. Studien hade som ansats att tillämpa analytisk induktiv metod. Datainsamlingen gjordes med hjälp av åtta individuella intervjuer, med sjuksköterskor som råkat ut för en stickskada. Den analysmetod som tillämpades var inspirerad av Dahlbergs (1997) tre analysfaser, helhet, delar, helhet och frambringade fyra huvudkategori-er: psykisk påverkan, social påverkan, fysisk påverkan och stöd.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer.Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka arbetsformer och arbetssätt som lärare använder sig av i sin matematikundervisning och vad dessa val grundar sig på. Vidare var syftet att ta reda på hur läraren arbetar och om utgångspunkten utgörs av de mål som finns i kursplanen. Utifrån syftet har vi diskuterat uttrycket ?mål att sträva mot? i kursplanen och kompetensmålen, som är en möjlig tolkning till strävansmålen. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer där fem matematiklärare intervjuats.

SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten på KTH 2014 var att utifrån ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Åtta avdelningar, det vill säga 130 barn och 30 anställda. Dessutom en så kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna användning även när förskolan var stängd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur på barnens villkor och med ständigt prioritet på barnens bästa.Efter en serie workshops med barnen på Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bärande idéer. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel är det bästa byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gå in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden.  Även barn som inte går på förskolan har tillgång till de fyra lektornen individuellt utformade.