Sökresultat:
2084 Uppsatser om Individuellt synsätt - Sida 20 av 139
FörÀldrars medvetenhet om Grön Flagg i förskolan
Grön Flagg Àr ett miljöprogram som anvÀnds inom förskola och skola för hÄllbar utveckling. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar har för kunskap samt hur de fÄtt sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det gÄr att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att fÄ till en bÀttre samverkan. Metodvalet Àr kvalitiativt dÀr tvÄ fokusgrupper med sammanlagt tio förÀldrar frÄn olika förskolor diskuterar frÄgor om Grön Flagg. Ansatsen Àr hermenuetisk för att fÄ en större förstÄelse för det som sker och sÀgs i grupperna och för att kunna tolka det. I resultatet syns att förÀldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den Àr inte sÄ detaljerad. Kunskapen de har, har de fÄtt genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer ocksÄ att det behövs mer information frÄn förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna anvÀnda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.
VÀx som vuxen - tre pedagogers arbetssÀtt pÄ sfi
Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.
SjÀlvkÀnslans betydelse inom damfotbollen : En kvalitativ studie om hur sjÀlvkÀnslan upplevs pÄverka agerandet i grupper
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att ta reda pÄ hur olika unga kvinnliga fotbollsspelare upplever att deras sjÀlvkansla pÄverkar deras agerande i grupper.FrÄgestÀllningarna var:? Vad upplevs frÀmja/hÀmma sjÀlvkÀnslan hos individerna under idrottsaktiviteterna med laget?? Vilket/vilka beteenden upplever deltagarna visar pÄ bra/dÄlig sjÀlvkÀnsla?? Hur pÄverkas den prestationsbaserade sjÀlvkÀnslan av mot- och medgÄngar samt konflikter som det egna laget kan hamna i?? Hur ser deltagarna pÄ den egna gruppen i förhÄllande till SIT (Social Identitets Teori) (Tajfel 1974) dÀr individer har en tendens till att nedvÀrdera andra grupper och skilja den egna gruppen frÄn andra?MetodFör att undersöka detta genomfördes intervjuer med fyra unga damfotbollsspelare frÄn en förortskommun till Stockholm. Intervjuerna genomfördes individuellt med varje individ pÄ en avskild plats som deltagarna sjÀlva fÄtt vÀlja. Svaren i intervjuerna analyserades och kategoriserades för att besvara frÄgestÀllningarna.ResultatDet framkom att individerna upplever att interaktion med andra tyder pÄ bra sjÀlvkÀnsla och att motsatsen, att dra sig undan, visar pa dÄlig sjÀlvkÀnsla. Deltagarna upplevde att de sjÀlva pÄverkade gruppen och att gruppen pÄverkade dem.
Tatueringar: anledningar till och reaktioner pÄ
Detta examensarbete handlar om tatueringar, dÀr syftet var att belysa varför mÀnniskor vÀljer att tatuera sig och hur de upplever att detta bemöts av andra pga. sina tatueringar. Genom semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna ?Varför vÀljer mÀnniskor att tatuera sig?? och ?Hur upplever respondenterna att andra mÀnniskor reagerar pÄ tatueringarna??. Undersökningen utgick frÄn teorier om attityder, fördomar och social pÄverkan.
VĂ€gen mot en lyckad jazzimprovisation
Syftet med arbetet Àr att utveckla min förmÄga att utföra jazzimprovisation pÄ gitarr genom att undersöka och jÀmföra olika utvalda övningsmetoder: Att anvÀnda ackords-, led- och nÀrmandetoner, att sjunga det man spelar samt hÀmta inspiration frÄn andra jazzimprovisatörer. Jag kommer att undersöka var och en av dessa metoder individuellt för att slutligen jÀmföra och diskutera kring dem. I arbetets klingande delar improviserar jag över olika jazzstandards och utgÄr dÄ ifrÄn de utforskade övningsmetoderna.Efter att ha undersökt de tre övningsmetoderna har jag kommit fram till att det Àr mycket lÀrorikt att angripa ett sÄ pass stort Àmne som jazzimprovisation frÄn olika hÄll. Metoderna skiljer sig Ät samtidigt som de kompletterar varandra vÀl. Om man lÀr sig kombinera dem pÄ ett balanserat vis nÀr man improviserar har man kommit en bra bit pÄ vÀgen mot att bli en bra jazzimprovisatör..
Barns tankar om himlakroppar : Vad har barn för vÀrldsbild?
Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.
Androidutveckling med slutanvÀndarens idéer som fokus
Under slutet av 2010 och vÄren 2011 har ett utvecklingsprojekt pÄgÄtt hos AlexIT AB. MÄlet var att skapa en mobilapplikatioin för individer som vill bokföra sin alkoholkonsumtion. Som en del utav arbetet önskade projektgruppen bjuda in slutanvÀndare till processe, för att ta del utav deras idéer och feedback.Genom att lÄta en grupp slutanvÀndare sjÀlva skissa och beskriva sina lösningar och en annan grupp jobba fram en pappersprototyp tillsammans i en workshop gavs utvecklaren ett brett stöd för val i designprocessen.Det visar sig att de som individuellt skissa har inte lÄtit sig begrÀnsas av antingen kravspeciifikationen eller mediet (mobiltelefon), utan har istÀllet beskrivit funktionalitet framför design. TvÀrtom har de som jobbat i workshop hÄllit sig inom ramarna för kravspecifikationen och mediet och skapat en komplett och implementerbar pappersprototyp..
Förskolepedagogers interaktion med barn vid frukostbordet : utifrÄn ett genusperspektiv
I lÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska sÄledes arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus Àr det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhÀllets förvÀntningar pÄ hur vi som kvinnor eller mÀn ska vara. Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid pÄ tvÄ förskolor i en liten kommun i Mellansverige.
UtvÀrdering av individuellt mÀrkt text
With the development of the Internet, illegal copying of electronic documents has become a growing problem. There is an increasing need of prevention in the field of pirate copying. One method is to mark the document by changing some of the words to synonyms. In this way it is possible to construct legal copies which do not differ in content but still are unique. Since the copies of the documents are unique, it is possible to trace the owner of a document and accordingly call him or her to account for pirate copying if several exactly similar copies are reaching the market.
Moralen - Socialt eller individuellt konstruerad?
Vi bÀr alla pÄ nÄgon form av moralisk grundsyn, vare sig vi vill det eller ej. Men hur fÄr vi dessa vÀrderingar egentligen? Jag försöker i denna uppsats att hitta nÄgon slags ledtrÄd till hur det egentligen Àr, om moralen kommer ifrÄn mÀnniskan sjÀlv som individ eller ifrÄn den sociala kontexten. Med hjÀlp av nÄgra författare, bÄde ifrÄn vetenskaplig och frÄn mer filosofisk bakgrund, plockar jag fram bÄda synpunkterna pÄ hur det förhÄller sig. DÀrefter har jag anvÀnt mig av fyra stycken intervjuer för att fÄ fram en mer personlig bild av vad moral kan tÀnkas vara för nÄgot.
Run (in the) forest, run!
Syfte:
Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation.
Metod:
Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar.
Resultat:
Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.
Eller sÄ tar man pq-regeln : En studie av gymnasieelevers resonemang nÀr de löser integraluppgifter
Studiens syfte Àr att undersöka vilka resonemang som gymnasieelever anvÀnder nÀr de löser integraluppgifter efter Lithners (2008) ramverk för matematiska resonemang. Fyra elevers resonemang har undersökts genom en kvalitativ analys av videobservationer dÀr eleverna individuellt löser integraluppgifter. Majoriteten av resonemangen i studien kategoriserades som imitativa och saknade ofta matematisk grund. Matematiska resonemang som kÀnnetecknas av matematisk grund och en rimlig argumentation förekom i mycket begrÀnsad utstrÀckning. Ett av resonemangen som urskiljdes i analysen kunde inte kategoriseras inom Lithners ramverk för matematiska resonemang.
#dennyaskolan - en undersökning av IKT-anvÀndnings pÄverkan pÄ lÀrarrollen och svenskÀmnet
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur IKT-anvÀndning pÄverkar svenskÀmnet och
svensklÀrarrollen. Med utgÄngspunkt i en tanke om ett svenskÀmne som genomgÄr ett
paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lÀrarperspektiv. Vi har dÀrför
intervjuat ett antal svensklÀrare om deras syn pÄ arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi
har frÄgat bÄde om IKT-anvÀndningen i relation till deras roll som lÀrare i klassrummet och
olika arbetsmoment i svenskÀmnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier
och analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.
GESTALTNING AV HJĂLTE- SAMT SKURKARKITYPEN : En undersökning av att gestalta en karaktĂ€r via ljudeffekter samt miljöljud
I bÄde film och spel anvÀnds ljudeffekter till att berÀtta för lyssnaren om vad som pÄgÄr, bÄde för det som syns i bild och utanför. KaraktÀrer i film och spel brukar vara ljud-lagda med ljudeffekter som t.ex. ljudet frÄn fotsteg. För att etablera miljön i film och spel anvÀnds en ljudsort som kallas för miljöljud och dessa ljud anvÀnds Àven för att skapa stÀmning. Detta arbete har undersökt om det Àr möjligt att tydligt framhÀva en karaktÀrsarketyp med hjÀlp av ljudeffekter och miljöljud utan bild.
Konflikt i beslutsprocesser ? en fallstudie av rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förstÄelse för processen. Risken med en sÄdan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. DÀrför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.TvÄ grundlÀggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byrÄkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande frÄn nÀringslivet i sig inte Àr nÄgon större orsak till konflikt utan att det Àr centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.