I organisationer uppstår ofta populära begrepp, eller så kallade moden, som för tillfället anses vara det moderna och naturliga sättet att organisera på. Många företag har idag övergått från att arbeta individuellt till att arbeta i team, då det ofta ger indikation på att medarbetarens prestationer höjs. För att få teamen att fungera väl anses teambuilding viktigt då det, enligt många författare inom ämnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglädje och kvalité. För att få en djupare förståelse för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrädare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att få mer kunskap om ämnet.Uppsatsen syfte är att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stämmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Alla människor har ett individuellt behov av sömn och har olika sömnmönster. Dessa mönster kan ändras då människor hamnar på sjukhus och leda till otillräcklig sömn. Sömn har visat sig ha en stor betydelse för kroppens återhämtning och rekreation, speciellt vid sjukdom. Forskning visar att när patienters sömnmönster störs bidrar detta till minskad samverkan av de fem olika sömnstadierna vilket leder till att patienter välbefinnande kan påverkas i negativ riktning. Syftet med föreliggande studie är att ur inneliggande patienters perspektiv beskriva störande faktorer som påverkar deras sömn.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand.Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades.Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlätta vardagen.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Bakgrund: Fördelarna med amning är välkända men trots det avbryter många svenska mödrar sin amning tidigare. Att avbryta amningen kan för en del mödrar vara problematisk och leda till skuldkänslor. Tidigare studier visar att brister i stödet ökar känslor av frustration, förvirring och tvivel hos mödrarna. Syfte: Att beskriva vilken erfarenhet distriktssköterskan inom barnhälsovården har av att stödja mödrar som valt att avbryta amningen. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap.Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar.Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat.

På senare år har begreppet miljöteknik blivit alltmer omdiskuterat. För att arbetet kring miljöteknik ska kunna förankras i samhället bör de svenska företagens konkurrenskraft öka både på nationell och internationella marknader. Regionala miljöteknikcentrum har därför skapats i Sverige på senare år för att komma närmare företagen samt att kunna få lokala synergieffekter mellan företagen. I och med detta blir miljöteknik alltmer vanligt i Sverige, trots detta har relativt få studier gjorts kring begreppet och fenomenet miljöteknikcentrum.Syftet med denna studie är att kartlägga fenomenet miljöteknikcentrum i Sverige genom att studera fyra stycken aktiva centrum. Syftet med kartläggningen är att belysa för- och nackdelar med de utvalda centrumen samt belysa deras drivkrafter.

Introduktion: Långvariga smärt- och spänningsproblem är idag ett utbrett samhällsproblem och tillståndet kan ha flera orsaker. Det finns tydliga samband mellan kroppsuppfattning, medvetenhet och hur smärta kan befästas i kropp och identitet. En långvarig smärtproblematik kan leda till fysisk och mental ohälsa vilket kan resultera i ett individuellt lidande samt på sikt även medföra ökade sjukvårdskostnader i samhället. Personer med långvarig smärta kan idag bland annat erbjudas basal kroppskännedom, BK, som behandling för sitt smärttillstånd. BK har i studier visat potential både på individ- och samhällelignivå.

En viktig del till att bli en framgångsrik chef är att finna en balans mellan arbete ochfritid. Går det att finna balans mellan arbete och fritid. I det långa loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver på ens fria tid. Genom teknikutvecklingen är inte längre tillgängligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sätta sina egna gränser.Den här studien innefattar nio chefer från olika branscher verkade iGöteborgsområdet. Respondenterna har intervjuats där egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård utgår från ett helhetsperspektiv när det gäller såväl den sjuke som de anhöriga och vården ges av ett tvärprofessionellt team. Detta sker vid en tidpunkt då det inte längre är möjligt att bota patienten utan då det istället handlar om att lindra. Enligt forskning kommer befolkningen att bli allt äldre med tiden och de som är sjuka lever längre samt fler patienter önskar att få vårdas och dö hemma. Därför kommer behovet av fler sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård att öka.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ hemsjukvård. Metod: Litteraturöversikt användes som metod för att sammanställa befintlig forskning inom ämnet. Studien byggde på nio vetenskapligt granskade vetenskapliga artiklar.

 Bakgrund: Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter.