Idag ses personalen som en av företagets viktigaste resurser. Detta gäller främst för kunskapsintensiva företag där medarbetarna fått en allt mer avgörande roll för företagets utveckling och lönsamhet. Det blir allt viktigare för företag att motivera samt belöna de anställda för att de ska uppfylla de mål och strategier som finns inom företaget. Företagsledningen kan använda olika belöningssystem för att få de anställda att agera efter deras intresse. Syftet med denna uppsats är att studera om införandet av belöningssystem alltid leder till ett önskvärt beteende.

Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S.

För att ta reda på hur papperstidningens framtid ser ut har jag utfört strukturerade forskningsintervjuer med 40 personer. Min definition av papperstidning är dagstidningarna i Norrbotten. Min forskningsfråga är: Hur ser framtiden ut för Norrbottens dagstidningar? Deltagarna har svarat på tre frågeställningar: - Vill du ha en papperstidning? - Vad ska den innehålla i sådant fall? - Hur ser du på papperstidningens framtid? För att få svar har jag intervjuat 40 personer individuellt, jämnt fördelat över män och kvinnor i åldrarna 19 till 63. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och gjort en tematisk analys där jag har letat efter teman och samband i intervjusvaren.

Omvårdnad och omvårdnadsrollen är två svårdefinierade begrepp. Det behövs en ökad kunskapsnivå inom hur manliga sjuksköterskor uppfattar dessa begrepp då män blir allt vanligare i vården. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur manliga sjuksköterskor uppfattar sin omvårdnadsroll. För att få svar på det ställdes frågor om omvårdnad som begrepp samt hur de upplevde att de vuxit in i rollen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utfördes genom intervjuer med fyra legitimerade, manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar.

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Traditionella internationaliseringsmodeller, såsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnår en utländsk försäljningsvolym på minst 25% inom företagets första tre år. Dock beskrivs tillvägagångssättet som mer individuellt än i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte är att studera Born Global-fenomenet baserat på en fallstudie av Wrapp, där det tillvägagångssätt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartläggs samt utreds för graden av överensstämmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstämmer i hög utsträckning med de teoretiska förutsägelserna, med undantag för några avvikelser såsom synen på "first-mover advantages" samt tillvägagångssättets tämligen opportunistiska karaktär.

Vård av gravida är en internationell angelägenhet. Barnmorskan har i sitt yrke ansvar för attvara kunskapsförmedlare och stödja kvinnor i livets olika skeden. Att mötainvandrarkvinnor med speciella risker och vårdproblem ställer krav på barnmorskanskompetens. Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie beskrivainvandrarkvinnors problematik i samband med graviditet och barnmorskans möte meddenna grupp. Resultatet presenteras i fyra teman; påvisad risk, nutrition, kultur och språkoch kommunikation.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs på två skolor i två kommuner. Syftet är att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning på organisations-, grupp- och individnivå. I vår undersökning utgår vi ifrån fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning får för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar på två skolor och dokumentanalys av åtta pedagogiska utredningar. Vi kan i vår undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig åt i utformning och innehåll.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.Resultat: Skapande aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av skapande aktiviteter ? de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Min undersökning är gjord, på vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper är ett samarbete mellan särskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda på hur klasslärare och föräldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Genom att intervjua personal och föräldrar fick jag svar på hur de upplever detta. Jag har jämfört några av frågorna och både klasslärare och föräldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning är att samarbetet mellan särskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas väl efter var och ens förutsättningar.I min analys kan man även se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsättet.

Examensarbetet är en interventionsstudie där syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsättning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever på gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fältanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten på testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en något förbättrad fonologisk medvetenhet för en elev.