VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.

SmÀrta Àr nÄgot subjektivt och det Àr bara patienten som kan sÀga hur ont han har. SmÀrtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smÀrta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smÀrta, dÀrav vikten av att kunna skatta smÀrta hos en patient pÄ ett adekvat sÀtt. Olika smÀrtskattningsinstrument har tagits fram och Àr ett hjÀlpmedel till sjuksköterskan vid smÀrtskattning. Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad kunskap och insikt i smÀrtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i vÀrlden. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever lÀngre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer gÄr inte att förutsÀga utan Àr individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever lÀngre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förÀndrats över tid, med tyngdvikt pÄ kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling anvÀndes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som mÄlas upp Àr att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, dÄ bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades pÄ rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förÀndring.

Att skapa tillit Àr ett fenomen som Àr individuellt för alla mÀnniskor. Tillit skapandet i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende bygger bland annat pÄ kommunikation, empati och etik. Syftet med studie Àr att fÄ förstÄelse för vad som skapar tillit i mötet mellan sjuksköterska och nÀrstÄende. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att omvÄrdnad inte bara bygger pÄ de tekniska bitarna dÀr sjuksköterskan enbart gÄr in för att bota, den involverar Àven ett synsÀtt dÀr man ser mÀnniskan som helhet och inte som ett objekt eller projekt.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas pÄ företagen. Denna policy Àr grunden till ett vÀlfungerande förebyggande arbete. Policyn Àr ett viktigt verktyg och man mÄste tillÀmpa den praktiskt.Syftet med undersökningen Àr att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete pÄ arbetsplatserna och i vilken utstrÀckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar pÄ vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

KommunikationsbyrÄerna intar nyckelpositioner i dagens marknadsekonomi dÀr det lÀggs en stor tilltro i den enskilda individens rationella förmÄgor. Reklamen bemöts med mycket kritik men anses ÀndÄ vara ett kommunikationsmedium som kan sÀkerstÀlla att de utbyten som sker pÄ konsumentmarknaden verkligen Àr miljömÀssigt vÀrdeskapande för de parter som ingÄr i utbytesprocessen. Studien bygger pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med personer pÄ Ätta olika kommunikationsbyrÄer i Sverige. Studien redogör för byrÄernas insyn i kundföretagen och de intervjuades Äsikter och vÀrdegrund i miljöfrÄgor. ByrÄerna har överlag interaktiva och lÄngvariga kundrelationer som bÄde sÀkerstÀller en god insyn i det bestÀllande företaget.

Att arbeta med CSR i sin organisation innebĂ€r en hel del kostnader som ofta inte kan matchas med nĂ„gra intĂ€kter, korrelationen mellan CSR-engagemang och lönsamhet Ă€r inte bevisad. LikvĂ€l engagerar sig företag i CSR, nĂ„got som vi tycker Ă€r mycket intressant. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att bidra med en djupare förstĂ„else för hur arbetet i verksamheterna ser ut kring att förena de korta vinstmaximeringsmĂ„len med de lĂ„ngsiktiga hĂ„llbarhetsmĂ„len, med underfrĂ„gan varför företag vĂ€ljer att arbeta med CSR. Ämnet Ă€r mycket aktuellt och det rĂ„der stĂ€ndiga debatter kring vilket ansvar det enskilda företaget bör ta gentemot sin omgivning. Vi Ă€r av uppfattningen att företagens ansvarstagande gentemot sin omgivning Ă€r nödvĂ€ndig i arbetet att försöka Ă€ndra individers attityd till hur vi pĂ„verkar vĂ„rt samhĂ€lle ur ett ekonomiskt, socialt, etiskt och inte minst miljömĂ€ssigt perspektiv.För att genomföra studien pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt har vi anvĂ€nt oss av ett abduktivt angreppssĂ€tt, dĂ€r vi bĂ„de innan och efter intervjutillfĂ€llena har studerat olika teorier för att öka vĂ„r kunskapsbas inför intervjuer och vidare analys av den insamlade empirin.

SamhÀllet erbjuder ett stort utbud av trÀningsmöjligheter, bÄde individuellt och i grupp. Dock rör mÀnniskor överlag allt mindre pÄ sig och fetman ökar, vilket Àr ett problem bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Studiens syfte var att fÄ förstÄelse för trÀningsgruppens funktion i trÀningssituationen samt för individens trÀning. Interaktionen inom trÀningsgruppen har Àven studerats. Detta Àr av intresse dÄ man strÀvar efter att fÄ fysiskt inaktiva personer att börja trÀna.Studien utgick ifrÄn kom-i-gÄng ?gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att fÄ fysiskt inaktiva studenter att börja trÀna.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt pÄ Zenit Dialog AB i HÀssleholm, detta Àr ett kunskapscenter inom arbetsliv, hÀlsa och lÀrande. VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Zenits rehabilitering har pÄverkat lÄngtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att ÄtergÄ till arbete. VÄra tre frÄgestÀllningar Àr följande: ? PÄ vilket sÀtt har rehabiliteringen pÄverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter pÄ arbetsmarknaden? ? Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa? ? Hur skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna vara till hjÀlp i Zenits arbete med lÄngtidssjukskrivna arbetslösa? Metoden vi har valt Àr kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fÄtt arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande Àr lÄngtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjÀlp som Zenit erbjuder till individer som Àr lÄngtidssjukskrivna har en positiv effekt pÄ dem.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hÀlsofrÀmjande pÄ ett hÀlsofrÀmjande sjukhus..

I detta arbete har jag undersökt vikten av intuitivt hantverksarbete och vidare hur det kan ta sig uttryck i en industriell process. Är resultatet alltid förutbestĂ€mt och oförĂ€nderligt i en industriell produktion, eller kan jag föra in risk som en faktor för att skapa unika objekt?.