Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

Cancer är ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje år drabbas ett av 600 barn i världen utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumörer. Det är ännu oklart varför barn får cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara ärftlighet, miljögifter och strålning. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara barnet som ställs inför en förändrad livsvärld utan hela familjen påverkas.

SAMMANFATTNINGDe närstående har en betydelsefull uppgift i vården av svårt sjuka personer, men det är vanligt att de närstående inte har tillräckligt med kunskaper och är inte förberedda på den nya situationen. Vård i livets slutskede är ofta beroende av stora insatser från närstående och det är därför viktigt att vården utformas tillsammans med de närstående och att deras önskemål beaktas så långt det är möjligt. Den palliativa vården har ett grundläggande helhetsansvar för både patient och närstående och det ställs stora krav på sjuksköterskor som jobbar inom palliativ vård. Sjuksköterskan ska kunna göra helhetsbedömningar angående behov hos både patient och närstående. Sjuksköterskan har en central uppgift i att stödja patient och närstående för att åstadkomma en så god livskvalité som möjligt.Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till närstående som vårdar en person i palliativt skede som är ansluten till avancerad sjukvård i hemmet (ASIH).Kvalitativ ansats med beskrivande design har använts.

Information till patienter är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete och betydelsen av patientinformation som omvårdnadsåtgärd har ökat kraftigt de senaste åren på grund av kortare vårdtider, ökat ålderspann, förändringar i livsstil och samhällsstruktur. En god information kan öka patientens trygghet och förmåga att hantera olika aspekter av en planerad anestesi. Preoperativ oro är ett vanligt förekommande känslotillstånd hos patienter och kan öka förekomsten av postoperativt illamående och postoperativ smärta. En god patientinformation kan mätas i en minskad oro och ängslan inför anestesi. Studiens syfte var att undersöka patienters behov av preoperativ information samt upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 7000 kvinnor av bröstcancer, detta gör cancerformen till den vanligaste bland kvinnor. Trippeldiagnostik används för att påvisa sjukdomen. Behandlingsalternativen är kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter vid diverse undersökningstyper, både innan och efter diagnos. Kvinnorna som drabbas av bröstcancer ställs inför en känslosam och omvälvande tid med svåra beslut och mycket information att ta till sig av.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av tiden från att ha fått diagnosen bröstcancer fram till behandling.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes.

MS är en kronisk sjukdom som påverkar alla aspekter i en människas liv; det dagliga livet, familjerelationerna såväl som arbetslivet. Syftet med vårt arbete är att beskriva vilken påverkan MS har på det dagliga livet och hur det påverkar individen i relation med andra människor samt att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som krävs i denna situation. Vald teoretisk referensram är Carnevalis omvårdnadsmodell. Metoden är en systematisk litteraturstudie som grundar sig på nio vetenskapliga artiklar vilka är granskade enligt Polit et al. (2001).

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till ökat energibehov, relaterat till ökat andningsarbete och brister i näringsintag är vanligt hos patienter med KOL. Näringsmässigt stöd för patienter med KOL, som lider av nutritionsproblem, är en viktig del av omvårdnaden vid KOL.Syftet var att beskriva och jämföra nutritionsstatus, lungfunktion och boendesituation hos patienter med KOL inom primärvård.Studien har en beskrivande och komparativ design och genomfördes som en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling baserades på en tidigare studie och studiegruppen innehöll 81 deltagare. För att bedöma nutritionsstatus användes bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA).Resultatet visade att de inkluderade patienterna med KOL, som var ensamboende, bedömdes ha sämre nutritionsstatus än de icke ensamboende. Jämförelsen mellan lungfunktion och nutritionsstatus visade inget signifikant samband.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass ? utfört på rätt sätt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information.Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar.

Webbplatsen fass.se är idag anpassad för folk inom vården. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som är anpassad för allmänheten. Detta ställer stora krav på användbarhet. Så länge någonting fungerar som det ska och går precis som man tänkt så tänker man inte på det. Saker och ting kan vara enkla att lära sig och de kan vara effektiva att använda när man har lärt sig det.

Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få Individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever.