The purpose of this Master thesis is to examine theinformation use and information seeking behaviour amongpersons who actively work with information. For this study,interviews have been conducted with a group of six personswho work with information in information intensiveorganizations. The aim is to answer the following questions:What kind of information is connected to the respondents?work tasks? What is the purpose of their search forinformation? Which information sources do they use and whatkind of information sources do they demand? The theoreticalframework consists mainly of Wilsons information needs andinformation seeking model.The results of this study show that none of the respondentshad any strategic model for their work with information. Theinformation that the respondents were searching for is ofdifferent content and depends on the organization in which therespondent operates.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Personalen inom tjänstesektorn utgör den största kostnaden för företagen samtidigt som de är deras största tillgång. Av den anledningen har medarbetarens kompetens, värderingar, ansvar och, framförallt, motivation blivit alltmer viktiga för företagen. Eftersom medarbetarens engagemang och motivation bidrar till företagens resultat, måste mer hänsyns tas till personalen för att som företag kunna drivas effektivt och överleva. För att uppnå detta har det blivit alltmer viktigt för företagen att motivera sina anställda genom att införa belöningssystem. Studien syftar till att undersöka hur en chef inom en organisation verkar för att öka säljarnas motivationsnivå.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens på upplevelse av social exkludering och livstillfredsställelse studerades också. Data samlades in genom enkäter och totalt ingick 250 personer i studien från både offentlig och privat sektor i Västra Götalands Län. Resultaten visade att vad människor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen är individuellt och påverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredställelse. Människor som eftersträvar kärlek, status och tjänster i relationer är de som upplever sig minst exkluderade och känner också hög livstillfredställelse.

Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhållanden har visat att de utsätts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har låg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förståelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhållande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer från Trestadsregionen (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika ålder på barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 år. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrån en tematisk analysmetod.

I dagsläget växer behovet av rätt information vid rätt plats, kontextbaserad information. Med hjälp av iBeacon kan man till en stor utsträckning förse det här behovet med en lösning. I uppsatsen undersöks användningsområden för iBeacon och idéer för hur man kan utveckla lösningar med hjälp av iBeacon. Ett koncept kommer att implementeras för att distribuera kontextbaserad information på mässor. Konceptet utvecklades till iOS och Android.

This thesis deals with the information-seeking behaviour of occupational therapists. Focus was on three different aspects of information-seeking behaviour. The purpose was to investigate how occupational therapists conceive of work-related information needs, their choice and use of formal and informal information sources and their use of the hospital library. Twelve interviews with occupational therapists were conducted at a rehabilitation clinic in a hospital. The theoretical frame consists of a general model of the information-seeking of professionals by Leckie, Pettigrew and Sylvain.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende.Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner.

The aim of this masters thesis was to study how the members of a small non-profit organisation perceived the web forum, compared to the other information channels of the organisation. The organisation was defined as a virtual community. A literature review was conducted. The theory construction was based on the sensemaking theory. Interview questions were constructed based on the literature review and the sensemaking theory.

Samarbete i team inom hälso- och sjukvård omfattar interaktion, ansvar för patientens vård, ömsesidigt beroende och närhet mellan medarbetarna. Teamet uppfattas som den viktigaste formen inom vilken samverkande, patientfokuserad vård utövas. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamets betydelse för patientsäkerheten. I examensarbetet deltog åtta ambulanssjuksköterskor från fyra olika stationer i norra delen av Sverige. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende.Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner.

This thesis deals with information practices of first time parents. The term information practice covers topics ranging from the information a parent need and use, the information they actively seek for through to information attained through browsing, monitoring or simply being aware. Four problem areas have been formulated. What information do first time parents need? How do they get hold of information and how do they use it? What factors decide what sources they use? How do the first time parents validate the information they get? The following theoretical framework have been used; Marcia J Bates? model of information practice and Reijo Savolainen?s Mastery of Life theory.

Bakgrund: Varje år sker mer än 61 miljoner vårdmöten i Sverige. Bemötande i vården består främst av kommunikation via samtal och dialog. Mötet är grunden för sjukvårdens verksamhet. Smärta är en vanlig orsak till mötet med vården. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att undersöka faktorer som vårdpersonal och patienter uppfattar som viktiga när det gäller uppfattning och skattning av smärta i olika vårdsituationer.

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en välbeprövad metod för behandling vid depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osäkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det råder informationsbrist till patienterna där de känner att de inte är förberedda inför behandlingen samt ovetande angående hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist på information skapar misstro, Svårigheter i beslutsprocessen vid ECT på grund av depression, Upplevda känslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvårdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet därefter är övergripande, där den störst bidragande faktorn till denna oro är risken för relaterade biverkningar.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som påverkar tunntarmen. Prevalensen i Sverige uppskattas till 1 %. Mycket forskning har gjorts kring celiaki men gällande den faktiska dietistkontakten, vilka som får träffa dietist, hur ofta och i vilken form kontakten sker, har lite forskning av relevans hittats. Därför kan en kartläggning vara viktig för att få en överblick på hur det ser ut i Sverige idag. Uppsatsen skrevs på uppdrag av Svenska Celiakiförbundet.