Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur erfarna gitarrister utvecklas och lär sig att spela sitt instrument, synliggöra olika individuella kompetenser och lärstilar samt visa på vilka konsekvenser detta får i rollen som musiker, men också som pedagog.Frågeställningarna handlar om hur olika gitarrister lär sig sitt instrument utifrån ett figuralt eller formellt tillvägagångssätt med anknytning till musikalisk- rytmisk intelligens, vad som händer när man övar utifrån sina minst utvecklade kompetenser och varför det är bra att som pedagog och musiker känna till olika lärstilar. Utifrån dessa frågeställningar diskuterar vi våra skillnader som gitarrister och individer utifrån teorin om multipla intelligenser, definierar våra olika lärstilar och vad för typ av lärande som har ägt rum i vår undersökning.Arbetet grundar sig i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och konstruktivistisk lärandeteori. Litteraturen som vi har förankrat arbetet i kommer från Howard Gardner, Knud Illeris, Barbara Prashnig. Vi använder också studiematerial från Jerry Bergonzi och ?EartrainingHQ.com?.För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en praktikbaserad studie på hur vi själva arbetar för att utveckla de områden där vi funnit uppenbara utmaningar.

SAMMANFATTNINGBakgrund: När människan åldras så förändras inte bara kroppens utseende utan också dessnutritionsbehov. Äldre personer som är i kontakt med vården upplever att de inte får denhjälp de behöver med att anpassa nutritionsvården till sina individuella behov ochförutsättningar. När nutritionsvården inte kan anpassas till patienternas individuella behovså föreligger det risk för försämrad hälsa och ett ökat lidande. Patienterna upplever inte attsjuksköterskorna uppmärksammar deras upplevelser av nutritionsvården. Syfte: Syftet meddetta examensarbete är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillgodose äldresnäringsbehov.

Studien syftar till att ta reda på och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare år om läsning och skrivning. De frågor som legat i fokus och som studien utgått ifrån är när, hur och varför de lär sig samt vad eleverna tycker om läsning och skrivning.Då studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket är mycket vanligt i en kvalitativ studie där individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda på elevernas personliga uppfattningar kring de valda områdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrån förutbestämda frågor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jämnt fördelade över grundskolans tre första år (år 1-3) på en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lära sig läsa och skriva, få hade synpunkter på den egna läs och skrivförmågan.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som i Sverige drabbar cirka 200 personer varje år. Sjukdomen är progressiv och gör att den drabbade personen förlorar kroppsliga funktioner och avlider oftast inom fem år. Att arbeta med personer som har en dödlig sjukdom kräver inte bara kunskap om sjukdomen utan också om hur personer upplever att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes.

Titel: Individuellt pensionssparande - Där förväntad avkastning inte kan förutspås Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ämne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien är att undersöka värdeutvecklingen hos ett antal portföljer som ärkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten läggs på att med Value at Risk ta reda på ett möjligt sämsta utfall som är ett resultat av placering i olika risknivåer. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrånderas rekommendationer. Hänsyn har tagits till individers olika riskbenägenhet samt en begränsad tidshorisont.

AbtraktSyftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor.

Max Webers teorier är klassiska inom sociologin. Denna d-uppsats syfte var att undersöka om Webers idealtyp byråkrati går att använda för att analysera en nutida organisation - Försäkringskassan. Kan Försäkringskassan utifrån valda teorier ses som byråkratisk och vad innebär detta för organisationen? För att få information om Försäkringskassan och dess organisation har olika typer av dokument undersökts. Denna information har sedan analyserats i förhållande till Webers byråkratibegrepp och en del kritiska röster om Weber.I uppsatsen framkom att Försäkringskassan är en byråkratisk organisation enligt Webers kriterier och att idealtypen byråkrati fortfarande är användbar - åtminstone på Försäkringskassan.

Syftet med detta arbete var att belysa huruvida elever på en specifik gymnasieskola utvecklat negativa attityder till verksamheten. Om så var fallet, ämnade studien vidare söka svar på till vad inom skolans verksamhet eleverna var negativt inställda, samt vilka förväntningar de hade på skolan i nuet såväl som inför framtiden. För att söka svar på detta genomfördes en kvalitativ enkätundersökning bland elever på studieförberedande- (SP) respektive yrkesförberdande program (YP). I redovisningen av elevsvaren togs i vissa fall även hänsyn till kön. Elevsvaren indikerade att en viss grad av negativa attityder existerade på skolan, samt att det förelåg skillnader mellan programinriktningarna beträffande vad som utgjorde bäst respektive sämst med skolan.

Eftersom människor idag inte bara gör sina val av butik utefter pris och/eller sortiment utan också efter vilka mervärden och upplevelser en butik ger, så är det viktigt att butiker arbetar med att vara attraktiva i sin interiöra säljmiljö för att kunden ska välja just den butiken och inte någon annan. Det är viktigt att ge dem inspiration som förhoppningsvis leder till köp, och som skapar en vilja till att komma tillbaka. Utefter detta så valde vi att undersöka hur två stycken möbelbutiker, som båda är franchising butiker och ingår i en kedja, använder sig av den interiöra säljmiljön i sin marknadskommunikation. De två butiker som vi valde att undersöka var Mio i Karlstad och EM i Arvika, vi valde dessa två butikerna pågrund av att de är två butiker som liknar varandra i pris, sortiment och vilka kunder de riktar sig till. Detta gjorde det mer intressant att se vilka skillnader och likheter som fanns i de respektive två butikernas användning av den interiöra säljmiljön i sin marknadskommunikation.

SammanfattningVi fick i uppdrag av Sjöfartsverket att undersöka möjligheter och hinder för intern rörlighet i organisationen. Syftet med denna C-uppsats var att undersöka vad som påverkar individens vilja till intern rörlighet, ett område som var relativt outforskat. Genom en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt har vi med hjälp av tre fokusgrupper undersökt medarbetarnas uppfattning om detta.Resultatet visar att individuella olikheter som familjeförhållanden och inställning påverkar viljan till intern rörlighet. Det finns ett revirtänkande i organisationen som resulterar i arbetsgrupper med stark sammanhållning, och ett vi och dom-tänkande som hindrar den interna rörligheten. Även organisationsstrukturen innebär vissa hinder för rörligheten.

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades.

SammanfattningSeminariedatum: 2009-01-08Lärosäte: Mälardalens Högskola, VästeråsNivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpTitel: ?Mycket snack, lite verkstad ? En studie om varför konsumenten inte köper ekologiska livsmedel?Författare: Helene Kaspersson 850325                 Jennie Spångberg 860813                 Stefan Sjöblom 871231Handledare: Claes JonssonProblemformulering: Varför köper inte konsumenten ekologiska livsmedel?Syfte: Vi har för avsikt att beskriva hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser till att inte köpa ekologiska livsmedel. I en förlängning skall denna uppsats kunna vara till hjälp i processen att öka försäljningen av ekologiska livsmedel.Metod: För att kunna ge en generell bild av beteendet utförs en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning.Teoretiskt perspektiv: Studien har köpbeslutsprocessen som utgångspunkt med fokus i hur konsumenten påverkas av individuella influenser och gruppinfluenser.Slutsats: Vi har kommit fram till slutsatserna att kunden agerar utifrån ett vanebaserat beteende vid köp av livsmedel. Det finns en stereotyp som symboliserar den ekologiska konsumenten. Kunden påverkas av sin referensgrupp till att inte vilja sticka ut.Nyckelord: Konsumentbeteende, Köpbeslutsprocessen, Influenser, Ekologiska livsmedel.

Syftet men denna uppsats är attundersöka om socialtjänsten bidrar till stämpling av klienter med missbruksproblematik genom sitt sätt att arbeta. De frågeställningar vi försöker besvara är om personer med missbruksproblematik får sina individuella behov tillgodosedda, eller om de stämplas utifrån en hel grupp. Vi frågar oss även om det är skillnad i hur män och kvinnor med missbruksproblematik får hjälp..