Det är allt fler elever som går ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till någon utbildning på gymnasiet. Ett IV-program på den skola undersökningen gällde hade startat en lärlingsutbildning med namnet LIV (Lärande I Verksamhet) för att hjälpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde målet med lärlingsutbildningen om att bli anställningsbar. Utifrån detta syfte söktes svar på lärlingselevers bedömning av möjlighet till anställning, för- och nackdelar med lärlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna är i skolan, lär sig och når uppsatta mål. Nio intervjuer genomfördes fördelade på tre elever och fyra lärare inom lärlingsprogrammet samt två representanter från lärlingsföretagen.

Syftet med denna studie är dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation.

I denna studie försöker jag skapa en förståelse för några gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna går sista året på ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste åren har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förändrats. Det har fått följden att allt fler ungdomar väljer studieförberedande program på gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har därmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva någon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Presently Sjöfartsverket do their maintenance according to a standard program, which means that every maintenance task will be done when the task limit occurs. This leads to a very long downtime for the aircraft in some occasions and very short downtime in others. The goal with this work is to reach a higher regularity of the aircraft operation. To reach a higher regularity for the operational needs, this work will present a hypothetic better maintenance concept for Swedish Maritime Administration. The concept is based on equalized maintenance structure, which means that every maintenance occasions are meant to take the same time to perform.

Abstract (in English)The work that lead to a CE- marking and the creation of a total drawing foundation on an existing machine carried out on the company Polytec Composites Sweden AB in Ljungby. The company have design an machine that exist in six example that runs in the production. To be able to use the machine the company have to work out a CE-marking. The process that summed up all the document that needs for the machine to make a CE-marking. The documentation includes a total drawing over the machine and a risk analysis performed by a group employers on the company.

The environmental monitoring in Sweden has been developed by several different parties and is now being coordinated and made more effective in order to meet the current demands on high quality information regarding the state of the environment. Sweden has been divided into five different water districts based on watershed areas because of requirements in the Water Directive of the EU. In Sweden there are two common types of environmental monitoring programs used to gather information on changes in time and in space. Currently both these two types are used for lakes in the water district of the western sea but only one is used for watersheds. The purpose of this report is to supply basic information regarding the possible need for a second environmental monitoring program for watersheds in order to better describe the spatial variation within the district as well as to determine the number of samples necessary in order to describe the district over time and space.

The degree project has been implemented abroad in Brisbane, Australia. A literature study has beenperformed parallel to the practical work within the subject »Corporate identity through graphicaldesign«. In this study deeper research has been made concerning the establishment and manifestationof a corporate identity and its program. The knowledge given from this study has been put into practicethrough two larger projects.The first project was carried out at De Pasquale, advertising agency in Brisbane, where a corporateidentity program was designed for a new company. The company is a fitness centre, called KnockoutFitness, which specializes in different types of boxing training sessions such as Boxing, Thai Bow andBoxercise but also Aqua aerobics.

We have different kinds of signal processing everywhere around us in our everyday life, in our cellphones, when we are listening to music, watching TV etc. This makes signal processing a very interesting and important technical area, where the demand of skilled engineers sets the limit of what is possible.Working with signal processing requires in-depth knowledge in areas such as mathematics, physics, electronics, and other related areas. For this, it has traditionally been demanded by a talented developer to also master the advanced programming languages such as C / C + + and Assembler.This has begun to change; today there are several companies that offer graphical development environments for signal processing, environments where programming skills are not needed anymore, and the focus can be on signal processing instead.The goal with this project is to build a corresponding graphical development environment to reach an understanding of what is required of these systems, and also to grasp what opportunities that are available within graphic programming. Inspiration for the work has partly arise from some of the tools available on the market, and partly from previous theses that have been written about graphic programming.The challenge lies in creating a program that can execute signal diagrams in real time from given signal blocks, and be able to handle feedback loops in an efficient way and to do so at the lowest "cost" in terms of clock cycles as possible. This should also be compared against to code, compile and run a complete signal diagram directly.To increase the usability it should also be possibility to externally manage in real time the parameters of the signal diagram during execution.The interface is a separate program, which is to some extent similar to Matlab Simulink, where a signal diagram is drawn up graphically by connecting wires between different signal blocks.

This thesis is the result of the class Examensarbete, 15 credits of the mechanical engineering program at Halmstad University. The class represents the final part of the program with the aim to attain a Bachelor of Science. It´s a project made during the spring 2014 in collaboration with Alutrade AB and ScanBox Thermo Products AB.The assignment is to develop a new transportation trolley for ScanBox. The aim is to complement their range with a product that opens up to new markets. That set new demands for materials and also manufacturing- and assembly methods.

AbstractThe aim of this study is to investigate the implementation process and the implementation steering of the social development aspects, gender equality and integration, in the program for regional development of the region Kronoberg in the period of 2004-2007.The study asks three questions: 1) How have the social development aspects, gender equality and integration, been implemented in the program for regional development of the region Kronoberg? 2) What has facilitated or hindered the implementation of the two social development aspects? 3) What possibilities to steer the implementation process of the two social development aspects exist at the governmental and at the regional level?In order to answer these questions a qualitative method has been used. To be able to analyse the empirical material, which consists of documents and interviews, the theoretical framework comprehends the policy process and implementation steering. The conclusion is that the incorporation of the social development aspects in the regional development program does not fully correspond with the central intentions, and that is due to circumstances at the regional level..

Detta arbete handlar om hur det som benämns individuella utvecklingsplanerna tolkas och används i förskolorna. De frågor vi sökt svar på är varifrån kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda på detta så har vi granskat åtta olika typer av utvecklingsplaner som används på förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrån ett postmodernt perspektiv där man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptäckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rådde under moderniteten då man utgick från utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lärande i dessa dokument.

Syftet med denna studie har varit att studera hur gymnasieelever på yrkesförberedande-och studieförberedande program upplever sin lärmiljö. Upplevelserna kan i sin tur påverka lärandet. Med lärmiljö menas den plats där eleven befinner sig och skall lära sig något, i det här fallet lärmiljön i skolan. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning om lärmiljö och lärande med slutna och öppna frågor. Enkäten delades upp i tre olika delar med fokus på lärmiljö.