Bakgrund: Diabetes typ I är en kronisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen i bukspottskörteln upphör. Sjukdomen kräver daglig behandling och en anpassad livsstil är nödvändig för att undvika komplikationer på både kort och lång sikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur unga människor i åldrarna 17-38  år upplever hur det är att leva med diabetes typ I.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie genomförd med induktiv ansats. De utvalda artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Under textanalysen framkom ett antal fenomen och beskrivningar som kategoriserades i två huvudkategorier och flera underkategorier. Den första huvudkategorin var att sjukdomen påverkar den drabbade individens livsstil på olika sätt, bl.a. genom att skapa ett behov av en strukturerad tillvaro.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Introduktion I begreppet holistisk omvårdnad ingår att sjuksköterskan ska ta tillvara på patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer ställs inför bemötande av andliga behov, men det råder en brist på kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebär, vilket leder till svårigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde på elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, används i svenskundervisningen. Litteraturen vi använde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna är en tämligen ny företeelse. Som informationshämtande metoder använde vi elevenkäter som vi delade ut i en sjua, en åtta och två nior och tre lärarintervjuer med SO och svensklärare i dessa klasser. Enkätfrågorna belyste hur eleverna använder de sociala medierna på sin fritid, om deras lärare använder de sociala medierna i undervisningen och om de ansåg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka.

Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare?För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv.

I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan få fram från en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förändrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi använder detta ramverk för att utifrån bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förändrat bibliotekarierollen på universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen består av tre intervjuer med bibliotekarier på Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Barn bedöms i skolan och det görs via betygen. Alla barn är olika individer, har olika lärstilar, bakgrund och erfarenheter. Trots det ska alla följa samma mål i skolan. Elever som inte lyckas uppnå målen tenderar att bli föremål för åtgärder. Syftet med uppsatsen är att undersöka den organisatoriska och praktiska utformningen av det individuella programmet och hur det upplevs av lärare och elever.

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:- Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?- Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?- Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet..

Den aktuella studien ämnar identifiera verksamheten Origos framgångsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frågeställningar utifrån intentionen att bemöta detta syfte. Frågeställningarna är som följande: tillmäts handledaren betydelse och i så fall på vilket sätt, tillmäts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i så fall på vilket sätt, vilken betydelse tillmäts den individuella planen, vilken betydelse tillmäts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehåll. En kvalitativ metod användes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmän intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga män i åldrarna 19-28 år.

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det är att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan är tänkt att syfta framåt och bör ge eleven insikt i det egna lärandet. Den ska också vara ett hjälpverktyg för såväl elev, lärare som vårdnadshavare i strävan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala målen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgår från tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan påverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, är att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas målmedvetenhet och hur denna påverkas av användandet av utvecklingsplanerna.