Sök:

Sökresultat:

2845 Uppsatser om Individuella mćl - Sida 43 av 190

Isolering och ensamhet: generella och individuella psykologiska effekter

Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?dÀr ute?. Det krÀvs ett subjekt, en individ, som upplever tillstÄndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill sÀga, finns det psykologiska effekter som kan sÀgas vara oberoende av personligheten? Vilka Àr i sÄ fall dessa effekter? Kanske Àr det sÄ att alla mÀnniskor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever Ängest, oro och depression? En sÄdan slutsats gÄr dock inte att slÄ fast utifrÄn det material som har analyserats i detta arbete, dels pÄ grund av metodologiska begrÀnsningar och dels pÄ grund av att fenomenen isolering och ensamhet Àr svÄra att isolera frÄn det upplevande subjektet..

Hur fungerar arbetet och samverkan kring tidig anknytning och dess problematik?

Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa tidig anknytning och dess problematik och hur specialpedagoger arbetar med anknytningsproblematiken.I litteraturgenomgĂ„ngen tar vi bland annat upp hur bĂ„de arv och miljö spelar en stor roll dĂ„ det gĂ€ller utvecklingen inom det nĂ€ra samspelet mellan barn och förĂ€ldrar, det vill sĂ€ga den livsviktiga anknytningen.Barn knyter alltid an till en vuxen Ă€ven om anknytningen blir otrygg och negativ.Det empiriska underlaget utgörs av intervjuer med fem specialpedagoger, fyra psykologer, tvĂ„ sjuksköterskor och en familjebehandlare.Resultatet av detta arbete visar att samtliga yrkeskategorier som var tillfrĂ„gade tycker att resurser ska sĂ€ttas in sĂ„ tidigt som möjligt vid anknytningsproblematik och att specialpedagoger har en viktig roll i i arbetet med anknytning. ÅtgĂ€rderna som sĂ€tts in ska vara anpassade efter familjens individuella behov och samtliga respondenter framhĂ„ller att det Ă€r aldrig för sent att Ă„tgĂ€rda tidig anknytningsproblematik.

Frihetens villkor : en uppsats om frihet, ofrihet och individualisering

I denna uppsats har jag lagt min fokus pÄ hur begreppen frihet och ofrihet har pÄverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vÄr vardag och jÀmfört svaren jag fick frÄn intervjupersonerna med nÄgra av de existerande teorierna kring detta. Jag tar Àven upp hur konsumtion, individualisering och identitet pÄverkar individen och hur dessa begrepp har pÄverkat individens syn pÄ sin omkringliggande miljö. Mitt tillvÀgagÄngssÀtt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga Àmnen pÄ högre nivÄ, detta för att fÄ en diskussion med dem som aldrig berört Àmnet tidigare och dÀrför fÄ svar som aldrig har pÄverkats av den sociologiska litteraturen. För att fÄ tag pÄ teorier valde jag att anvÀnda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hÀnger ihop, att man mÄste ha den ena för att kunna kÀnna av det andra och att vi stÀndigt pÄverkas av vÄr ofrihet för att uppnÄ vÄr individuella version av vad frihet Àr..

Barn och Stress

Syfet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad det Àr som gör barn stressade, vad eleverna gör nÀr de vill varva ner samt vad de sjÀlva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag anvÀnder mig av Àr enkÀtundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens tvÄ pedagoger skedde Àven för att fÄ deras synvinkel pÄ stress. Jag har Àven belyst vad stress Àr, hur den yttrar sig pÄ mÀnniskor samt barn och stress.

De utlandsstationerade cheferna pÄ Novartis Sverige AB - svÄrigheter att möta en ny kultur

A1202I och med globaliseringen tillbringar allt fler mÀnniskor sina liv utomlands genom att arbeta pÄ multinationella företag runt om i vÀrlden. Detta har medfört att utlandsstationering blivit allt vanligare förekommande. Denna trend har Àven visat sig pÄ lÀkemedelsföretaget Novartis Sverige AB. Personalchefen pÄ företaget har uttalat en önskan om att belysa hur de utlandsstationerade upplever den kulturella integrationen och vilka svÄrigheter den medför. UtifrÄn detta har vi Ätagit oss uppdraget att belysa de utlandsstationerades situation.

Taking Rights Too Seriously --Efter rÀttighetsruset; realistisk nykterhet?

FöremÄlet för denna studie Àr den grÀnsdragning mellan individens bÀsta och kollektivets bÀsta som alla samhÀllen mÄste göra. NÀrmare bestÀmt Àr det den centrala roll som framvÀxten av individuella rÀttigheter har inneburit för denna grÀnsdragning som Àr utgÄngspunkten för granskningen. Uppsatsen visar pÄ hur inte bara det demokratiska systemets uppbyggnad, med sin syn pÄ maktdelning och rÀttigheter, utan Àven synen pÄ den gÀllande rÀtten Àr nödvÀndiga komponenter för att kunna göra denna grÀnsdragning pÄ ett bra sÀtt. Min stÄndpunkt har blivit att vad gÀller den hÀr grÀnsdragningen Àr den verksamhet som bedrivs i domstolar inte stort skild ifrÄn den verksamhet som bedrivs i det lagstiftande organet. Detta innebÀr att min syn pÄ begreppet gÀllande rÀtt blir vidare Àn i den gÀngse, mer strikt rÀttspositivistiska, uppfattningen.

Pausgymnastik en gÄng om dagen i tre veckor- elevernas och pedagogens upplevelser

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Elever i grÀnslandet mellan normal och svag begÄvning. En diskursanalytisk studie av ÄtgÀrdsprogram

Syfte: Syftet med studien Ă€r att i Ă„tgĂ€rdsprogram undersöka hur specialpedagoger dokumenterar och synliggör de elever som finns i grĂ€nsomrĂ„det av normal och svag begĂ„vning.Metod: Studien Ă€r en kvalitativ textanalys som har en diskursteoretisk ansats med en teoretisk bas inom det sociokulturella perspektivet. Empirin som har analyserats har bestĂ„tt av Ă„tgĂ€rdsprogram frĂ„n Ă„rskurs 1-9. ÅtgĂ€rdsprogrammen har granskats frĂ„n olika specialpedagogiska perspektiv för att fĂ„ en djupare insikt och en större förstĂ„else av Ă„tgĂ€rdsprogrammens budskap. Studien utfördes i en mindre kommun i VĂ€stra Götaland. Kommunen har 17 skolor i stadierna 1-9.

Inkludering av elever med Aspergers syndrom - En skola för alla

ProblemNÀr elever med Aspergers syndrom ska inkluderas i ordinarie klass stÀlls lÀrarna inför vissa svÄrigheter. Dessa elever behöver individuellt utformade anpassningar och ofta saknar lÀraren kunskapen för att kunna genomföra detta. Anpassningarna blir istÀllet generella och inte utifrÄn elevens specifika behov. SyfteSyftet med den hÀr undersökningen Àr att studera hur man förberett sig pÄ en skola för att ta emot elever med Aspergers syndrom i ordinarie klass. Undersökningen syftar Àven till att undersöka vilka stödbehov lÀrarna pÄ skolan upplever att det finns.

BELÖNING ÅT ALLA : En fallstudie av ett kollektivt belöningssystems inverkan pĂ„ den individuella motivationen

Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Lagen om straff för terroristbrott : SÀrskilt om de kvalificerande rekvisiten

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

En bergstopp i Tibet, natur eller kulturlandskap?

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestÀmmer att de ska ha denna kunskap. Det Àr intressant att undersöka dessa begrepp beroende pÄ att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt vÄra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolÄr. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr individuella intervjuer har utförts pÄ 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman dÀr varje begrepp ÄskÄdliggörs i 4 olika nivÄer. Eleverna i undersökningen vet inte med sÀkerhet vad det Àr som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

MÄngfaldsutveckling inom en finansiell organisation

MÄnga organisationer arbetar idag pÄ en internationell marknad och mÄste pÄ sÄ sÀtt ocksÄ anpassa sig till det nya samhÀllsklimatet. Att se och arbeta över grÀnser, arbeta utifrÄn att kompetens och nya affÀrsmöjligheter inte har nÄgon etnisk tillhörighet. Alla Àr vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att fÄ individen att lÀra och i lÀngden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie Àr att analysera en organisations planerade och pÄbörjade mÄngfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare ÄtgÀrder.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och vÀrderingar var vÀl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förÀndring som organisationen vill ska kunna förverkligas..

Belöningar och deras pÄverkan pÄ samarbete i dataspel

Detta arbete undersöker hur spelare pÄverkas av olika former av abstrakta belöningar i dataspel för att prestera sÄ bra som möjligt. Förstudier har gjorts för att ta reda pÄ av  vilka  anledningar  spelare  samarbetar  och  hur  samarbete  har  anvÀnts  inom datorspel.  DÀrefter  utfördes  en  undersökning  dÀr  testpersoner  fick  spela  ett  enkelt spel  i  vilket  man  ska  samarbeta  för  att  ta  sig  igenom  en  korridor  med  dörrar  och knappar.  Testdeltagare  delades  in  i  tvÄ  grupper  som  med  olika  metoder  belönades med   poÀng,  antingen  som  en  grupp  eller  individuellt.   SÄsom  undersökningen utfördes Àr underlaget för litet för att man ska kunna komma fram till nÄgra konkreta svar  baserade  pÄ  resultaten  men  de  testomgÄngar  som  utfördes  tyder  pÄ  att  den metod  som  gav  individuella  poÀng  till  spelarna  var  den  bÀsta  med  ett  bÀttre medelresultat. Ett fortsatt arbete skulle behöva vara mer kvalitativt i dess insamlande av data för att svara pÄ frÄgor om spelares motivation..

Elevers syn pÄ slöjan i skolan

Sammanfattning I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->