Sökresultat:
2845 Uppsatser om Individuella mćl - Sida 25 av 190
Neuropsykiatriska funktionshinder - en professionernas kamp : Om rektorers syn pÄ neuropsykiatriska funktionshinder
Neuropsykiatriska funktionshinder Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne i bÄde media och inom skolans vÀrld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet Àr rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder. UtifrÄn detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsÀtt, individuellt eller socialt, som framtrÀder i rektorernas syn pÄ elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans vÀrld. Rektorernas uppfattningar stÀlls i arbetet mot tvÄ olika sÀtt att se pÄ problematiken, det individuella och det sociala synsÀttet. För att avgrÀnsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödÄtgÀrder/behandling lyfts fram.
Upplevelser av ljus i en mörk kammare : tillit, hopp och mening hos mÀnniskor som insjuknat i amyotrofisk lateralskleros
Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.
Ămnet svenska, till vilken nytta? : En jĂ€mförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielĂ€rares uppfattning
BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.
Samarbete mellan hem och skola : med den individuella utvecklingsplanen som redskap
Enligt styrdokumenten Àr det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nÄ de nationella mÄlen. De som kÀnner barnen bÀst Àr elevernas förÀldrar och ett samarbete mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) Àr att förbÀttra detta samarbete och att pedagog, förÀldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogerna och förÀldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut pÄ en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgÄende undersökning har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsstrategi dÀr vi anvÀnde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.
Den mÄngkulturella förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers interkulturella arbetssÀtt
Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.
Matematik i förskolan : En studie av mÄltidssituationer
SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.
Upplevelser av hÀlsorelaterad livskvalitet beskrivna av patienter med hepatit C under pÄgÄende behandling med direktverkande antivirala lÀkemedel : En fenomenologisk hermeneutisk intervjustudie
Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.
Kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer : En studie av sjÀlvbiografier
Bakgrund: Missfall Àr ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra kÀnslor av chock, sorg och skuld. VÄrdtiden vid missfall Àr ofta kortvarig och vÄrdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och ÄterhÀmtning.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vÄrd som ges i samband med missfall.Metod: AllmÀn litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och kÀnslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, SkuldkÀnslor, Oro och förvÀntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande frÄn vÄrdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist pÄ information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och nÀrstÄendes betydelse, VÄrdpersonalens betydelse.Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta prÀglad av existentiell smÀrta och sorg.
IDROTT OCH HĂLSA, ETT ĂMNE I FĂRĂNDRING
SkolÀmnet Idrott och HÀlsa Àr ett Àmne som i dagens samhÀlle kÀnns mer aktuellt Àn nÄgonsin
tidigare. Ămnet har genom en rĂ„dande hĂ€lsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse.
Skolan har genom Àmnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, sÄ att dessa ges möjlighet till
förutsÀttningar för ett bestÄende intresse av fysisk aktivitet. SÄledes utgör utbildningen för
lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa en grundpelare och det Àr av yttersta vikt att landets
högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja Àmnets status och kvalitetssÀkra
utbildningen, utexaminerar lÀrare med den kompetens yrket krÀver.
Syftet med uppsatsen Àr att inom lÀrarutbildningen för Àmnet Idrott och HÀlsa, undersöka
förÀndringen av examinationskrav, med fokus pÄ de praktiska, över tid.
Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhÄllit ett resultat som
bland annat visar, att det under tidigare utbildningsÄr rÄdde höga examinationskrav ur sÄvÀl
praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar Àven att kraven pÄ den enskilde studentens
individuella praktiska fÀrdigheter, betonades under denna tid.
Slutsatserna Àr att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolÀmnet Idrott och
HÀlsa att höja sin status. En annan slutsats Àr Àven den att det under vÄr utbildningstid vid
Högskolan i Halmstad inte rÄdde nÄgra krav pÄ den individuella praktiska fÀrdigheten
jÀmförelse med vad det gjorde vid tiden dÄ intervjupersonerna genomförde sin utbildning.
Vidare kan det faststÀllas att nÄgon form av antagningsprov för lÀrarutbildningen i Àmnet
Idrott och HÀlsa, skulle innebÀra en kvalitetshöjning för utbildningen och dÀrigenom skapa
förutsÀttningar för en högre nivÄ av lÀrarprofession..
PÄ vÀg mot mÄlen : En studie om samverkansprocessen kring individuella utvecklingsplaner ur ett lÀrar-, elev- och förÀldraperspektiv
Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.
PÄ vÀg mot mÄlen : En studie om samverkansprocessen kring individuella utvecklingsplaner ur ett lÀrar-, elev- och förÀldraperspektiv
Alla elever i grundskolan, ska sedan januari 2006, ha en individuell utvecklingsplan vars syfte frÀmst Àr att stödja elevers mÄluppfyllelse, enligt de nationella styrdokumen-ten. I Skolverkets allmÀnna rÄd (2005) anges att elever sÄvÀl som förÀldrar ska ges del-aktighet och inflytande över arbetet med IUP. Vi har en uppfattning om att en samver-kansprocess, mellan lÀrare, elev och förÀldrar, kring arbetet med IUP Àr av vikt för att eleven ska nÄ ökad mÄluppfyllelse. DÀrför var syftet med studien att belysa hur elever och förÀldrar uppfattar sin delaktighet i samverkansprocessen kring IUP samt hur lÀra-ren gör för att involvera elever och förÀldrar i det arbetet. För att fÄ en bild av hur sam-verkansprocessen kring den individuella utvecklingsplanen uppfattas av lÀrare, elever och förÀldrar har sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa metoder anvÀnts.
HjÀlp i tid : En kvantitativ studie i hur vÀrmlÀndska klasslÀrare följer upp elevers matematikutveckling
SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.
LÀrares uppfattningar om vilket som bÀst bidrar till lÀrandet hos studenter: grupparbete eller individuellt arbete
Syftet med studien var att undersöka och bidra med kunskap om hur lÀrande pÄverkas och skiljer sig vid grupp och individuellt arbete och vilken arbetsform som av lÀrare anses pÄverka studenterna till ett bra lÀrande. Det Àr en kvalitativ studie dÀr sex lÀrare inom högre utbildning har intervjuats.Resultatet visade att grupparbete i en liten grupp dÀr studenterna arbetar med frÀmmande personer som de inte kÀnner pÄverkar lÀrandet mest. Grupparbetet anses ge inspiration till nya tankar och idéer och anses dÀrmed vara den bÀsta arbetsformen för ett bra lÀrande.Respondenterna ansÄg att inte alla passar för att arbeta i grupp eller individuellt. DÀrför framkom det att individanpassad undervisning var nÄgot som respondenterna trodde skulle kunna hjÀlpa vissa studenter som har det svÄrt i skolan, sÄ att de sjÀlva fick vÀlja om de ville arbeta i grupp eller individuellt. Men detta Àr en resursfrÄga för lÀrarna som inte har resurser för att rÀtta alla studenternas arbeten varje gÄng det Àr examination.
Ditt liv hÀnger pÄ en prick
Malignt melanom Àr en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat pÄ grund av Àndrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror frÀmst pÄ UV-strÄlningen frÄn solen samt ökad anvÀndning av solarier. Idag Àr det frÀmst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gÀller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, dÄ det ger en bÀttre förutsÀttning för överlevnaden.
Gapet mellan teori och praktik - En kvalitativ studie om hur socialsekreterare m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i barnav?rdsutredningar
Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.