Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor där mastektomi är en av de kirurgiska behandlingarna som kan utföras som innebär att hela bröstet tas bort. I och med detta kan kroppsbilden förändras radikalt och där har sjuksköterskan ett ansvar att stödja den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av kroppsbilden hos kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet grundades på 10 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom två databaser. Artiklarna har granskats och bearbetats ett flertal gånger för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas resultat resulterade i tre teman: förändrad syn på kvinnlighet, förändrad relation till kroppen och ålderns betydelse för kroppsbilden. Mastektomin påverkade kvinnligheten då bröstet var en symbol för moderskap, fertilititet och amning. Kvinnor som genomgått en mastektomi fick en förändrad kroppsbild och upplevde en stigmatisering och hade svårt att se sig själva i spegeln.

 Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar. De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk..

In this paper, I have examined if and how Saul Bass adapts his title sequences to the respective film in the matter of genre, plot, milieu, feeling and appearance. Saul Bass was really a graphic artist who has made himself a long career in film production, foremost as a creator of title sequences. Of all the films Bass has created title sequences to, I?ve chosen six films, whose title sequences I analyse more thoroughly. I do this to point out the differences between them and thus also show how Bass adapt them to the individual work.

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat.

Though death and mortality is an inevitable part of our lives it seems like both the society with its culture and the individual in some way repress death. This study was set to explore how and why the individual holds back thoughts on his/her own death and in which way society affect the individual?s repression of death-thoughts. Using a hermeneutic approach I have interviewed five informants about death and thoughts about death in everyday life. Also for the analysis of the empirical material a hermeneutic approach was used, and the works of Bauman, Giddens, Heidegger, Fromm and May served as a theoretical starting point.

Organizational Citizenship Behavior (OCB) kännetecknas av individuella beteenden som inte finns med i de formella arbetsuppgifterna men som främjar arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen var att undersöka om graden av OCB påverkas av personlighet och ett antal bakgrundsvariabler i en förändringskontext. I studien, som i huvudsak baserades på forskning av Organ med kollegor, undersöktes tre olika verksamhetsområden: Försäkringskassan, tandvården och detaljhandeln. Studien utformades med en kvantitativ forskningsstrategi med tvärsnittsdesign, där insamlingen av data skedde m.h.a. en enkät.

Att bedriva ett aktivt förändringsarbete inom idéburna organisationer kan vara problematiskt då det kan uppstå motsättningar baserat på spänningar mellan organisationens syfte och ekonomistyrning. I religiösa organisationer tar sig detta i uttryck genom konceptet ?The Sacred and Secular Divide?. Studien undersöker hur inneboende spänningar påverkar ett förändringsarbete av ekonomistyrning i en regional enhet av Svenska kyrkan och syftar till att förklara hur förändringsarbetet ser ut. Syftet studeras genom en kvalitativ fallstudie med respondenter från organisationens ledningsgrupp där förändringens process, inneboende spänningar och önskade resultat undersöks.

Syftet med detta examensarbete var att öka förståelsen för den individuella upplevelsen av olika träningsmotiv. Tio kvinnor i åldrarna 21-54 år intervjuades. De frågeställningar som utgicks ifrån var vilka mål dessa individer hade med sin träning samt vilka upplevelser som var relaterade till valda mål och träningsbeteenden. Intervjusvaren tolkades med hjälp av teorin om självbestämmande. Resultatet visar att till synes likartade mål kan ha olika innebörd för olika individer.

Denna rapport har sammanställts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga när det gäller elevers måluppfyllelse på gymnasiets programmeringskurser. Med utgångspunkt från gjord textanalys har frågeställningar om vad programmering innebär, elevers syn och förväntningar på en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bättre möta elevernas individuella sätt att lära sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan påverkas på ovannämnda kurs behandlats. En enkätstudie bland gymnasielärare i programmering gjordes även för att få deras syn på frågeställningar kring val av programmeringsspråk och dess eventuella påverkan. Studien visar att en framgångsfaktor är motiverade elever. Motivationen kan ibland påverkas av vilket programmeringsspråk som används i undervisningen.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare i förskolan ser på professionalism och hur det återspeglas i arbetet. Syftet var även att öka förståelsen för den professionella förskollärarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs på observationer och intervjuer som jämför förskollärarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen är genomförd på en förskola där två olika avdelningar var medverkande. Studien baseras på förskollärarnas individuella roll därför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrågorna i undersökningen.

Denna uppsats undersöker hur tre kvinnor som är eller har varit hemlösa uppfattar sin situation samt hur de anser att den kommunala hjälp de blir erbjudna motsvarar deras behov. Kvinnorna befinner sig i olika livssituationer men har en sak gemensamt ? egna erfarenheter av hemlöshet. Uppsatsen innehåller även intervjuer med två chefer som på olika sätt arbetar med hemlöshetsfrågor inom kommunen och som med sina svar ger en vidare förståelse för myndighetsperspektiven. Den allmänna debatten ger ofta en stereotyp bild genom att sätta likhetstecken mellan att vara hemlös och att vara uteliggare.

Studiens målgrupp är unga vuxna med ADHD-diagnos i åldersgruppen 18-29 år. Huvudsyftet är att utifrån deras erfarenheter och funderingar öka förståelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem såväl som på vilket sätt de använder sig av styrkorna i vardagen samt vilken påverkan de har på deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse är deras erfarenhet av hur samhällets välfärdorganisationer använt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bättre kunna använda sig av dessa. Vidare intresse är hur det skulle påverka deras sätt att se på sig själva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den här uppsatsen dels vad personen själv anser sig vara bra på och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han är bra på och med begreppet samhällets välfärdorganisationer så menas socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvård.

Denna uppsats handlar om hur småföretagare arbetar med modellen "konkurrensmedelsmixen" för att stärka kundtillfredsställelsen. I inledningen kommer läsaren att få en inblick i hur viktigt det är att kundens behov och förväntningar uppfylls, då det ger effekter på företagets lönsamhet och påverkar även kundens lojalitet. Frågeställningen som ska belysas är hur småföretagare kan arbeta med att öka kundtillfredsställelsen och vilka delar de lämpligen skulle kunna arbeta mer med. Syftet med uppsatsen är att granska hur småföretagare kan arbeta med kundtillfredsställelse samt hur "konkurrensmedelsmixmodellen" kan hjälpa butiken att få konkurrensfördelar. Vi vill öka medvetenheten hos butiksägarna att det finns modeller som de kan arbeta med för att öka lönsamheten.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes. Det är därför viktigt att dessa personer får den kunskap som krävs för att de ska klara av att leva med sin sjukdom. Detta sker i form av ett möte mellan personen och vårdpersonalen. Det är viktigt att detta möte upplevs positivt och att personerna känner att de blir bemötta på en individanpassad nivå och med respekt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys utav sju vetenskapliga artiklar.

Som butikschef vill man få sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svårt att få personalen att arbeta mot samma mål som krävs för att bli ett bra team. Lyckas man att få personalen att arbeta mot samma mål kan detta leda till att arbetsklimatet blir bättre och att personalen mår bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.