I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

I den här studien undersöks ett särskilt boende som satsat på att bland annat få anhöriga att känna sig delaktiga i omsorgen om den äldre genom dels något som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vårdplan för den äldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gäller de anhörigas situation. Våra frågor har rört de anhörigas situation före, och efter att den närstående flyttade till det särskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vårdplanen. Vi ville också undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i så fall vilket stöd som efterfrågades.Resultaten bygger på intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen är kommunikationsteori och rollteorin.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vilken kännedom pedagoger i en förskola hadeom flickor med AD/HD- liknande symtom, samt undersöka hur pedagogerna ansåg att dearbetade och förhöll sig till flickor med AD/HD-liknande symtom. Datainsamlingsmetodensom användes var kvalitativa intervjuer med utvalda pedagoger på en förskola. Resultatetvisar att majoriteten av de intervjuade pedagogerna hade kännedom om flickor med AD/HDliknandesymtom, men det var endast en pedagog som i dagsläget kunde identifiera dennagrupp av flickor. Flertalet av de intervjuade pedagogerna visade sig ha ett arbetssätt sominnebar att de i första hand utgick från att anpassa miljön på förskolan och inte innehållet iden pedagogiska verksamheten efter den enskilda flickans behov. Slutsatsen är att merinformation och kunskap måste nå ut till samtliga pedagoger i förskolan, för att dessa flickorska kunna få det individuella stöd de har rätt till i ett tidigt skede av utvecklingen..

Sjuksköterskeyrket är ett avancerat yrke som kan innebära mycket stress. Arbetsmiljön har en stor betydelse för vilka källor som orsakar stress. Det är ofta arbetsrelaterad stress som orsakar att sjuksköterskor säger upp sig och lämnar yrket. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som orsakar stress i arbetsmiljön. Författarna har använt sig av Graneheim och Lundmans analysmetod där textenheter identifierats för att kondenseras och kategoriseras.

På vilka sätt kan ett företag profilera sig och vad kan effekterna komma att bli? Hur uppfattas ett företag vid en drastisk imageförändring? Denna rapport går igenom skaparprocessen över en re-design av en webbsida och framtagning av en presentationsfilm för att se om företaget Ligistfilm kan uppfattas på ett nytt sätt. Från en svart, mörk och maskulin webbsida till en ljus, modern och frigjord tillsammans med en presentationsfilm över hur Ligistfilm arbetar, tittar vi närmare på hur besökarnas syn på företaget kan förändras. Förändringen innefattar även ett skifte i fokus, från en webbsida med fokus på företaget Ligistfilm till en webbsida med fokus på individuella regissörer. Användartester som utförts visar hur Ligistfilm uppfattas utifrån den gamla webbsidan jämfört med den nya webbsidan tillsammans med presentationsfilmen..

Syftet med den här studien är att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebär. Jag är även intresserad att ta reda på om mobbning förekommer på skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande åtgärder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst är också en intressant aspekt som jag har undersökt. Den här studien är en empirisk studie som är grundad på individuella intervjuer och fokusgrupper. En utlösande faktor till att mobbning uppstår är att elever anmärker på olikheter hos varandra. Att vara olik de andra är att avvika från normen.

Personer med rörelsehinder möter begränsningar i sitt vardagsliv som ställer särskilda krav på anpassning och tillgänglighet. Möjligheterna att delta i aktiviteter minskar då miljö och attityder inte tillåter detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med rörelsehinder. Vi gjorde en artikelsökning som resulterade i tretton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet. Dessa analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, och resulterade i fyra kategorier: att känna mening med livet genom strategier, oberoende och kontroll, att möta andras attityder, att känna sig utanför och få minskat självförtroende och att behöva vårdpersonal som är kunniga och medvetna om rörelsehinder.

LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga.Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling.Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där ? trots en kompetensteoretisk uppbyggnad ? den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet..

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever utvecklar ett funktionellt andraspråk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lång tid andraspråkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gällande elevernas språkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in på band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som är mest språkutvecklande för andraspråkselever. Resultatet visar att pedagogerna använder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för språkinlärningen.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan betyg i svenska.

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av performansanalys och Monica Axelssons nivåskala.I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..