Forskning tyder på en ökad brist på välbefinnande bland tjejer. Trots denna ökning mår de flesta tjejer bra. Olika faktorer påverkar tjejernas välbefinnande på diverse sätt. Syftet med föreliggande undersökning var att få en djupare förståelse för hur tjejer ser på sitt eget välbefinnande och vilka faktorer de upplever som viktiga för denna upplevelse. En kvalitativ undersökning med deduktiv ansats genomfördes med 8 tjejer som gick sista året på gymnasiet.

Sammanfattning Titel: Kunskapsspridning- En fallstudie av ett mindre konsultföretag Författare: Arletka Skurczynska, Ingemar Svantesson och Elisabeth Thorsén. Handledare: Ekonomie doktor Stein Kleppestø, institutionen för företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Nyckelord: Kunskapsspridning, kunskap, strategi, human resource och konsultföretag Problemdiskussion: Den produkt som skapar intäkter i ett konsultföretag är den kunskap som säljs. För att kunna utveckla nya kunskapsprodukter så är det viktigt för ett sådant företag att känna till vad det är för kunskap som det har och är bra på. Det är också en förutsättning för att man kan sprida den inom företaget.

För den schizofrene patienten kan kontakten med andra människor vara svår och de känner ofta skräck inför mötet- Detta är ett dilemma när patienter med schizofreni uppsöker den somatiska vården. Vårdpersonal inom den somatiska vården har ofta ingen psykiatrisk utbildning och patienter med funktionshinder säger sig uppleva att de ofta blir kränkta i sina kontakter med sjukvården och att de ofta möts av bristande respekt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av den schizofrene patienten i den somatiska vården. Studien är en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, som är förstahandskällor och vetenskapligt granskade, analyserades.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år.

Hot och våld inom vårdyrket är något som inte är unikt för Sverige utan det förekommer i andra länder med. I vissa fall kan hot och våld leda till längre sjukskrivningar men även till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och våld gentemot sjuksköterskan på arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvägagångssätt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

Syftet med denna studie var att, utifrån ett lärar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus på tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förväntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssätt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lärare. I svaren från eleverna framkom att lärares låga förväntningar på elever med ADHD samt den negativa stämplingen på eleverna påverkade utfallet av skolgången negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmåga men lärarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig åt. Lärarna i studien ansåg att anpassning är av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska få ett lyckat utfall.

I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter.

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess.

Mitt arbete baseras på intervjuer som jag gjort med tre svenska som andraspråkslärare på en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i sin undervisning i svenska som andraspråk. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sätt att förhålla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatíonen ser ut i skolorna i allmänhet när det gäller svenska som andraspråksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer såsom måldokument, elevantal och elevernas förutsättningar spelade stor roll för lärarnas undervisning.

Unga människors sexualitet utvecklas till stor del i samklang med den egna könsspecifika kamratgruppen. Det bidrar till att göra mötet med det motsatta könet sårbart och präglat av den egna kamratgruppens förväntningar. En angelägen uppgift för skolans sex- och samlevnadsundervisning är därför att ge utrymme för samtal mellan pojkar och flickor i frågor som rör sexualitet samt att medverka till att bryta könsstereotypa föreställningar. Elever, som efter obligatoriska skolan ej antagits till gymnasieskolans nationella program, erbjuds plats på ett så kallat individuellt program (IV). Fler elever vid individuella programmet än gymnasieskolans övriga elever tycks ha ett riskbeteende med avseende på sexuell och reproduktiv hälsa.

Klamydia har ökat de sex senaste åren, vilket kan inverka negativt på flickor förutsättningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen på uppsatsen är ungdomars kunskaper och inställning till kondomanvändning och klamydia. Föresatsen var att även få en överblick av det förebyggande arbete som redan pågår i samhället. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper är tillräckliga, varifrån kommer deras kunskaper och även inställning till kondomanvändning samt vilka faktorer påverkar att kondomen används.En kvantitativ studie har genomförts på två olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvändning och klamydia och att det är många olika faktorer som påverkar att kondomen inte används.

Disfluenser innebär naturliga tvekfenomen och de förekommer med individuella variationer hos samtliga talare. Förekomsten av disfluenser i barntal har hittills inte studerats i så stor utsträckning, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av disfluenser hos svenska 6-åringar med typisk utveckling. Syftet var även att analysera huruvida förekomsten av disfluenser skiljer sig mellan könen. Slutligen undersöktes huruvida det förelåg ett samband mellan mängden disfluenser och lexikal förmåga innefattande ordförråd samt ordmobilisering.I studien deltog 55 barn med svenska som modersmål, 25 flickor samt 30 pojkar i åldrarna 6;0?6;12 (M 6;5) år.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollärare gör i förskolans verksamhet för att främja barnets individuella lärande och utveckling.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer av fem förskollärare på tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkäter då det antogs att svaren skulle bli utförligare och frågorna kunde anpassas i viss mån till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna användes bandspelare för att kunna återge svaren så korrekt som möjligt och därmed reducera risken att gå miste om värdefull information.Enligt SOU 1997:157 ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov i förskolan, därmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) Allmänna råd om kvalitet i förskolan, poängteras det att förskolan är till för alla barn, personalen ska skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter.Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrån individernas behov och förutsättningar för att främja barnets lärande och utveckling på bästa sätt.

How can man´s place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.