Syftet med följande arbete Àr att Àr att kartlÀgga och granska hur ungdomar pÄ individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men Àven att ta reda pÄ vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser pÄ sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus pÄ gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ hur nÄgra elever pÄ IV-programmet hade upplevt resan frÄn grundskolan till gymnasieskolan. VÄr intention var att fÄ höra elevernas egna berÀttelser samt att ta reda pÄ de tankar och kÀnslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att eleverna, trots att de lÀmnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn pÄ framtiden.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda pÄ hur lÀrare definierar och upplever svÄra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de anvÀnder sig av. Med maktperspektiv avsÄgs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhÄllanden och i studien har vi analyserat hur makt pÄverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lÀrare i grundskolans senare Är och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi anvÀnt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).

Bakgrund: I dagens samhĂ€lle Ă€r fetma ett vĂ€lkĂ€nt medicinskt och socialt problem. Inom sjukvĂ„rden har denna patientgrupp ett stort behov av sjukvĂ„rd och det kommer att bli större inom nĂ€rliggande framtid. Negativa attityder till personer med övervikt och fetma har sin grund tillbaka i historien. Även om en patient lider av fetma skall denna inte bemötas krĂ€nkande eller fördomsfullt. Den individuella mĂ€nniskosynen pĂ„verkar det professionella bemötandet inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Den hÀr uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. VÄra utgÄngspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriÀr. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat Ätta personer i olika typer av chefspositioner. Studien Àr i sin helhet gjord bland chefer pÄ ett och samma företag inom nÀringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriÀr och motivation samt presenterar studiens syfte och frÄgestÀllning för att pÄ sÄ vis skapa större förstÄelse för kÀrnan i vÄr uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vÄrt arbete anvÀnt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mÀnskliga behov samt yttre faktorer som kan tÀnkas pÄverka individens karriÀr.Under metodavsnittet beskriver vi vilka övervÀganden och val vi gjort under arbetets gÄng.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Trots HÀlso- och sjukvÄrdslagens krav pÄ vÄrd pÄ lika villkor finns det studier som visar att det till stor del Àr individuella vÀrderingar och attityder som styr vilken vÄrd den enskilde patienten fÄr och det finns ett behov av att fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa vÀrderingar ser ut inom akutpsykiatrisk vÄrd. Syftet med studien var att belysa personals vÀrderingar i omvÄrdnadsarbetet pÄ en akutpsykiatrisk avdelning. Studien har kvalitativ ansats och sju deltagare som arbetar pÄ samma akutpsykiatriska vÄrdavdelning intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema: ?Att vÀlja det som bekrÀftar en sjÀlv? och tre subteman: ?Att vilja Àgna tid Ät patienter som inte krÀver det?, ?Att vÀlja det konkreta och det som krÀver uppmÀrksamhet? och ?Att vÀlja de patienter dÀr ens engagemang gör skillnad?.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Fysisk aktivitet Àr en viktig del att belysa i bostadsomrÄden dÄ det Àr dÀr mÀnniskor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjÀlpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som pÄverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsomrÄde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsomrÄde som leder till att barn och ungdomar inte Àr fysiskt aktiva. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar dÀr innehÄllsanalysen inspirerades av en manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tvÄ kategorier med vardera fyra respektive tvÄ underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsomrÄdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens pÄverkan pÄ fysisk aktivitet och teknik Àr lÀttillgÀngligt.

Syftet med studien har varit att, analysera hur handlĂ€ggare resonerar omkring varför mĂ€nniskor med utlĂ€ndsk bakgrund Ă€r i behov av lĂ„ngvarigt försörjningsstöd. Jag har intresserat mig för viktiga komponenter mellan handlĂ€ggare och klient relationer.Jag kommer Ă€ven att redogöra för vad jag anser vara viktiga faktorer till att klienterna behöver stöd, baserad pĂ„ analys av material.Som metod har jag anvĂ€nt mig av intervjuer för att ta del av informanternas berĂ€ttelser. Det empiriska materialet analyseras med hjĂ€lp av systemteori och begreppet: relation.Jag anvĂ€nder mig Ă€ven av litteraturstudier. Min studie Ă€r baserad pĂ„ ett positivt förhĂ„llningssĂ€tt. Är inte sĂ„ kritisk mot socialarbetarens arbetsuppgifter, eftersom maktförhĂ„llande inom organisationen och politiska strömningar i samhĂ€llet sĂ€tter grĂ€nser för den enskilde handlĂ€ggaren.Studiens huvudresultat har visat hur stor betydelse klienternas relation till socialsekreterare har.