VÄrt syfte med den hÀr studien Àr, att undersöka om barns skrivglÀdje kan vara en vÀg till att bli en god lÀsare. Barns skrivande hamnar dÄ i fokus för lÀsinlÀrningen. UtgÄngspunkter för vÄrt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, frÀmst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter frÄn olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar att barns skrivglÀdje kan leda till att de blir goda lÀsare.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

The aim of this study was to examine differences in the experience of intrinsic work-motivation and to examine changes depending on profession, where the purchasers experienced a higher level of individual demands and control than the production leaders. Another purpose was to see how the intrinsic motivation needs predicted mental well-being in the professions. The study was carried out using an internet survey that was distributed by e-mail, there were 98 participants. Two questionnaires were used; Basic Need at Work scale (W-BNS) measured intrinsic motivation and GHQ12 measured mental well-being. The result showed that the staff overall had high intrinsic motivation with highest scores on relatedness followed by competence and lastly autonomy.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lÀrares uppfattningar om andrasprÄksbedömning inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Bakgrunden till undersökningen Àr svÄrigheterna med att bedöma sprÄkkunskaper och sprÄkutveckling. Ett specifikt problemomrÄde Àr bedömningen av sprÄknivÄer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andrasprÄk pÄ individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men Àven bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades pÄ det arbetssÀtt eller de underlag som tillÀmpades vid bedömning och möjliga sÀtt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillÀmpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som arbetade med att undervisa i svenska som andrasprÄk pÄ ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frÄgorna hÀmtades frÄn en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som anvÀndes var frÀmst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ vad som motiverar individuella idrottare jÀmfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer anvÀnds för att samla in data. De 14 respondenterna som anvÀnds i intervjuerna och 61 eleverna som observerats gÄr i Ärskurs tvÄ vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanstÀlldes med hjÀlp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lÀttare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lÀrare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar och formar lÀrarrollen nÀr det gÀller individualisering. Vi har som mÄl att, i vÄrt kommande yrke som lÀrare, kunna frÀmja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, dÀrför har vi valt att belysa individualisering ur ett lÀrarperspektiv.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lÀrare som arbetar i skolÄr ett till nio, pÄ en grundskola pÄ en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framtrÀtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten frÄn undersökningen har vi analyserat och jÀmfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vÄr studie Àr att lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att lÀraren skapar tillfÀllen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ vilket sÀtt eleverna bÀst lÀr sig pÄ. UtifrÄn detta kan lÀraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Alla mÀnniskor har ett individuellt behov av sömn och har olika sömnmönster. Dessa mönster kan Àndras dÄ mÀnniskor hamnar pÄ sjukhus och leda till otillrÀcklig sömn. Sömn har visat sig ha en stor betydelse för kroppens ÄterhÀmtning och rekreation, speciellt vid sjukdom. Forskning visar att nÀr patienters sömnmönster störs bidrar detta till minskad samverkan av de fem olika sömnstadierna vilket leder till att patienter vÀlbefinnande kan pÄverkas i negativ riktning. Syftet med föreliggande studie Àr att ur inneliggande patienters perspektiv beskriva störande faktorer som pÄverkar deras sömn.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Studiens syfte Àr att undersöka hur vÀgen till Individuella programmet (IV-programmet) har sett ut för sju ungdomar och vad de har haft för upplevelser av sin tidigare skolgÄng. Vi ville Àven fÄ en förstÄelse för hur ungdomarna anser att de har blivit bemötta i skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr; Hur berÀttar ungdomarna om sig sjÀlva och sin skolgÄng, vad har ungdomarna haft för förvÀntningar pÄ sig sjÀlva och sina studieresultat under sin skolgÄng samt hur beskriver ungdomarna kontakter med skolpersonal?Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sju ungdomar pÄ ett IV-program utanför Göteborg. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebÀr att vi anvÀnde oss av en intervjuguide men kunde frÄngÄ denna dÄ det behövdes.

Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gÀllande matematik inom kriminalvÄrden. Studien skulle Àven medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes och empirin samlades in med hjÀlp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer.LÀrarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vÀgleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna.