Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränareMetodStudien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären.

Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation.Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation.Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen.Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hurresonerar förskollärare/chefer kring begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behovav särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? uppfattas som brett och svårt attdefiniera då begrepp som ?normalt? och ?avvikande? är begrepp som inte är tydligtavgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så..

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av särskilt stöd och varför inkludering är viktigt. Arbetet utgår från en rektor och fyra lärares syn på ämnet. Arbetet innehåller även en begreppsgenomgång av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas också upp. I resultatet framkom att inkludering är en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process är att de vuxna har kunskap och förståelse för både barnet och dess behov.

Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebär att grundskolan är skyldig att upprätthålla en IUP för alla grundskoleelever från årskurs ett till årskurs nio. Intentionerna med IUP är att öka måluppfyllelsen i skolan. Detta på grund av att sedan läroplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte når upp till målet godkänd successivt ökat i grundskolan. Men det är också en förordning som möjliggör att alla elever får rätt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. Utgångspunkten för såväl IUP och styrdokumenten i grundskolan är att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn på kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

BakgrundPå en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

Detta examensarbete handlar om den individuella utvecklingsplanen (IUP) som alla elever har rätt till sedan den 1 januari 2006, efter en ändring i grundskoleförordningen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars delaktighet och inflytande över sitt barns IUP då skolverket (2005) menar att läraren skall ansvara för att denna tas fram i samarbete med elev och föräldrar. Litteraturstudierna och tidigare forskning visade att relationen mellan hem och skola är tämligen komplicerad, men att det finns en medvetenhet om vikten av att föräldrar görs delaktiga i sina barns studier. Jag genomförde en enkätundersökning bland föräldrar till elever i år 4-5. Resultatet av undersökningen visade att flertalet föräldrar upplever att IUP har gett dem ökad delaktighet i sina barns studier men att deras inflytande över barnets IUP varit ganska begränsad.

I förskolan och skolan strävas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsättningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhället kommit långt i synen på ?en förskola för alla?, så finns det fortfarande idag tendenser på särlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i åtanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsättning?.

Studiens syfte är att: med utgångspunkt i två skilda propositionstexter (daterade 1990 och 2009) påvisa hur införandet av Individuella programmet/Introduktionsprogrammet vid två skilda tidpunkter löst differentieringsfrågan, samt att påvisa hur dessa lösningar motiverats och hur de kan förstås. Syftet uppfylldes genom två frågeställningar. Den första riktade sig mot respektive proposition för att identifiera olika differentieringsformer och deras bakomliggande motiv. Den andra jämförde de båda propositionerna för att se om det över tid skett någon förändring i differentieringsfrågans besvarande och dess bakomliggande motiv.Studien befinner sig inom ett läroplansteoretiskt forskningsfält och har tagit avstamp ifrån differentieringsrelaterad teori. Studiens källmaterial behandlades genom en kvalitativ textanalytisk metod och dess resultat påvisade en förändring över tid i besvarandet av differentieringsfrågan.

Resultaten av vår undersökning visar på att vi generellt sett inte kan säga om individuella investerare agerar enligt regret theory eller inte. En del resultat tyder dock på att vissa effekter inom teorin är applicerbar på individuella investerare. Vi kan urskilja trender som tyder på att individen beter sig på ett visst sett och resonerat kring varför han beter sig så. Individen föredrar alltid det säkra alternativet om förluster eller stora vinster står på spel. Om skillnaden i säkerhet är väldigt liten försummar han den.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras Individuella behov.Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar.Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för motivationen hos de anställda på en arbetsplats samt hur de monetära, sociala och individuella faktorerna påverkar motivationen. Vårt delsyfte är att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstående har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanställda samt säsongsanställda på turistbyråer runt om i Småland. Vi har sedan använt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att läsaren på ett tydligare sätt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten från våra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.